På Temashop.se hittar du ett stort urval av Halloweenkläder för både vuxna och barn. Klä ut dig i våra fantastiska, otäcka och skräckinjagande halloweenkläder och ta med barnen på ‘bus eller godis’ i grannskapet. När mörkret sakta sätter sig över oktober och du ska välja årets Halloweenkläder har du kommit helt rätt.
Visa hela svaret

Vart kan man köpa halloween kläder Göteborg?

Hej Göteborg! 1913 öppnade vi butiken på Korsgatan 11. En festlig butik med allt till festen och kalaset. Vi har ett brett utbud av maskeradkläder och accessoarer, ballonger, dukning och dekorationsartiklar, roliga presenter och klassiska skämt. Kolla in vårt breda sortiment och festliga nyheter.
Visa hela svaret

Måste man klä ut sig läskigt på Halloween?

Vad ska jag klä ut mig till på halloween? – Det är så klart bara du själv som bestämmer din halloween utklädnad. Bortsett från om du ska på en maskeradfest med ett visst tema, då får du snällt anpassa dig efter det. Det normalt är som sagt att man klär ut sig till något läskigt.

Antingen en läskig varelse likt en varulv, zombie eller spöke alternativt en vanlig utklädnad (polis, kändis, doktor) fast med någon läskig twist (blod, sår eller liknande). Vill man klä ut sig ordentligt så köper man en deluxe-dräkt (de mest verklighetstrogna och välarbetade maskeraddräkterna) och kombinerar med smink och makeup.

Utmaningen blir här att se så realistisk ut som det bara är möjligt För dig som inte vill eller orkar lägga ner samma energi kan man göra sin utklädnad desto enklare. Du kommer långt med en skräckmask. Ju mer känd masken är desto mindre behöver du klä ut dig i övrigt.

• Zombie
• Spöke
• Varulv
• Clown (läskig eller snäll)
• Vampyr
• Monster
• Skräckfilmskaraktär
• Pumpa (för dig som vill klä ut dig till något snällare, men ändå med halloween-koppling)
• Häxa
• Pestdoktor (extra aktuellt under covid-19 / coronavirus-pandemi-tider.)
• Mumie

Visa hela svaret

Finns Partykungen som fysisk butik?

Var finns Partykungen? Vi håller ställningarna på Ersbogatan 16 i Gävle. Du vet där den överdimensionerade halmbocken som brinner upp varje jul står? Vi är ifrån samma stad! Coolt va? Det finns däremot ingen butik eller kundmottagning på adressen. Svarade detta på din fråga? Tack för din feedback Det gick inte att skicka ditt meddelande.V.g försök igen senare! Behöver du fortfarande hjälp? Senast uppdaterad Juni 21, 2022 : Var finns Partykungen?
Visa hela svaret

Vad kan en kille vara på halloween?

Är du bjuden på halloweenfest, temafest eller ett annat roligt evenemang där du behöver en förklädnad? I Partykungens utbud av herrdräkter finns någonting för alla – oavsett om du vill skrämma slag på dina polare, bjuda på massor av skratt eller bara känna dig som någon annan för en kväll.

• Vi stoltserar med ett utbud som innehåller allt från djurdräkter till filmkaraktärer och läskiga zombies! Här finns alltså en maskeraddräkt för alla smaker, tillfällen, personligheter och inte minst för alla typer av humor.
• Att ha roligt är hela poängen med att klä ut sig och gå på fest, därför lägger vi stor vikt vid att erbjuda ett varierat och galet utbud som faller alla i smaken.

Ett populärt val när det gäller maskeraddräkter är att resa bakåt i tiden och dyka upp på festen som en person från en helt annan tidsepok! Kanske en stilig ungkarl från 20-talet, romersk riddare, hippie från 60-talet eller varför inte självaste Jesus? Du kan också välja att förvandlas till en sjökapten, polis, läkare, kock, officerare eller något annat yrke du alltid drömt om.

Om du vill dyka upp på festen som en känd karaktär från filmvärlden har du också flera valmöjligheter. Harry Potter, Fred Flinta, Shrek, Jack Sparrow och den skrämmande clownen Pennywise är bara några få av de karaktärer som du kan bli för en kväll. På tal om skrämmande – vill du klä ut dig till någonting riktigt läskigt? Här finner du dräkter som föreställer Liemannen, en huvudlös man, en blodtörstig zombie eller en galen mördare! Med en av alla våra skrämmande herrdräkter kan du sätta ribban av läskighet på halloweenfesten och kanske till och med ta hem priset för “kvällens bästa dräkt”.

Många av våra herrdräkter kommer du med stor sannolikhet känna igen från tv-serier eller filmer, men du hittar också många påhittade karaktärer som är minst lika roliga eller läskiga. Vi erbjuder givetvis maskeraddräkter som inte föreställer en viss karaktär utan istället ett djur, frukt eller föremål.

1. Nu får du möjlighet att gå på fest utklädd som en hund, kyckling eller dinosaurie! Eller kanske någonting så udda som en potatis, banan eller ett ölglas? Vi erbjuder dräkter som är så banala att de blir hysteriskt roliga, men också de mest raffinerade karaktärerna och figurerna.
2. Vissa tycker det är kul att klä ut sig till oigenkännlighet, andra vill skrämmas och se så läskiga ut som möjligt medan några känner sig mest bekväma med en enklare dräkt.

Partykungen tillhandahåller därför hundratals alternativ för att ge alla en stor chans att hitta rätt, känna sig rätt och på så vis kunna ha så roligt som möjligt. Ta en titt i vårt breda sortiment av herrdräkter och hitta den perfekta utstyrseln för dig!
Visa hela svaret

Vad kan man vara på Halloween 2022?

Halloween 2022 trender – Mycket fokus kring Halloween ligger på att klä ut sig, något som både stora och små firare i Sverige har tagit till sitt hjärta. Här finns alla möjligheter till att bli kreativ och fixa utstuderade utstyrslar och avancerat smink, men det går precis lika bra att dra ett lakan över huvudet och säga bu.

