An error occurred. – Try watching this video on www.youtube.com, or enable JavaScript if it is disabled in your browser. Många svenska företag tillverkar kläder i Kina av flera anledningar. Förhållandevis låga priser är en anledning, men klädfabriker i Kina har också tillgång till ett otroligt stort utbud av tyger och andra komponenter som används i textilproduktion.

Därtill är volymkraven ganska låga i Kina, jämfört med Vietnam och Indien. Således är Kina ofta enklare att börja tillverka kläder i jämfört med andra länder. Det finns dock risker, och du kan aldrig returnera defekta eller felaktiga varor. I denna guide förklarar jag hur hela processen fungerar, från att anlita en designer, till fraktbokning.

Produkter Denna guide kan appliceras på alla typer av kläder och textilprodukter. Nedan följer ett antal exempel:

Sportkläder Ridkläder Barnkläder Jackor Skjortor Byxor T-shirts Underkläder Strumpor Täcken och kuddar Mattor Tygpåsar

Visa hela svaret

Varför produceras så mycket i Kina?

Vilka produkter kan tillverkas i Kina? – Det är nästan enklare att svara på vad som inte kan tillverkas i Kina idag. I praktiken kan idag alla konsumentprodukter idag tillverkas i Kina. Det betyder dock inte att det är lönsamt att importera alla produkter från Kina. Nedan följer dock en översikt på ett antal konsumentprodukter som tillverkas i Kina för export:

Kläder Elektronik Smycken Armbandsur Leksaker Möbler Köksartiklar Skyddsutrustning Maskiner Reservdelar Gjutformar Matvaror Plaster Textilprodukter Kemikalier

Kinas största fördel är att det finns en så stor industribas. I praktiken allt kan tillverkas i Kina, vilket inte är fallet i exempelvis Indien eller Vietnam. De flesta länder är betydligt mer specialiserade. Situationen är också sådan att många produkter helt enkelt bara kan tillverkas i Kina idag.

1. Ta exempelvis armbandsur – utöver ett par high-end tillverkare i Europa så sker nästan all tillverkning i Shenzhen i Kina.
2. Det finns såvitt jag vet inte en enda tillverkare av armbandsur i Vietnam eller Indien.
3. Vad beror det på? Sannolikt för att det krävs så många underleverantörer för att tillverka en klocka, och dessa finns idag i Shenzhen,

Det är en sak att flytta en fabrik, men en annan när det gäller att flytta ett helt ekosystem av leverantörer. Detta gäller också för tillverkning av elektronik.
Visa hela svaret

Varför tillverkas kläder utomlands?

Den globala jakten på billig arbetskraft – Den kallas för “kapplöpningen mot botten”, mekanismen att klädproduktionen hela tiden flyttas till de länder där arbetskraften är som billigast. För länge sedan syddes kläder i Sverige, därefter sydeuropeiska länder, sedan Japan och Taiwan.

• I dag har masstillverkningen av kläder flyttat till länder som Kina, Bangladesh, Kambodja och Pakistan, där det finns gott om billig arbetskraft.
• Nästa steg är outforskade tillverkningsregioner som Afrika.
• Att människor i de här länderna får möjlighet till arbete när stora klädföretag förlägger sin produktion där kan förstås ses som någonting positivt.

Men i de fall där företagen inte tar sitt sociala och miljömässiga ansvar riskerar resultatet att bli det omvända – en exploatering av både människor och miljö.
Visa hela svaret

Varför tillverkas kläder i låglöneländer?

– Från tyg till plagg De flesta klädföretag äger inte fabrikerna där kläderna tillverkas utan anlitar leverantörer och underleverantörer i främst låglöneländer. Textilindustrin i dessa länder brottas med dåliga arbetsförhållanden och låga löner för arbetare som syr upp våra kläder.

1. Textilarbetarnas lön är ofta inte mer än den lagstadgade minimilönen i landet, som ofta är så låg att den inte går att leva på.
2. I Bangladesh har till exempel minimilönen ökat från 3000 taka till (78 euro) men detta uppskattas fortfarande ligga under en lön som man kan leva på, nämligen 16 000 taka.
3. Arbetarnas lönekostnader brukar utgöra ca 0,5%–3% av den totala produktionskostnaden för ett klädesplagg.

För att kunna försörja sig måste textilarbetare ofta arbeta övertid. Arbetsförhållandena är ofta dåliga, det är dammigt, varmt och högljutt i fabrikerna och arbetsuppgifterna är enformiga. Ofta är det unga, outbildade kvinnor som arbetar i fabrikerna för att kunna skicka pengar till sina familjer på landsbygden.
Visa hela svaret

Vilka produkter tillverkas i Kina?

