Textil blir ofta avfall i Sverige En stor andel av våra använda textilier, över 7,5 kilo per person och år, hamnar i restavfallet och skickas direkt till förbränning.
Visa hela svaret

Hur många ton kläder slängs per år?

Vi slänger och köper nytt I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019 varav 10 kilo var kläder. Samtidigt slänger varje person ungefär 7,5 kilo textil rakt ned i hushållsavfallet varje år.60 procent av allt är inte trasigt och skulle kunna användas av någon annan, visar en undersökning från 2017.
Visa hela svaret

Hur mycket av alla kläder som slängs återvinns idag?

Idag är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent i Sverige, och återvinns främst till trasor. Av det textilavfall som exporteras från Sverige används nära 20 procent som råvara i nya produkter som kompositmaterial, isolering och stoppning i till exempel bilstolar.

Textilavfallet ersätter då annan råvara vilket är bra och eftersträvansvärt ur miljösynpunkt. Dessutom är materialåtervinning en bättre lösning än förbränning för nästan alla fibrer och oavsett återvinningsmetod även om miljöbesparingen kan variera beroende på material och på vilket material som det återvunna materialet ersätter.

Det finns olika metoder för att återvinna textilier som grovt kan delas in i:

mekanisk, att textil rivs eller strimlas för att frigöra fibrerna, som spinns till ny tråd kemisk, att textilen smälts ner (om syntetiska material) eller löses upp (om cellulosamaterial) av kemikalier, och av massan formas ny fiber termisk, att textil av syntetiska material smälts ned av värme och formas till ny tråd.

I Asien finns storskaliga anläggningar för återvinning medan återvinningen i Europa fortfarande sker i mindre skala eller i pilotprojekt. Men den europeiska återvinningen etableras i allt snabbare takt, bland annat i Sverige. Att använda återvunna fibrer istället för nya fibrer beräknas fortfarande bara minska den totala miljöpåverkan från textilen med fem till tio procent.
Visa hela svaret

Hur mycket av textilen blir avfall redan i produktionen?

80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen. Den viktigaste åtgärden för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtionen är att förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade.
Visa hela svaret

Hur många procent av utsläppen sägs det att Textilindustrin står för?

Modeindustrin beräknas stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen – mer än internationella flygningar och sjöfart tillsammans. Enligt Europeiska miljöbyrån genererade textilinköp i EU under 2017 ungefär 654 kg CO2- utsläpp per person.
Visa hela svaret

Hur mycket textil slänger vi i Sverige?

Textil blir ofta avfall i Sverige En stor andel av våra använda textilier, över 7,5 kilo per person och år, hamnar i restavfallet och skickas direkt till förbränning. Det innebär att materialet inte tas tillvara som en värdefull resurs genom att återanvändas eller materialåtervinnas.
Visa hela svaret

Hur mycket slängs i Sverige?

Hushållen står för den största delen matavfall i Sverige. Under 2016 slängde hushållen 938 000 ton, eller 97 kilo per person. Det är cirka 75 procent av allt matavfall. Totalt slängdes det 1,3 miljoner ton matavfall, eller 129 kilo per person. I den totala summan ingår matavfall från jordbruk och fiske, livsmedelstillverkning, livsmedelsbutiker samt tillagning och konsumtion i hushåll, storkök och restauranger. Matavfall i Sverige år 2016 (ton) från hushåll, jordbruk och fiske, storkök, restauranger, livsmedelsindustri och livsmedelsbutiker. I hushåll ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet.
Visa hela svaret

Hur mycket textilier slängs varje år i Finland?

Dina gamla lumpor kan bli bilinredning och asfaltfyllning – här återvinns 100 000 kilo kläder årligen I dag är det städdagen – en dag då många rensar sin garderob. Till Recci kan man föra både hela kläder man inte längre använder och trasiga gamla lumpor. Brinner för secondhand. – Hela min outfit är secondhand, säger vd Juha-Matti Kyykkänen.19.08.2017 10:04 UPPDATERAD 19.08.2017 18:04 I Finland slängs årligen uppskattningsvis 70 till 80 miljoner kilo textilier som sedan bränns upp tillsammans med energiavfallet.