Skämt- och leksaksbutiker och webbshoppar dignar av maskeradkostymer denna tid på året. Bland barn är fortfarande lagom läskiga spöken, monster, häxor och vampyrer populärt, men också favoritkaraktärer från sagor och filmer. Ska man tro på kostymutbudet och internets trendspaningar kommer Halloween 2022 för vuxna inkludera både klassiska utstyrslar som zombie, “sexig häxa” och galen mördare, men också skrämmande nutida politiker! Utbudet av Trump-masker är stort, men även masker i form av Nordkoreas diktator Kim Jong-un eller Vladimir Putin.

En annan trend i maskeradkostymer som verkar vara här för att stanna är så kallade piggy back-dräkter. Det är en slags byxor med påsydda låtsasben i midjan samt en figur i fronten och dräkten ger illusionen av att du rider på ryggen på exempelvis en dinosaurie, en gammal tant, en zombie eller en enhörning.
Visa hela svaret

Får man ha mask på Halloween?

Lagrådets yttrande – LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-09-29 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Enligt en lagrådsremiss den 17 juni 2004 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1.

1. Lag om förbud mot maskering i vissa fall, 2.
2. Lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),
3. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ewa Bökwall.
4. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: De remitterade lagförslagen bygger på förslag som i januari 2003 lades fram av den s.k.

Göteborgskommittén ( SOU 2002:122 ). Kommittén hade tillsatts mot bakgrund av bl.a. de oroligheter som ägde rum i samband med Europeiska rådets möte i Göteborg den 14 – 16 juni 2001. En majoritet av de remissinstanser som hördes över kommittéförslaget tillstyrkte att det genomfördes.

Till dessa instanser hörde bl.a. ett antal domstolar, liksom Justitiekanslern och Rikspolisstyrelsen. Åtskilliga remissinstanser var emellertid negativa, bland dem Riksdagens ombudsmän (JO), Riksåklagaren, Brottsförebyggande rådet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet samt Sveriges advokatsamfund.

Dessa instanser ifrågasatte bl.a. den praktiska betydelsen av det föreslagna maskeringsförbudet och uttryckte tvivel om förslagets förenlighet med regeringsformens skydd för mötes- och demonstrationsfriheterna. Det kan i det sammanhanget nämnas att frågan om maskeringsförbud under senare år vid flera tillfällen har behandlats av riksdagen med anledning av olika motioner.

1. Riksdagen har därvid upprepade gånger uttryckt som sin mening att regeringsformen lade hinder i vägen för en sådan begränsning av demonstrationsfriheten som motionsförslagen innebar (se bl.a.
2. Bet.1993/94:JuU01 och 19, 1995/96:JuU14, 1996/97:KU14, 1997/98:KU32, 1999/2000:KU11 och 2000/01:JuU 11).
3. De lagförslag som läggs fram i lagrådsremissen avviker i flera avseenden från Göteborgskommitténs förslag.

Bl.a. har räckvidden av maskeringsförbudet inskränkts i ej obetydlig mån. Medan kommittéförslaget i princip riktade sig till alla som “i eller i anslutning till en folksamling på allmän plats” helt eller delvis täckte ansiktet på ett sätt som försvårade identifikation, gäller det remitterade förslaget (1) den som på allmän plats deltar i eller uppehåller sig i anslutning till en allmän sammankomst som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, samt (2) den som på allmän plats deltar i en folksamling som inte utgör allmän P sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna.

rop.2005/06:11 Bilaga 5 Liksom kommittéförslaget innehåller det remitterade förslaget vissa undantag från det uppställda maskeringsförbudet. Enligt 1 § andra stycket i den föreslagna lagen om förbud mot maskering i vissa fall (förbudslagen) skall förbudet inte gälla, om det med hänsyn till den allmänna sammankomstens art eller omständigheterna i övrigt kan anses befogat att helt eller delvis täcka ansiktet.

Förbudet föreslås inte heller gälla i den utsträckning en deltagare i en allmän sammankomst har fått tillstånd att helt eller delvis täcka ansiktet. Den fråga som i första hand inställer sig är om det remitterade förslaget är förenligt med de grundlagsfästa mötes- och demonstrationsfriheterna.

Även artikel 11 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste beaktas. Enligt 2 kap.1 § första stycket punkterna 3 och 4 i regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad mötes- och demonstrationsfrihet. Dessa friheter får, enligt vad som föreskrivs i 2 kap.14 § första stycket regeringsformen, begränsas av hänsyn till bl.a.

ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. Av 2 kap.12 § andra stycket andra meningen regeringsformen framgår dock att begränsningen aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

I artikel 11 i Europakonventionen sägs bl.a. att var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster (punkten 1) och att utövandet av dessa rättigheter får inskränkas bara i vissa angivna fall, t.ex. om det är nödvändigt med hänsyn till den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (punkten 2).

Det kan enligt Lagrådets mening inte råda någon tvekan om att remissförslaget, såvitt det angår sådana allmänna sammankomster som anges i 1 § första stycket första meningen i förslaget till förbudslag, innebär en begränsning av mötes- och demonstrationsfriheterna enligt 2 kap.1 § regeringsformen,

Det föreslagna maskeringsförbudet inskränker också den mötesfrihet som föreskrivs i artikel 11.1 i Europakonventionen. Frågan är då om maskeringsförbudet är förenligt med de krav som regeringsformen och Europakonventionen ställer upp för en begränsning av mötes- och demonstrationsfriheterna. Enligt vad som sägs i lagrådsremissens allmänna motivering ( avsnitt 8.3 ) syftar maskeringsförbudet till att förhindra ordningsstörningar, bl.a.

i form av att brott begås i samband med demonstrationer och andra sammankomster. Några remissinstanser har ifrågasatt om syftet ryms inom den i 2 kap.14 § regeringsformen intagna begränsningsgrunden “ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen”.

Till skillnad mot 2 kap.13 §, som handlar om yttrande- och informationsfrihet och där det uttryckligen anges att dessa friheter får inskränkas inte bara med hänsyn till allmän ordning och säkerhet utan också med hänsyn till förebyggandet och beivrandet av brott, talar 2 kap.14 § bara om hänsyn till ordning och säkerhet.

Enligt Lagrådets mening kan det dock knappast råda någon tvekan om att paragrafen medger att åtgärder vidtas för att förebygga eller förhindra att mötes- och demonstrationsfriheterna störs av våld eller annan kriminalitet. Det innebär att det angivna syftet med maskeringsförbudet får anses svara mot de krav som ställs upp i 2 kap.14 §.

