Hur mycket kläder köper svensken i snitt? – Mellan 2000 och 2019 ökade konsumtionen av textil med 30 procent per person i Sverige. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019, varav 10 kilo var kläder. Visst får man en tankeställare? Vi slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet.

• Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen.
• Samtidigt visar en undersökning från 2016 att 60 procent av det vi slänger skulle kunna användas i befintligt skick.
• För att skapa en mer hållbar mode- och textilindustri: Använd det som redan är producerat – ersätt inte med nytt.
• Över 90 procent av all klimatpåverkan från vår svenska textilkonsumtion är kopplad till våra inköp av nyproducerade varor.

Då räknar man in klimatpåverkan från både produktion och konsumenternas transport till och från butik. En studie från Mistra Future Fashion visar att en svensk i genomsnitt använder en t-shirt 30 gånger och sedan ersätter den med en ny. Genom att fördubbla användningarna till 60 gånger kan miljö- och klimatpåverkan närapå halveras, förutsatt att man inte köper ett nyproducerat plagg.
Visa hela svaret

Hur mycket kläder köper och slänger du per är?

Sedan millennieskiftet och fram till 2019 så har konsumtionen av textil ökat med 30 procent per person. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019 varav 10 kilo var kläder. Samtidigt slänger varje person ungefär 7,5 kilo textil rakt ned i hushållsavfallet varje år.
Visa hela svaret

Hur mycket kläder slänger var och en av oss per är?

Idag orsakar den svenska textilkonsumtionen utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil. I Sverige har vi en hög konsumtion av kläder och hemtextil på närmare 14 kilo per person och år.
Visa hela svaret

Hur klädde man sig för 100 år sedan?

Flickor – Flickor kunde ha knälånga A-linjeformade klänningar med puffärm. Under hade de långa stickade strumpor, ofta randiga eller i mörka färger. Över klänningen bars ofta ett förkläde som såg ut som en slags ärmlös klänning, och som knäpptes bak. Axelpartierna kunde vara dekorerade med volanger.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar är rimligt att lägga på kläder?

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. – Konsumtionen har blivit en naturlig del av våra liv och en viktig del i Sveriges ekonomiska välstånd.

1. Att vi handlar anses positivt för samhället, men köpberoende är att jämföra med andra missbruk.
2. Spelberoende, alkoholmissbruk och sexmissbruk, till exempel.
3. Det är väldigt synd att köpberoendet kommit i skymundan, säger John Magnus Roos.
4. Han är forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg.

Han har undersökt gemensamma nämnare hos människor med shoppingberoende. Tvärtemot vad många tror går det inte att säga att köpberoende är vanligare bland kvinnor än män. I stället har han funnit fyra helt andra utmärkande faktorer. För det första är personer med shoppingberoende i snitt 35 år gamla, vilket är yngre än genomsnittskonsumenten.

1. Öpberoendet uppstår ofta i unga år.
2. Inte sällan i samband med flytt hemifrån eller i samband med den första löneutbetalningen.
3. För det andra saknar personer med shoppingberoende egna barn.
4. De är också oftare arbetslösa än andra konsumenter och kommer ofta från arbetarbakgrund.
5. Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än människor som inte gör det.

Det är ett faktum. Men de som handlar för mycket kan fara väldigt illa, säger John Magnus Roos. På kort sikt kan shoppingen ge en positiv kick, men personer med köpberoende riskerar att drabbas av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär.

• I sin forskning har John Magnus Roos sett att personer som drabbas av köpberoende i regel är ängsligare och mer impulsiva än andra.
• De är också mindre vänligt inställda till andra människor.
• Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro.

John Magnus Roos konstaterar också att även samhället har ett ansvar. Ingrid Eriksson är utredare på Konsumentverket. Hon konstaterar att det är omöjligt att uppskatta ett månadsbelopp för hur mycket som är rimligt att lägga på shopping. Det beror på hur stora inkomster man har och vad man behöver.

1. Det här med shopping är faktiskt lite svårt.
2. Man kan shoppa för att man är i verkligt behov av saker, men man kan också shoppa för att det är kul.
3. Shopping har blivit en fritidsaktivitet, säger Ingrid Eriksson.
4. Personer med köpberoende kan lägga 10 000 kronor i månaden på shopping och ha flera hundra tusen kronor i konsumtionsskulder.

Kläder pekas ofta ut som en av de stora shoppingfällorna. Personer med köpberoende är mer intresserade av mode, kläder och utseende än genomsnittskonsumenten och lägger ofta stora summor pengar på detta. Enligt Konsumentverkets uppskattningar bör dock kläder och skor kosta mellan 370 och 600 kronor per person och månad.

Vi har utgått från människor grundläggande behov när vi tagit fram de här siffrorna. De säger ingenting om hur mycket som faktiskt handlas. Många handlar för mycket mer, säger Ingrid Eriksson. John Magnus Roos konstaterar att konsumtionen i samhället har ökat stadigt sedan 1990-talet. Antalet personer som drabbas av köpberoende har ökat sedan 2010, om än marginellt.