Med det här i bakhuvudet grundade Juha Matti Kyykkänen det Helsingforsbaserade företaget Recci för två år sedan. – Slit-och-slängkulturen kan inte fortsätta så här. Naturen räcker inte till, säger vd Juha-Matti Kyykkänen. Recci samlar in kläder, väskor, smycken och skor. En del säljs, och största delen återvinns.

Förra året tog de emot 100 000 kilo kläder och i år kommer mängden troligen att växa till över en halv miljon kilo, uppskattar Kyykkänen. – Syftet är att återvinna textilier. Genom återvinning kan kläder som använts i tio år användas i tio år till. Handla secondhand.

Och om du köper nytt, köp kvalitet. Det som skiljer Recci åt från exempelvis secondhandkedjan UFF är flera saker. Till exempel kan man inte donera trasiga kläder till UFF. Men Recci tar emot allt – åtminstone nästan. – Vi bryr oss inte om kläderna är trasiga eller noppiga. Det enda vi kräver är att de inte är mögliga, fuktiga eller luktar äckligt.

Recci har två butiker i Helsingfors och sammanlagt ett tiotal anställda.20 procent av de kläder som kommer in till butikerna går till försäljning, resten återvinns. Kläderna som ska återvinnas skickas till Tyskland för sortering. Den största delen åker till bilindustrin: en ny bils inredning kan svälja cirka 20 till 40 kilo textilavfall.

1. Det som blir över används till bland annat isolering i diskmaskiner eller fyllning i asfalt.
2. I allra sista hand hamnar kläderna på soptippen.
3. Lädförsäljningen i butikerna finansierar återvinningen och avlönar även de anställda.
4. I höst börjar vi leta efter en affärsfastighet till i Helsingfors, säger Kyykkänen.

I huvudstadsregionen finns än så länge insamlingsställen bara i Helsingfors i Tölö, Rödbergen och Berghäll samt i Myrbacka, Vanda. Från och med oktober öppnas återvinningspunkter i Kyrkslätt, Vanda och Esbo. Recci samarbetar även med Seppäla, så man kan lämna in sina kläder och skor även till Seppäläbutiker i hela landet.

• Recci siktar ändå småningom på att bygga upp ett eget landstäckande insamlingsnätverk.
• Recci belönades i år med Helsingfors miljöpris för sina återvinningsmetoder.
• Yykkänen säger att han börjar se en ändring i hur folk tänker kring kläder köpta på secondhand.
• Typen av personer som kommer in till Reccibutikerna varierar – allt från unga personer till rika äldre damer handlar där.

– Folk verkar ha börjat fråga sig själva: varför köper jag alltid nytt? Det är ett föråldrat tänkesätt att begagnade kläder är noppiga och illaluktande, enligt Kyykkänen. Enligt honom kan secondhand ofta vara av mycket bättre kvalitet än de billiga kedjornas nya kläder. Två butiker. Recci har två butiker i Helsingfors, ena ligger på Unionsgatan i Kajsaniemi och den andra finns i Berghäll. Den nationella städdagen ordnas två gånger varje år som ett sätt att underlätta återvinning. Den första städdagen i år ordnades den 27 maj, och den andra ordnas den 19 augusti.
Visa hela svaret

Vart i världen är det mest utsläpp från textilindustrin?

Tusentals textil­arbetare sparkade i Bangladesh – Global 2019-02-06T11:16:25 Nu har tio FN-organ slutit sig samman i en allians för hållbart mode som syftar till att ta tag i klädindustrins sociala och miljömässiga problem. – Den globala produktionen av kläder och skor orsakar åtta procent av världens utsläpp av växthusgaser, och med en tillverkning koncentrerad i Asien är industrin i huvudsak beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning.
Visa hela svaret

Hur stor del av världens utsläpp står Sverige för?