• Det kan emellertid inte påstås att en maskering vid en demonstration eller vid någon annan grundlagsskyddad sammankomst generellt äventyrar ordning och säkerhet.
• Det bör också beaktas att det för den enskilde kan vara av stor vikt att få delta i en demonstration och därigenom ge uttryck för sina åsikter utan att för den skull behöva röja sin identitet.

Det innebär att det inte skulle vara förenligt med 2 kap.14 § regeringsformen att införa ett totalt förbud mot maskering i mötes- och demonstrationssammanhang. Den föreslagna förbudslagen innehåller inte heller ett sådant totalförbud. Som tidigare nämnts har i 1 § andra stycket i lagförslaget tagits in en undantagsbestämmelse som innebär att maskeringsförbudet enligt första stycket inte gäller, om det med hänsyn till den allmänna sammankomstens art eller omständigheterna i övrigt kan anses befogat att helt eller delvis täcka ansiktet.

Enligt Lagrådets mening reser emellertid den föreslagna undantagsbestämmelsen flera invändningar. Bortsett från att bestämmelsen är svepande och intetsägande formulerad ger den inte uttryck för regeringsformens krav att mötes- och demonstrationsfriheterna inte får begränsas annat än om begränsningen, såvitt nu är i fråga, är motiverad av hänsyn till ordning och säkerhet.

Det finns inte något stöd i grundlagen för att begränsa de angivna friheterna så, att den som vill delta i en sammankomst inte får maskera sig i andra fall än när han eller hon har fog för att uppträda maskerad. Vad som nu har sagts innebär att lagtexten inte kan anses förenlig med 2 kap.14 § regeringsformen,

En annan fråga är hur det föreslagna maskeringsförbudet förhåller sig till 2 kap.12 § och dess föreskrifter om hur långt en begränsning av en fri- och rättighet får sträcka sig. Det finns i det sammanhanget anledning att pröva om syftena med ett maskeringsförbud kan antas bli tillgodosedda i sådan utsträckning att förbudet är motiverat.

Denna prövning motsvarar den som Lagrådet har att utföra enligt 8 kap.18 § tredje stycket punkt 4 i regeringsformen, I lagrådsremissens allmänna motivering ( avsnitt 9.1 ) uttalas att ett maskeringsförbud på goda grunder kan förväntas leda till att ordningsstörningar i form av våld, skadegörelse och annan kriminalitet vid eller i anslutning till demonstrationer och manifestationer minskar och därigenom bidra till att medborgarna i högre grad vågar och vill utnyttja demonstrations- och mötesfriheterna.

• När det gäller de närmare effekterna av ett maskeringsförbud hänvisas i lagrådsremissen till vissa uppgifter som har lämnats i promemorior från Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i Stockholms län.
• Enligt dessa myndigheter skulle ett maskeringsförbud utgöra ett verktyg för att genom förebyggande ingripanden undvika sammanstötningar som kan eskalera till upplopp.

Polisen skulle kunna välja att ingripa i ett tidigare skede, om någon bryter mot maskeringsförbudet. Den omständigheten att anonymiteten bryts och personen blir synlig ger, enligt vad som framhålls i promemoriorna, en lägre benägenhet att begå brott. En annan viktig aspekt av maskeringsförbudet är, sägs det, att personer kan identifieras i efterhand och därmed lagföras för begångna brott.

• Det pekas också på att, om det finns ett maskeringsförbud, anordnaren av en demonstration med kraft skulle kunna be maskerade personer att lämna demonstrationståget.
• Lagrådet finner för sin del inte anledning att betvivla att ett maskeringsförbud i viss omfattning kan ha sådana positiva effekter som har framhållits från polishåll.

Det är emellertid att märka att, om ett generellt maskeringsförbud genomförs i enlighet med remissförslaget, polisen får en ovillkorlig skyldighet att ingripa mot maskerade demonstranter även i fall då demonstrationen dittills har varit fredlig. Som har framhållits av flera remissinstanser finns det en betydande risk för att ett polisingripande i en sådan situation uppfattas som en provokation och att maskeringsförbudet därmed kommer att motverka i stället för att främja intresset av att ordning och säkerhet upprätthålls vid demonstrationer.

1. Det kan också hävdas att, om det är fråga om en större demonstration som visar tecken på att urarta, polisen inte kan avdela några större resurser på att ingripa mot överträdelser av ett maskeringsförbud utan får koncentrera sig på att vidta andra åtgärder.
2. En annan synpunkt som har förts fram under remissbehandlingen och som förtjänar beaktande är att, även om ett maskeringsförbud kan tänkas ha en viss återhållande effekt på en del personer som inte skulle begå brott om de inte fick maskera sig, förbudet skulle få mycket liten betydelse för sådana grupper som hittills har stått för det allvarliga våldet i demonstrationssammanhang.

Det är, har det sagts, svårt att se hur en kriminalisering av bärande av mask skulle kunna ha någon ytterligare avskräckande effekt på dessa våldsbenägna grupper, utöver de straffbestämmelser som redan finns. I stället kan ett maskeringsförbud bidra till att skapa konfrontation med polisen.

Synpunkten att, om ett maskeringsförbud införs, anordnare av demonstrationer med större kraft skulle kunna avvisa maskerade personer kan knappast tillmätas så stor betydelse. Av större intresse är argumentet att ett maskeringsförbud kan underlätta för polisen att i efterhand identifiera ordningsstörande personer och få till stånd en lagföring för begångna brott.

Lagrådet har inte möjlighet att göra någon närmare bedömning av maskeringsförbudets betydelse i det sammanhanget. Det förefaller dock mindre troligt att sådana våldsbenägna personer som i dag maskerar sig för att inte bli identifierade skulle följa ett maskeringsförbud och därmed underlätta en identifiering.

1. Det hänvisas i lagrådsremissen till att ett maskeringsförbud som går mer eller mindre långt har införts i flera andra länder, bl.a.
2. Danmark, Norge, Tyskland och Italien.
3. Det sägs dock mycket litet om i vilken utsträckning förbudet kan antas ha bidragit till att motverka ordningsstörningar.
4. När det gäller Italien framgår av Göteborgskommitténs redogörelse för toppmötet i Genua den 20–22 juli 2001 ( SOU 2002:122 s.189 ff.) att det italienska maskeringsförbudet inte hindrade att det utbröt våldsamma kravaller i samband med mötet.