– Den ekonomiska politiken i Kina har sedan Maos död gradvis blivit mer liberal. Myndigheterna har bland annat öppnat upp för utländska investeringar och väldigt många utländska företag har etablerat sig i landet. Kina blev år 2001 medlem av WTO (World Trade Organisation).

• Idag har Kina världens snabbast växande ekonomi och sedan 2010 har landet varit världens näst största ekonomi (efter USA).
• Ina har lyft miljoner människor ur absolut fattigdom, men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden.
• Cirka 18 procent av Kinas arbetande befolkning är sysselsatt i jordbruket.

Kina är rik på naturresurser, som bland annat kol, olja och järnmalm. Huvudexporten består av textilier, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemikalier och lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har också servicenäringen växt kraftigt.

EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners, men exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar mest. Kinas investeringar i utlandet har ökat på senare år i Afrika, Europa och Nordamerika. Sedan 1070 har Kina rört sig från en centralstyrd planekonomi till en mer marknadsstyrd ekonomi som spelar en betydande roll globalt.

Även om det har genomförts en del reformer styr fortfarande staten mycket av ekonomin. Hänsyn till social stabilitet och ekonomisk tillväxt styr den kinesiska politiken. Kina gick förbi USA som världens största ekonomi år 2014, sett till BNP. Landet har varit världens största exportör sedan 2010 och den största handelsnationen sedan 2013.

• Trots detta är Kinas BNP per invånare under genomsnittet i världen.
• Tillväxten har avtagit något de senaste åren och landet låg enligt CIA på plats 13 under 2017.
• Omkring en fjärdedel av Kinas befolkning är fortsatt sysselsatt i jordbruket.
• Ina är rikt på naturresurser som bland annat kol, olja och järnmalm.

Huvudexporten består av textiler, elektroniska produkter, olja och oljeprodukter, kemkalier, lättare industrivaror och vapen. De senaste åren har även servicenäringen vuxit kraftigt. Exporten till nya marknader i Afrika och Asien ökar, men EU, USA och Japan är Kinas viktigaste handelspartners.

1. Inas stora överskott på utrikeshandeln med EU och USA är en källa till konflikt mellan länderna, särskilt sedan Trump blev president i USA.
2. Inas investeringar i utlandet har ökat mycket de senaste åren, både i Afrika, Europa och Nord-Amerika.
3. Ina satsar tungt i Afrika, primärt för att säkra sin tillgång till olja, gas och mineraler.

Utöver det önskar Kina att bidra till att afrikanska länder kan producera matvaror till den ständigt ökande kinesiska befolkningen. Afrikanska länder är också viktiga marknader för kinesiska varor. Talet visar hur många barn som föds per kvinna. Antal barn som dör före fem års ålder per 1000 levande födda. barn som dör per 1000 levande födde i Kina Bruttonasjonalprodukt dividerat med antalet invånare i landet, justerat för köpkraft. BNP per invånare i PPP-dollar i Kina Andelen av befolkningen som är undernärda. av 10 personer er undernärda i Kina Ton CO2-utsläpp per invånare i Kina Andelen av barn som er vaksinert mot meslinger av 10 barn er vaksinert mot meslinger i Kina Andel av befolkningen som har tillgång till rent och säkert dricksvatten av 10 personer har tillgång til rent vatn i Kina Procentdel av befolkningen över 15 år som kan läsa och skriva.
Visa hela svaret

Hur beroende är Kina av export?

Kina som världens fabrik: drivkrafter och konsekvenser I den här artikeln tänkte jag kort redogöra för några preliminära – work-in-progress – slutsatser av ett analysprojekt som försöker ge ett trovärdigt svar på vilken betydelse som handeln med Kina har för Sveriges och västvärldens produktivitet.

Det här projektet kan ses som en fortsättning på ett av de teman som jag berörde i min avhandling: produktivitet och konkurrenskraft i en värld av globala värdekedjor. Spoilervarning och sammanfattning Kinas betydelse för Sveriges och västvärldens produktivitet är högst betydande. Kanske kan det sammanfattas så här: 1.

Minst 40 procent av Sveriges produktivitetstillväxt längs industrins produktionskedjor tycks sedan millennieskiftet drivas av en ökad import av insatsprodukter från Kina.2. Eftersom det är arbetsproduktiviteten längs industrins produktionskedjor som studeras är dessa 40 procent nära förknippade med den svenska ekonomins reallöneutrymme.