Svaret är ja, åtminstone om man ska tro våra politiker. I valdebatterna råder bred konsensus om att Sverige behöver minska koldioxidutsläppen. Om vi lyckas är kort och gott en ödesfråga för planeten. För hur kan man annars förklara Miljöpartiets förslag om att satsa ytterligare 50 miljarder på att minska koldioxidutsläppen under nästa mandatperiod.

Eller att den sista droppen bensin och diesel ska säljas senast 2030. Enligt Miljöpartiet behöver Sverige betala ett högt pris för att minska koldioxidutsläppen eftersom klimatet är en global angelägenhet. Budskapet är att vi kan och bör göra allt i vår makt för att rädda planeten. Alliansen vill förstås inte framstå som obrydda.

Jan Björklund (L) håller också med Miljöpartiet om att Sverige ska betala ett högt pris. Därför vill han inte sänka dieselskatten för bönderna, eftersom böndernas utsläpp också bidrar till uppvärmning. Om man lyssnar på politikerna så är Sverige en miljöbov som måste straffas.

1. Sveriges betydelse för jordens klimat är så stor att vi måste vara beredda att göra stora uppoffringar, kanske rentav sänka vår konkurrenskraft på den globala marknaden i syfte att rädda världen.
2. Men som så många andra utspel som syftar till att visa handlingskraft så är argumenten och problembeskrivningen vilseledande.

Sverige är nämligen ett extremt lågutsläppsland. Inget annat I-land släpper ut så lite koldioxid per capita som Sverige gör. Vi har den mest koldioxideffektiva ekonomin i världen, mycket tack vare kärnkraften och vattenkraften. Att sänka utsläppen från vår redan låga nivå kostar därför oerhört mycket.

Varje satsad krona gör mindre och mindre nytta när vi börjar närma oss noll. Därför finns det ingen logik i att satsa resurser på att sänka Sveriges utsläpp ännu mer. Det är bättre att lägga pengarna på att hjälpa andra länder sänka sina utsläpp istället. Koldioxidutsläpp är nämligen ett globalt fenomen som inte bryr sig om landsgränser.

I Sverige släpper vi ut ca 3,8 ton koldioxid per capita. Kina släpper ut ca 6,6 ton koldioxid per capita. Sverige har 10 miljoner invånare. Kina har 1 373 miljoner invånare. Genomsnittet i OECD är cirka 9,9 ton koldioxid per capita och år. Sveriges andel av de globala utsläppen är 0,2 procent,

Partiledarna bör läsa siffrorna igen och igen tills de förstår att Sveriges andel av de globala utsläppen är ytterst, ytterst liten. Det finns många olika sätt att minska koldioxidutsläpp. Ett mycket effektivt sätt är att lägga ner all industri eller att flytta den till Kina. Man kan försöka påskynda detta genom att skatta och reglera ihjäl den svenska industrin, vilket verkar ligga i ropet nuförtiden.

Kina och andra länder skulle förstås bli glada om de slapp konkurrera med våra företag. Om vi minskar vår konkurrenskraft, så kan de ju ta våra marknadsandelar. Tyvärr vinner miljön vinner ingenting på detta. Tvärtom. Om vi vore måna om miljön på global skala skulle vi snarare försöka locka mer tung industri till vårt land, industri som här kan drivas med vattenkraft och kärnkraft istället för smutsig kolkraft.
Visa hela svaret

Hur många plagg köper vi per är?

Om 1,2 miljoner svenskar köpte 1 kilo second hand istället för nytt Den genomsnittlige svensken har garderoben full med kläder som inte används, men handlar ändå 50 nya plagg varje år. Siffror från Myrornas undersökning visar däremot att svenskarna vill handla mer hållbart, och skänka mer. Vår miljöpåverkan hänger tydligt samman med hur vi konsumerar.

Med tanke på hur mycket nytt vi köper per år, är en omställning till en mer hållbar modekonsumtion en viktig fråga för vårt klimat. Och faktum är att 1,2 miljoner svenskar vill återanvända mer och nästan lika många anger att de också vill skänka mer. Artikeln bygger på en undersökning som gjordes 2017.