Lagrådet anser sammanfattningsvis att syftena med det föreslagna maskeringsförbudet i samband med demonstrationer och liknande möten inte kan antas bli tillgodosedda i sådan utsträckning att förbudet är moti- verat. Begränsningen av mötes- och demonstrationsfriheterna går därmed längre än vad regeringsformen medger.

Begränsningen får också anses strida mot Europakonventionen. Som tidigare nämnts innehåller den föreslagna förbudslagen också en bestämmelse som förbjuder deltagare i folksamlingar som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen att under vissa omständigheter maskera sig.

Även denna del av remissförslaget inger betänkligheter. Det kan till en början konstateras att maskeringsförbudet gäller oavsett folksamlingens storlek och oavsett av vilken anledning folk har samlats. Den tidigare berörda undantagsregeln i 1 § andra stycket i den föreslagna förbudslagen är visserligen, enligt vad som uttalas i författningskommentaren, tillämplig även när det gäller folksamlingar av det nu diskuterade slaget.

1. Som Lagrådet tidigare påpekat har emellertid undantagsregeln fått en svepande och intetsägande formulering.
2. Detta gör det svårt att förutse om ett maskeringsförbud gäller i det enskilda fallet eller ej.
3. Till skillnad mot det föreslagna maskeringsförbudet i samband med allmänna sammankomster är det nu diskuterade förbudet i fråga om folksamlingar inte tillämpligt så länge det råder lugn och ordning.

För att maskeringsförbudet skall gälla krävs att folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar ordningsfara. I denna del överensstämmer bestämmelsen med 13 c § i polislagen (1984:387), Det sägs där att om en folksamling som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, deltagarna i folksamlingen får avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas.

Frågan är om ett maskeringsförbud fyller någon egentlig funktion vid sidan om den citerade bestämmelsen i polislagen, Liksom när det är fråga om demonstrationer kan det hävdas att, om en folksamling av det nu diskuterade slaget uppträder hotfullt eller störande, polisen knappast kan avdela några större resurser för att ingripa mot överträdelser av ett maskeringsförbud.

Det torde i allmänhet finnas anledning att så snart som möjligt stävja oroligheterna med andra metoder. Vad som möjligen kan tala för ett maskeringsförbud är det tidigare berörda argumentet att det skulle underlätta för polisen att identifiera ordningsstörande personer och få till stånd en lagföring för begångna brott.

• Detta förutsätter emellertid att maskeringsförbudet respekteras.
• Enligt Lagrådets mening finns det en stor risk för att detta inte blir fallet, åtminstone inte i en utsträckning som gör det motiverat att införa förbudet.
• Sannolikheten för att maskeringsförbudet blir verkningslöst är uppenbarligen särskilt stor när det gäller personer som redan från början har bestämt sig för att begå brott.

JO har i sitt remissyttrande pekat på att en person som är inställd på att, så snart tillfälle ges, göra sig skyldig till exempelvis skadegörelse av det slag som förekom på Kungsportsavenyn i Göteborg knappast låter sig avskräcka av ett hot om straff för olaga maskering.
Visa hela svaret

Vilken dag ska man gå Halloween?

Halloween den 31 oktober – Halloween inträffar den 31 oktober och har sitt ursprung i irländska och anglosaxiska All hallow’s eve, aftonen före Allhelgonadagen. Det var en keltisk höstfest som markerade skördetiden då eldar tändes för att vägleda de döda och skrämma bort häxor.

–Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar och omvandlas. Till USA kom den med irländska emigranter och högtiden blev populär under 1800-talet och senare. Dagen förknippas med de döda, det syns genom att människor klär ut sig till diverse dödsväsen, berättar Jonas Engman. Firandet utvecklades i USA till en barnens högtid, då barn fick skämta med de vuxna genom Trick or treat-ing.

Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar och omvandlas. Till USA kom den med irländska emigranter och högtiden blev populär under 1800-talet och senare. Dagen förknippas med de döda, det syns genom att människor klär ut sig till diverse dödsväsen
Visa hela svaret

Vad gör barn i halloween?

Skattjakter & mysterier – Lite längre lekar och aktiviteter som skattjakter och mysterier passar så klart också perfekt till halloweenfesten! Hitta på själv eller ladda hem en färdig skattjakt eller ett rysligt spännande mysterium eller escape game.
Visa hela svaret

Får man ha clown mask på Halloween?

Göteborg Efter förra årets uppmärksammande clowner som satte skräck i göteborgare och resten av världen uppmanar nu polisen folk att inte klä ut sig så att andra människor känner obehag. – Det finns inget generellt förbud att klä ut sig, men använd ditt sunda förnuft, säger Göran Carlbom, vakthavande befäl vid polisen i region Väst.

Göteborg Uppdaterad för 5 år sedan 20:36 – 28 okt, 2017 Halloween närmar sig med stormsteg och inför den stundande högtiden uppmanar polisen föräldrar att ha extra uppsikt över sina barn, skriver de på sin hemsida. ” Under helger, högtider och festivaler är det fler unga än vanligt som dricker alkohol.

Då ökar risken för att de råkar ut för eller begår ett brott, till exempel misshandel eller våldtäkt. Du som förälder spelar en viktig roll. Kom överens om vilka regler som gäller kring alkohol med tonåringens andra förälder. Att enas om gränser kring alkohol hjälper tonåringar att stå emot och det blir även lättare för äldre syskon att säga nej “, står det bland annat.

• Se till att ha sunt förnuft när det kommer till Halloween.
• Lä inte ut sig så att folk blir rädda eller känner obehag.
• Det finns inget generellt förbud att klä ut sig, men använd ditt sunda förnuft, säger Göran Carlbom, vakthavande befäl vid polisen i region Väst.
• Så sent som förra året fick personer, utklädda till clowner i groteska masker, stor uppmärksamhet i USA.

Senare spred sig clownrapporteringen även till Sverige. LÄS MER: Så läskigt är Lisebergs halloween
Visa hela svaret

Hur mycket godis ska man köpa till Halloween?