Att det numera går att handla via både internet och mobiltelefonen är ett problem för många. – Det är så accepterat i samhället att shoppa att det kan ta väldigt lång tid innan man inser att man shoppar för mycket. Det finns ett stort mörkertal. Många vet inte om att de ligger i riskzonen, säger John Magnus Roos.

Fakta: Varningstecken för köpberoende Shoppingberoende är, precis som andra beroenden, komplext. Olika individer kan visa upp olika varningstecken. Några av de vanligaste är följande: • Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med. • Man tänker på att köpa något hela tiden och tankarna maler runt i huvudet.

• Man får en emotionell kick eller rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem. • Man drabbas ofta av ångest efter köpet. Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap Fakta: Så mycket är rimligt att lägga på klädinköp Centrum för konsumtionsvetenskap pekar ut kläder som en av de stora shoppingfällorna.

• Enligt Statistiska centralbyrån spenderar genomsnittssvensken 1134 kronor på kläder och skor per person och månad, men egentligen bör man klara sig på mindre summor än så.
• Nedan visas Konsumentverkets beräkningar för hur mycket som anses rimligt att lägga på kläder och skor vid varje angiven ålder.0 år: 370 kr 1-2 år: 440 kr 3 år: 440 kr 4-6 år: 520 kr 7-10 år: 560 kr Flickor 11-14 år: 580 kr Pojkar 11-14 år: 570 kr Flickor 15-17 år: 590 kr Pojkar 15-17 år: 580 kr Kvinnor 18-61+ år: 600 kr Män 18-61+ år: 580 kr Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap, Konsumentverket och Statistiska centralbyrån Fakta: Det här handlar vi Detaljhandeln domineras av livsmedel, kläder och elektronik.

I fjol var det möbelbranschen som hade allra starkast utveckling och ökade med drygt åtta procent. När det gäller hushållens konsumtion går större delen till boende, livsmedel och transporter. Över tid har dock boendets andel minskat något. Detta förklaras med lägre räntor och lägre energikostnader.
Visa hela svaret

Hur många kilo kläder köper vi i Sverige i genomsnitt per person och är?

Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2021. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren.

1. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten.
2. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.
3. Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 14,8 kg per person under 2021.
4. Detta innebär att nettoinflödet 2021 ökade med 2,8 kg (motsvarande 23 procent) per person jämfört med 2020.

Detta är ett tydligt trendbrott jämfört med åren 2015–2019, åren innan coronapandemin, då nettoinflödet låg ganska konstant på drygt 13,5 kg per person. I början av 2020 slog coronapandemin till och påverkade konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till konsumenternas förändrade konsumtionsbeteende är troligen många.

Dels minskade behovet av nya kläder i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Dels valde många konsumenter att handla online istället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökade så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modebranschen under 2020.

Tittar vi på statistiken över nettoinflöde för år 2020 så sticker den ut en del i jämförelse med övriga år. Samtliga kategorier minskade jämfört med 2019, och den totala nettoimporten av textilier minskade från 13,7 kg till 12,0 kg per person, en minskning med 12 procent.2021 ökade dock nettoinflödet alltså till 14,8 kg per person.

• När det gäller kläder så var konsumtionen inte väsentligt högre 2021 jämfört med 2019.
• Däremot var nettoimporten av hemtextilier 0,8 kg högre per person 2021 jämfört med 2019 (en ökning från 3,8 till 4,6 kg eller 22 procent).
• När det gäller olika typer av kläder så var konsumtionen inte väsentlig högre 2021 jämfört med 2019.

Däremot var nettoimporten av hemtextilier 0,8 kg högre per person 2021 jämfört med 2019 (en ökning från 3,8 till 4,6 kg, eller 22 procent). Hemtextilier står för den största ökningen av nettoinflödet per person mellan åren 2000 och 2021, en ökning med 144 procent, från 1,9 till 4,6 kg per person.

• Hemtextilernas andel av det totala textilnettoinflödet ökade också under perioden från 18 procent till 31 procent.
• För kläder avsedda för kvinnor och flickor har nettoinflödet ökat något under perioden, från 2,7 kg till 3,6 kg per person.
• Andelen av totalen är dock oförändrad och ligger på 25 procent för såväl år 2000 som år 2021.

För kläder som klassas som unisex har nettoinflödet ökat något, från 3,5 till 4,0 kg per person, mellan 2000 och 2021. Unisexklädernas andel av det totala textilnettoinflödet har under samma period minskat något, från 33 procent till 27 procent. Nettoinflödet av kläder för män och pojkar är den enda kategori som inte ökar nämnvärt under perioden.

• Mellan 2000–2021 har denna kategori legat ganska stabilt runt 2,5 kg per person.
• Andelen för klädgruppen män och pojkar av det totala textilnettoinflödet har minskat från 24 procent till 17 procent sedan 2000.
• I den ovan presenterade statistiken har inte import och export av begagnade kläder räknats med.

Sverige hade 2021 en nettoexport av begagnade kläder på 21 400 ton, vilket motsvarar 2,0 kg per person. Med andra ord exporterade Sverige mer av dessa textilslag än vad som importerades.
Visa hela svaret

Camilla Westergren