– Idag handlar svensken 12,5 kilo nyproducerade kläder per år, och 0,9 kilo second hand-plagg. Glappet är för stort, men om 1,2 miljoner personer faktiskt valde återanvänt framför nytt lite oftare skulle de siffrorna se helt annorlunda ut! Om konsumenterna köpte 1 kilo mindre nytt och 1 kilo mer second hand kommande året, skulle det innebära att vi sparade 8100 liter rent vatten per person.
Visa hela svaret

Vad konsumerar vi mest?

Så ser konsumtionen ut idag – Idag står mat, dryck, kläder och skor för drygt 20 procent av hushållens konsumtion, medan investeringar i boende och upplevelser har ökat desto mer. Fördelningen i procent av till exempel utgifterna på transport samt den på rekreation och kultur är nästan lika stor i ett typiskt hushåll idag.
Visa hela svaret

Vad slängs det mest av i Sverige?

Hushållens farliga avfall – 2020 438 000 ton. Det motsvarar 9 procent av hushållens totala avfall. År 2020 slängde hushållen i Sverige ungefär 4,6 miljoner ton avfall totalt. Ungefär en tiondel av avfallet utgörs av så kallat farligt avfall. Det består av till exempel impregnerat trä, batterier, kemikalierester och uttjänta bilar.

Avfall som inte är farligt kallas för icke-farligt. Nästan hälften av hushållens icke-farliga avfall utgörs av så kallat hushållsavfall och liknade avfall. Denna avfallstyp består bland annat av restavfall som inte kan källsorteras, som exempelvis blöjor, bomullspinnar, kuvert, tuggummi och disksvampar.

Sådant ska kastas i soppåsen.

Visa hela svaret

Hur mycket mat slängs i Sverige 2022?

NYHET 2022 -05-30 Naturvårdsverkets senaste undersökning visar att vi fortfarande slänger för mycket mat. Över en miljon ton livsmedelsavfall slängs årligen.
Visa hela svaret

Hur många procent källsorterar i Sverige?

Under 2021 lämnade vi 940 400 ton förpackningar till materialåtervinning i Sverige. Det motsvarar cirka 62 procent av alla förpackningar som kom ut på den svenska marknaden samma år. För 2021 kunde inte statistik om träförpackningar redovisas på grund av osäkra uppgifter. Därför används statistik från 2020 för träförpackningar för att beräkna den totala materialåtervinningsgraden för 2021.
Visa hela svaret

Hur mycket jeans slängs varje år?

Åtta kilo kläder per person slängs | SvD ÅTERVINNING Tiotusentals ton kläder och textilier hamnar i hushållssoporna varje år, visar en ny kartläggning. Naturvårdsverket vill nu att kommunerna tar ett större ansvar för att öka återanvändningen. Bland konsumenter ­efterfrågas pantsystem för kläder – något som snart kan bli verklighet hos Gekås i Ullared.

• Evelina Flodkvist och Fanny Hultman kryssar vant mellan butikerna i Stockholm city.
• Just nu ligger de lite lågt med shoppingen, bara jeans och en tröja har inhandlats.
• Men snart kommer studiebidrag och månadspeng.
• Då fortsätter jakten på vårjacka, turbanmössa, blusar och tröjor.
• Man blir köpsugen när man kommer in i butikerna, man vill vara snygg och följa det mode man själv gillar, säger Fanny Hultman och sveper med blicken över vårkappor i en trendig butik med speglar och färgglada lampor.

: Åtta kilo kläder per person slängs | SvD
Visa hela svaret

Hur mycket mat slängs varje år i världen?

Så mycket mat slängs i onödan världen över En ny rapport från FN visar att 931 miljoner ton, eller 17 procent, av all mat som finns tillgänglig för konsumenter, antingen i hemmen, på restaurangerna eller i affärerna, hamnar i soporna. Det motsvarar 23 miljoner fullastade 40-tons lastbilar. Skulle man ställa dessa mot varandra skulle de gå 7 gånger runt jorden. I rapporten beräknas matsvinn stå för 8-10 procent av världens utsläpp av växthusgaser och om matsvinn hade varit ett land hade det varit den tredje största utsläpparen i världen efter USA och Kina, enligt Wrap som varit delaktiga i att fram rapporten.
Visa hela svaret

Vad slängs det mycket av?