Guide: Vett och etikett under halloween Frågorna kring halloween är nästan lika många som kostymalternativen. För att reda ut hur det hela bör gå till tog vi hjälp av Sofia Larsson, etikettexpert på Svenska Dagbladet. När ska man fira? – Det är den 31 oktober som är den riktiga halloween-dagen i USA, men där firar man med maskeradfester både helgen före och efter.

1. Det tycker jag är rimligt att göra i Sverige också.
2. Vem får gå “bus eller godis”? – Du som är från tolv år och nedåt och som är utklädd.
3. Som alltid måste kontext vägas in.
4. I ett kvarter där alla känner alla är det säkert kul när tonåringar kommer förbi, men på andra ställen kan det nog kännas lite hotfullt.

Så jag skulle säga tolv och neråt. Och ja, man måste vara utklädd för att det ska kännas rimligt att kräva godis. Vad får man klä ut sig till? – Man får klä ut sig till vad man vill, så länge man inte hånar eller kränker någon annan. Låt barnet välja själv, det här är ett kul tillfälle att använda fantasin.

För barn måste det inte vara något läskigt, även om många nog tycker det är spännande, och internet är ju fullt av inspiration. Var får man knacka på? – Det är fortfarande en så pass ny tradition i Sverige, så jag tycker nog att man ska hålla sig till folk som är släkt, vänner och bekanta. Men visst, har någon fyllt hela trädgården med halloween-pynt så uppskattar de förmodligen ett besök.

Hur mycket godis får man ta? – Mellan tummen och pekfingret – en näve om det är lösgodis. Men det är väl mer hygieniskt att dela ut styckförpackade godsaker. Och nej, frukt är fortfarande inte godis. Hur mycket får man busa? – Jag skulle säga att det är väldigt milda bus som gäller, tuta med en tuta eller dylikt.

Det kan lätt bli fel om man busar för grovt.1. Du har inget godis hemma: “Man kan ju välja att inte öppna, om man tror man kommer undan med det, eller så kan man ge en liten peng. Och känner jag barnen av idag rätt så tar de förmodligen Swish också.” 2. Du behöver åka kollektivt i din läskiga kostym: “Man behöver ju inte agera onödigt creepy när mörkret fallit, utan man bör snarare bemöda sig om att vara lite extra trevlig om man är utklädd till något läskigt.” 3.

Du vill skrämmas: “Jag tycker inte att man ska skrämma främlingar överhuvudtaget. Och skrämmer man bekanta som är med på noterna ska man göra det i festlokalen, hemmet och så vidare. Särskilt platser som kyrkogårdar, sjukhus och dylikt ska vara fredade.” : Guide: Vett och etikett under halloween
Visa hela svaret

Får man vara clown på Halloween?

Om du har funderat på att klä ut dig till clown och “jävlas lite” borde du läsa det här. Det kan nämligen kosta dig dyrt. Om en är rädd för clowner är det riktigt läskigt att vara vid liv nu. De senaste veckorna har nämligen mördarclowner i Australien, USA och Storbritannien, skräm livet ur människor.

• Ett fenomen som nu har kommit till Sverige.
• I måndags såg både 22-åriga Olivia och 18-åriga Jasmine en clown vid varsitt tillfälle i hemstaden Linköping.
• Clownernas motiv är hittills okänt och det verkar inte vara mer än att de vill jävlas genom sina läskiga utstyrslar.
• Men detta kan vara olagligt, menar Tomas Agnesvik, presstalesman vid polisen i Östergötland.

– Man borde tänka efter två gånger innan man gör så här, för det kan röra sig om brott, säger Agnesvik till Nyheter24, Att klä ut sig till clown är i sig inte olagligt. Däremot att hoppa fram och skrämmas, och i värsta fall följa efter, kan rubriceras som ofredande.

1. Man ska vara medveten om att det är brottslighet man pratar om och det kan man behöva stå till svars för.
2. Det drabbar helt oskyldiga människor, berättar Agnesvik.
3. Oavsett hur roligt man själv tycker det är att skrämma folk kan det bli dyrt.
4. Straffet för ofredande är oftast dagsböter, med lägsta belopp på 1 700 kronor.

– Går man omkring och begår brott eller skrämmer människor vill jag bestämt avråda från det, oavsett om man har clowndräkt eller inte. Vi ska inte vara rädda för varandra rent allmänt i vårt samhälle och att begå brott är inget vi ska hålla på med, säger Agnesvik.

1. Natten till onsdag konfronterade Linköping-polisen en 19-årig man som var utklädd till clown.
2. Det var en polispatrull som var i området som fick syn på clownen och hans 20-åriga kompis.
3. Clownen erkände att han har varit vid Stångån som löper igenom centrala Linköping, men inte haft för avsikt att göra någon rädd.

Patrullen hade ett uppsträckningssamtal och berättade att deras beteende är olämpligt, berättar Fredrik Kliman, presstalesman vid polisen i Linköping. Kliman påpekar att fenomenet inte är unikt för Linköping, och att det sprider sig samt att det mycket olämpligt.

– Förr eller senare kommer någon skadas. Antingen den som blir rädd och som kommer försvara sig eller som någon på annat sätt som skadas i samband med det här. Det kan ju upplevas hotfullt och när man blir rädd kan man göra saker som man inte har tänkt göra, säger Kliman till Nyheter24. Här kan du se en interaktiv clownkarta som visar på vilka ställen clowner setts.

Många har reagerat starkt på clownerna. En av dem är Nyheter24:s Karl-Anders Lindahl som skriver att “kommer det fram en clown och skrämmer mig så sänker jag den”. Och en kvinna blev så skrämd att hon födde barn för tidigt. Glöm inte att ladda ner vår app för fler nyheter.
Visa hela svaret

Får man ha Halloween mask i skolan?

Skolan har förbud mot ansiktsmask och låtsasvapen: “Handlar om sunt förnuft” Publicerad: 24 oktober 2019 Uppdaterad: 25 oktober 2019 Halloween närmar sig och vissa firar med att klä ut sig. På skolor runt om i landet finns det dock vissa restriktioner för hur utklädd man får vara. Låtsassvärd, vapenliknande föremål och masker som täcker ansiktet är förbjudet på Kungsholmens grundskola i Stockholm.

• Så att att komma iklädd clownmask på skolans halloweenfest är bara att glömma.
• Får man måla ansiktet då? – Vi ska kunna se vilken elev det är, säger skolans rektorn Guido Pillola och fortsätter: – Om någon har lite smink i ansiktet gör vi ingen värdering av det men man ska se vilken elev det är.
• Ingen får vara utklädd till något som kan skrämma andra.

Förbudet, som funnits ett tag, har att göra med respekt för tidigare händelser som inträffat, som skolattacken i Trollhättan där gärningsmannen gick till attack med ett svärd, iklädd en ansiktsmask. – Vi ville inte ha några som fäktas med låtsassvärd eller håller på och leker med låtsaspistoler. Man får inte klä ut sig hur som helst under Halloween i skolan. Foto: TT Kungsholmens grundskola är inte den enda skolan där denna typ av förbud har uppkommit. Flera skolor runt om i landet införde maskeringsförbud efter skolattacken i Trollhättan år 2015. Även efter de så kallade år 2016 infördes samma typ av förbud.
Visa hela svaret

Hur gör man en egen Halloween dräkt?

Du behöver bara en svart och en vit t-shirt. Du kan välja vilken kombination du föredrar, svart på toppen och vitt i botten eller tvärtom. Gör flera snitt på t-shirten som simulerar revbenen och bröstbenet, du kan ta hjälp av en mall som i dessa bilder som vi har räddat från Pinterest.
Visa hela svaret

Hur gör man Halloween kläder?

Skelett maskeraddräkt – För att skapa den behöver du en svart och en vit t-shirt. Sätt på en över den andra och klipp ut skelettbenen. Du kan ta hjälp av en mall eller göra det med fri hand om du är duktig med saxen. Till din kan du lägga till en sminkning i vitt och svart och du är redo att triumfera.
Visa hela svaret

Hur mycket spenderar amerikaner på halloween?

3. Ka-Ching! – Halloween är, efter julafton, den mest kommersiella helgen i USA. Amerikaner spenderar runt $6.9 miljarder på Halloween. Det mesta av det på godis, kostymer och fester. Dessutom går en stor del av denna summa också till maskeraddräkter för husdjur.
Visa hela svaret

När Klär man ut sig till halloween?

Halloween den 31 oktober – Halloween inträffar den 31 oktober och har sitt ursprung i irländska och anglosaxiska All hallow’s eve, aftonen före Allhelgonadagen. Det var en keltisk höstfest som markerade skördetiden då eldar tändes för att vägleda de döda och skrämma bort häxor.

1. Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar och omvandlas.
2. Till USA kom den med irländska emigranter och högtiden blev populär under 1800-talet och senare.
3. Dagen förknippas med de döda, det syns genom att människor klär ut sig till diverse dödsväsen, berättar Jonas Engman.
4. Firandet utvecklades i USA till en barnens högtid, då barn fick skämta med de vuxna genom Trick or treat-ing.

Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar och omvandlas. Till USA kom den med irländska emigranter och högtiden blev populär under 1800-talet och senare. Dagen förknippas med de döda, det syns genom att människor klär ut sig till diverse dödsväsen
Visa hela svaret

Hur mycket är det kvar till halloween?

När är halloween 2022? – Halloween infaller enligt traditionen alltid den 31 oktober. I år är det måndag 31 oktober – en dag efter att vi vrider om klockan till vintertid, Men i Sverige finns inget fast datum spikat för halloweenfirandet. Det är okej att fira halloween dagen före Alla helgons dag, dagen före Allhelgonadagen eller dagarna närmast omkring.
Visa hela svaret

Får man ha mask på halloween?

Lagrådets yttrande – LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-09-29 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Enligt en lagrådsremiss den 17 juni 2004 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1.

Lag om förbud mot maskering i vissa fall, 2. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617), Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ewa Bökwall. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: De remitterade lagförslagen bygger på förslag som i januari 2003 lades fram av den s.k.

Göteborgskommittén ( SOU 2002:122 ). Kommittén hade tillsatts mot bakgrund av bl.a. de oroligheter som ägde rum i samband med Europeiska rådets möte i Göteborg den 14 – 16 juni 2001. En majoritet av de remissinstanser som hördes över kommittéförslaget tillstyrkte att det genomfördes.

• Till dessa instanser hörde bl.a.
• Ett antal domstolar, liksom Justitiekanslern och Rikspolisstyrelsen.
• Tskilliga remissinstanser var emellertid negativa, bland dem Riksdagens ombudsmän (JO), Riksåklagaren, Brottsförebyggande rådet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet samt Sveriges advokatsamfund.

Dessa instanser ifrågasatte bl.a. den praktiska betydelsen av det föreslagna maskeringsförbudet och uttryckte tvivel om förslagets förenlighet med regeringsformens skydd för mötes- och demonstrationsfriheterna. Det kan i det sammanhanget nämnas att frågan om maskeringsförbud under senare år vid flera tillfällen har behandlats av riksdagen med anledning av olika motioner.

Riksdagen har därvid upprepade gånger uttryckt som sin mening att regeringsformen lade hinder i vägen för en sådan begränsning av demonstrationsfriheten som motionsförslagen innebar (se bl.a. bet.1993/94:JuU01 och 19, 1995/96:JuU14, 1996/97:KU14, 1997/98:KU32, 1999/2000:KU11 och 2000/01:JuU 11). De lagförslag som läggs fram i lagrådsremissen avviker i flera avseenden från Göteborgskommitténs förslag.

Bl.a. har räckvidden av maskeringsförbudet inskränkts i ej obetydlig mån. Medan kommittéförslaget i princip riktade sig till alla som “i eller i anslutning till en folksamling på allmän plats” helt eller delvis täckte ansiktet på ett sätt som försvårade identifikation, gäller det remitterade förslaget (1) den som på allmän plats deltar i eller uppehåller sig i anslutning till en allmän sammankomst som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, samt (2) den som på allmän plats deltar i en folksamling som inte utgör allmän P sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna.