Det här har hushållen slängt mest – Nu har Willys, som satt som mål att halvera sitt matsvinn till 2025, låtit Sifo undersöka vilka specifika matprodukter det är som hamnar i soporna. Drygt tusen svenskar fick svara på frågan vad de slängt de senaste 30 dagarna och av resultatet framkommer att mjukt bröd är den produkt som slängs mest.

Nära varannan svensk uppger detta. Efter brödet följer olika varianter av frukt och grönt; gurka (30%), banan (27%), clementin (24%), tomater (23%) och äpplen (23%). Mejeriprodukter som mjölk (22%), crème fraiche (21%), grädde (18%), hårdost (14%), yoghurt (11%) och gräddfil (11%) är också med på listan över de 20 produkter som slängs mest.

– Ju bättre kunskap vi har kring vad exakt det är som slängs, desto större chans att vi lägger fokus på rätt saker. Ta bröd till exempel, bara genom att tex på ett systematiskt sätt prissänka bröd med kort datum lyckades vi minska Willys brödsvinn med 17 procent förra året.

• Små grepp som gjorde enorm skillnad.
• Nu ska vi fortsätta hitta kreativa lösningar för att minska både vårt eget och våra kunders matsvinn, säger Thomas Evertsson, vd på Willys.
• Willys har infört en rad initiativ på olika butiker runtom i landet för att minska svinnet: prissänkning av varor som snart går ut, recept på mat som ofta slängs, öl gjord på gammalt bröd och juice gjord på frukt och grönt som snart ledsnar.

Vissa butiker säljer också ut särskilda lådor med frukt och grönt som snart måste ätas och ett 80-tal Willys-butiker ger överbliven mat till lokala välgörenhetsorganisationer, De 20 varor som svenskarna slängt mest: Vad av nedanstående har du eller någon i ditt hushåll slängt de senaste 30 dagarna? Produkt Andel 1.

1. Mjukt bröd 46 % 2.
2. Gurka 30 % 3.
3. Banan 27 % 4.
4. Clementin 24 % 5.
5. Tomater 23 % 6.
6. Äpplen 23 % 7.
7. Mjölk 22 % 8.
8. Crème fraiche 21 % 9.
9. Morot 20 % 10.
10. Lök 18 % 11.
11. Grädde 18 % 12.
12. Potatis 16 % 13.
13. Pasta 15 % 14.
14. Apelsin 14 % 15.
15. Hårdost 14 % 16.
16. Avokado 13 % 17.
17. Skinka 12 % 18.
18. Ris 11 % 19.
19. Yoghurt 11 % 20.
20. Gräddfil 11 % * Källa: Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8811-8.pdf?pid=22466 Om undersökningen: Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 13-18 december 2018.

Totalt intervjuades 1001 personer i åldern 16-79 år. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel, För ytterligare information, kontakta: Johanna Eurén, kommunikationschef Willys, tel 070-346 13 48 E-post: [email protected] Axfood ska vara ledande inom prisvärd, bra och hållbar mat. I vår bolagsfamilj ingår butikskedjorna Willys och Hemköp, liksom Tempo och Handlar’n. Grossistförsäljning sker genom Snabbgross och vårt supportbolag Dagab ansvarar för koncernens produktutveckling, inköp och logistik.

• I Axfoodfamiljen ingår även Middagsfrid och Urban Deli samt delägda Apohem, Eurocash, City Gross och Mathem.
• Tillsammans har koncernen drygt 12 000 medarbetare och en omsättning om cirka 66 miljarder kronor.
• Axfoods aktie är sedan år 1997 noterad på Nasdaq Stockholm och huvudägare är Axel Johnson AB.

Läs mer på www.axfood.se.
Visa hela svaret

Camilla Westergren