• Rop.2005/06:11 Bilaga 5 Liksom kommittéförslaget innehåller det remitterade förslaget vissa undantag från det uppställda maskeringsförbudet.
• Enligt 1 § andra stycket i den föreslagna lagen om förbud mot maskering i vissa fall (förbudslagen) skall förbudet inte gälla, om det med hänsyn till den allmänna sammankomstens art eller omständigheterna i övrigt kan anses befogat att helt eller delvis täcka ansiktet.

Förbudet föreslås inte heller gälla i den utsträckning en deltagare i en allmän sammankomst har fått tillstånd att helt eller delvis täcka ansiktet. Den fråga som i första hand inställer sig är om det remitterade förslaget är förenligt med de grundlagsfästa mötes- och demonstrationsfriheterna.

Även artikel 11 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste beaktas. Enligt 2 kap.1 § första stycket punkterna 3 och 4 i regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad mötes- och demonstrationsfrihet. Dessa friheter får, enligt vad som föreskrivs i 2 kap.14 § första stycket regeringsformen, begränsas av hänsyn till bl.a.

ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. Av 2 kap.12 § andra stycket andra meningen regeringsformen framgår dock att begränsningen aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

I artikel 11 i Europakonventionen sägs bl.a. att var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster (punkten 1) och att utövandet av dessa rättigheter får inskränkas bara i vissa angivna fall, t.ex. om det är nödvändigt med hänsyn till den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter (punkten 2).

Det kan enligt Lagrådets mening inte råda någon tvekan om att remissförslaget, såvitt det angår sådana allmänna sammankomster som anges i 1 § första stycket första meningen i förslaget till förbudslag, innebär en begränsning av mötes- och demonstrationsfriheterna enligt 2 kap.1 § regeringsformen,

Det föreslagna maskeringsförbudet inskränker också den mötesfrihet som föreskrivs i artikel 11.1 i Europakonventionen. Frågan är då om maskeringsförbudet är förenligt med de krav som regeringsformen och Europakonventionen ställer upp för en begränsning av mötes- och demonstrationsfriheterna. Enligt vad som sägs i lagrådsremissens allmänna motivering ( avsnitt 8.3 ) syftar maskeringsförbudet till att förhindra ordningsstörningar, bl.a.

i form av att brott begås i samband med demonstrationer och andra sammankomster. Några remissinstanser har ifrågasatt om syftet ryms inom den i 2 kap.14 § regeringsformen intagna begränsningsgrunden “ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen”.

Till skillnad mot 2 kap.13 §, som handlar om yttrande- och informationsfrihet och där det uttryckligen anges att dessa friheter får inskränkas inte bara med hänsyn till allmän ordning och säkerhet utan också med hänsyn till förebyggandet och beivrandet av brott, talar 2 kap.14 § bara om hänsyn till ordning och säkerhet.

Enligt Lagrådets mening kan det dock knappast råda någon tvekan om att paragrafen medger att åtgärder vidtas för att förebygga eller förhindra att mötes- och demonstrationsfriheterna störs av våld eller annan kriminalitet. Det innebär att det angivna syftet med maskeringsförbudet får anses svara mot de krav som ställs upp i 2 kap.14 §.

• Det kan emellertid inte påstås att en maskering vid en demonstration eller vid någon annan grundlagsskyddad sammankomst generellt äventyrar ordning och säkerhet.
• Det bör också beaktas att det för den enskilde kan vara av stor vikt att få delta i en demonstration och därigenom ge uttryck för sina åsikter utan att för den skull behöva röja sin identitet.

Det innebär att det inte skulle vara förenligt med 2 kap.14 § regeringsformen att införa ett totalt förbud mot maskering i mötes- och demonstrationssammanhang. Den föreslagna förbudslagen innehåller inte heller ett sådant totalförbud. Som tidigare nämnts har i 1 § andra stycket i lagförslaget tagits in en undantagsbestämmelse som innebär att maskeringsförbudet enligt första stycket inte gäller, om det med hänsyn till den allmänna sammankomstens art eller omständigheterna i övrigt kan anses befogat att helt eller delvis täcka ansiktet.

• Enligt Lagrådets mening reser emellertid den föreslagna undantagsbestämmelsen flera invändningar.
• Bortsett från att bestämmelsen är svepande och intetsägande formulerad ger den inte uttryck för regeringsformens krav att mötes- och demonstrationsfriheterna inte får begränsas annat än om begränsningen, såvitt nu är i fråga, är motiverad av hänsyn till ordning och säkerhet.

Det finns inte något stöd i grundlagen för att begränsa de angivna friheterna så, att den som vill delta i en sammankomst inte får maskera sig i andra fall än när han eller hon har fog för att uppträda maskerad. Vad som nu har sagts innebär att lagtexten inte kan anses förenlig med 2 kap.14 § regeringsformen,

1. En annan fråga är hur det föreslagna maskeringsförbudet förhåller sig till 2 kap.12 § och dess föreskrifter om hur långt en begränsning av en fri- och rättighet får sträcka sig.
2. Det finns i det sammanhanget anledning att pröva om syftena med ett maskeringsförbud kan antas bli tillgodosedda i sådan utsträckning att förbudet är motiverat.

Denna prövning motsvarar den som Lagrådet har att utföra enligt 8 kap.18 § tredje stycket punkt 4 i regeringsformen, I lagrådsremissens allmänna motivering ( avsnitt 9.1 ) uttalas att ett maskeringsförbud på goda grunder kan förväntas leda till att ordningsstörningar i form av våld, skadegörelse och annan kriminalitet vid eller i anslutning till demonstrationer och manifestationer minskar och därigenom bidra till att medborgarna i högre grad vågar och vill utnyttja demonstrations- och mötesfriheterna.

• När det gäller de närmare effekterna av ett maskeringsförbud hänvisas i lagrådsremissen till vissa uppgifter som har lämnats i promemorior från Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i Stockholms län.
• Enligt dessa myndigheter skulle ett maskeringsförbud utgöra ett verktyg för att genom förebyggande ingripanden undvika sammanstötningar som kan eskalera till upplopp.

Polisen skulle kunna välja att ingripa i ett tidigare skede, om någon bryter mot maskeringsförbudet. Den omständigheten att anonymiteten bryts och personen blir synlig ger, enligt vad som framhålls i promemoriorna, en lägre benägenhet att begå brott. En annan viktig aspekt av maskeringsförbudet är, sägs det, att personer kan identifieras i efterhand och därmed lagföras för begångna brott.

Det pekas också på att, om det finns ett maskeringsförbud, anordnaren av en demonstration med kraft skulle kunna be maskerade personer att lämna demonstrationståget. Lagrådet finner för sin del inte anledning att betvivla att ett maskeringsförbud i viss omfattning kan ha sådana positiva effekter som har framhållits från polishåll.

Det är emellertid att märka att, om ett generellt maskeringsförbud genomförs i enlighet med remissförslaget, polisen får en ovillkorlig skyldighet att ingripa mot maskerade demonstranter även i fall då demonstrationen dittills har varit fredlig. Som har framhållits av flera remissinstanser finns det en betydande risk för att ett polisingripande i en sådan situation uppfattas som en provokation och att maskeringsförbudet därmed kommer att motverka i stället för att främja intresset av att ordning och säkerhet upprätthålls vid demonstrationer.

Det kan också hävdas att, om det är fråga om en större demonstration som visar tecken på att urarta, polisen inte kan avdela några större resurser på att ingripa mot överträdelser av ett maskeringsförbud utan får koncentrera sig på att vidta andra åtgärder. En annan synpunkt som har förts fram under remissbehandlingen och som förtjänar beaktande är att, även om ett maskeringsförbud kan tänkas ha en viss återhållande effekt på en del personer som inte skulle begå brott om de inte fick maskera sig, förbudet skulle få mycket liten betydelse för sådana grupper som hittills har stått för det allvarliga våldet i demonstrationssammanhang.

Det är, har det sagts, svårt att se hur en kriminalisering av bärande av mask skulle kunna ha någon ytterligare avskräckande effekt på dessa våldsbenägna grupper, utöver de straffbestämmelser som redan finns. I stället kan ett maskeringsförbud bidra till att skapa konfrontation med polisen.

1. Synpunkten att, om ett maskeringsförbud införs, anordnare av demonstrationer med större kraft skulle kunna avvisa maskerade personer kan knappast tillmätas så stor betydelse.
2. Av större intresse är argumentet att ett maskeringsförbud kan underlätta för polisen att i efterhand identifiera ordningsstörande personer och få till stånd en lagföring för begångna brott.

Lagrådet har inte möjlighet att göra någon närmare bedömning av maskeringsförbudets betydelse i det sammanhanget. Det förefaller dock mindre troligt att sådana våldsbenägna personer som i dag maskerar sig för att inte bli identifierade skulle följa ett maskeringsförbud och därmed underlätta en identifiering.

1. Det hänvisas i lagrådsremissen till att ett maskeringsförbud som går mer eller mindre långt har införts i flera andra länder, bl.a.
2. Danmark, Norge, Tyskland och Italien.
3. Det sägs dock mycket litet om i vilken utsträckning förbudet kan antas ha bidragit till att motverka ordningsstörningar.
4. När det gäller Italien framgår av Göteborgskommitténs redogörelse för toppmötet i Genua den 20–22 juli 2001 ( SOU 2002:122 s.189 ff.) att det italienska maskeringsförbudet inte hindrade att det utbröt våldsamma kravaller i samband med mötet.

Lagrådet anser sammanfattningsvis att syftena med det föreslagna maskeringsförbudet i samband med demonstrationer och liknande möten inte kan antas bli tillgodosedda i sådan utsträckning att förbudet är moti- verat. Begränsningen av mötes- och demonstrationsfriheterna går därmed längre än vad regeringsformen medger.

Begränsningen får också anses strida mot Europakonventionen. Som tidigare nämnts innehåller den föreslagna förbudslagen också en bestämmelse som förbjuder deltagare i folksamlingar som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen att under vissa omständigheter maskera sig.

Även denna del av remissförslaget inger betänkligheter. Det kan till en början konstateras att maskeringsförbudet gäller oavsett folksamlingens storlek och oavsett av vilken anledning folk har samlats. Den tidigare berörda undantagsregeln i 1 § andra stycket i den föreslagna förbudslagen är visserligen, enligt vad som uttalas i författningskommentaren, tillämplig även när det gäller folksamlingar av det nu diskuterade slaget.

Som Lagrådet tidigare påpekat har emellertid undantagsregeln fått en svepande och intetsägande formulering. Detta gör det svårt att förutse om ett maskeringsförbud gäller i det enskilda fallet eller ej. Till skillnad mot det föreslagna maskeringsförbudet i samband med allmänna sammankomster är det nu diskuterade förbudet i fråga om folksamlingar inte tillämpligt så länge det råder lugn och ordning.

För att maskeringsförbudet skall gälla krävs att folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar ordningsfara. I denna del överensstämmer bestämmelsen med 13 c § i polislagen (1984:387), Det sägs där att om en folksamling som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, deltagarna i folksamlingen får avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas.

Frågan är om ett maskeringsförbud fyller någon egentlig funktion vid sidan om den citerade bestämmelsen i polislagen, Liksom när det är fråga om demonstrationer kan det hävdas att, om en folksamling av det nu diskuterade slaget uppträder hotfullt eller störande, polisen knappast kan avdela några större resurser för att ingripa mot överträdelser av ett maskeringsförbud.

Det torde i allmänhet finnas anledning att så snart som möjligt stävja oroligheterna med andra metoder. Vad som möjligen kan tala för ett maskeringsförbud är det tidigare berörda argumentet att det skulle underlätta för polisen att identifiera ordningsstörande personer och få till stånd en lagföring för begångna brott.

Detta förutsätter emellertid att maskeringsförbudet respekteras. Enligt Lagrådets mening finns det en stor risk för att detta inte blir fallet, åtminstone inte i en utsträckning som gör det motiverat att införa förbudet. Sannolikheten för att maskeringsförbudet blir verkningslöst är uppenbarligen särskilt stor när det gäller personer som redan från början har bestämt sig för att begå brott.

JO har i sitt remissyttrande pekat på att en person som är inställd på att, så snart tillfälle ges, göra sig skyldig till exempelvis skadegörelse av det slag som förekom på Kungsportsavenyn i Göteborg knappast låter sig avskräcka av ett hot om straff för olaga maskering.
Visa hela svaret

Camilla Westergren