1. Inas betydelse för svenskt reallöneutrymme är således högst betydande.3.
2. Lägger vi till exporten av insatser från Sverige till Kina ökar det här bidraget ytterligare, kanske till 60-65 procent.
3. Att både importera insatser från och exportera insatser till Kina tycks i sig vara extra produktivitetsdrivande.4.

Sverige är inte unikt. Nästan alla rika länder och nästan alla industribranscher har gynnats av en ökad användning av insatser importerade från Kina. Sambandet är statistiskt signifikant och ekonomiskt relevant. Sambandet gäller före och efter finanskrisen.5.

• Japan och Korea är de två länder som utgör undantagen.
• Petroleumindustrin är den bransch som främst avviker från mönstret.6.
• För svensk lönebildning är det centralt att försöka förstå hur de senaste årens avmattning av tillväxten i de globala värdekedjorna påverkar den framtida produktivitetstillväxten och därmed det framtida reallöneutrymmet.7.

Detta behov förstärks av att den positiva effekten på produktiviteten av importen av insatser från Kina tycks sträcka sig över en längre tidsperiod än för andra produktionsfaktorer.8. Hur framtidens industriproduktion kommer att organiseras – efter finanskris och pandemi – är det ingen som vet, men Kinas roll i den globala ekonomin har inte försvagats.

• Snarare tvärtom.
• Landets strategi är att tillskansa sig en större del av den förädling – de löner och vinster – som genereras i världen av efterfrågan på industriprodukter.
• Hittills har den strategin varit framgångsrik.
• Vill du veta mer? Häng med!! Kort bakgrund Ni känner alla till detta.
• Utvecklingen av IT-tekniken och handelsliberaliseringar har sedan 1990-talet resulterat i en snabb ökning av den globala handeln.

Med interna reformer sedan slutet av 1970-talet, och med kulmen i WTO-medlemskapet 2001, har Kina gradvis vuxit fram som världens fabrik. Epicentrum för detta utgörs av Kinas industriproduktion. Den här utvecklingen kan illustreras på många sätt. År 1990 uppgick Kinas andel av världens export av handelsprodukter till mindre än två procent och 30 år senare till mer än 13 procent.

1. Inas andel av världens industriexport uppgick år 1995 till drygt tre procent och 25 år senare till 18 procent.
2. Om hänsyn tas till det faktiska bidraget till produktionen, har Kinas andel av den förädling som krävs i någon bransch i något land för att möta världens efterfrågan på industriprodukter ökat från fyra till 18 procent mellan 1995 och 2015.

Som en konsekvens av den här utvecklingen har Kina klättrat från plats 24 till plats två i FNs ranking över de länder med mest konkurrenskraftig industriproduktion. Den globala handeln med insatsprodukter: beroendet av Kina Motorn i de senaste decenniernas globalisering är handeln med insatsprodukter, d v s produkter som är en del av en pågående produktionsprocess.

Med industrins produktionsprocesser alltmer utspridda på fler länder har också andelen insatser av den globala handeln ökat – och utgör i dag en större andel än handeln med färdiga produkter (d v s produkter som har lämnat produktionsprocessen och ska konsumeras av hushåll, företag eller offentlig sektor).

För Sveriges del har den svenska industriproduktionens användning av insatser importerade från Kina ökat med 500 procent mellan 2000 och 2014. Som diagrammet nedan visar ligger den svenska utvecklingen i linje med västvärlden i sin helhet (Japan/Korea importerar avsevärt mer insatser per industriprodukt från Kina än övriga rika länder). Kinas produktivitetskonvergens Det finns så klart många möjliga förklaringar till den snabbt ökade användningen av kinesiska insatser, men i grunden handlar det om att minska kostnader och/eller öka insatsernas kvalitet. Detta ska i sin tur bidra till att stärka konkurrenskraften genom en ökad produktivitet.

Därmed blir importen av insatser från Kina “bryggan” som möjliggör en förbättrad produktivitetstillväxt i västvärlden. Har då Kinas produktivitet ökat snabbare än i västvärlden? Svaret är tveklöst ja. I diagrammet nedan ser vi att Kinas andel har ökat med 130-140 procent sedan millennieskiftet i förhållande till den rika världen respektive Sverige.

Notera dock att den här konvergensen, under den här perioden, inleddes först några år före finanskrisen. Åren 2002-06/07 kännetecknades i Sverige av den jobblösa tillväxten: att BNP-tillväxten var hög, men att utvecklingen på arbetsmarknaden var svag. Är sambandet mellan kinesiska insatser och produktiviteten positivt? Om vi delar upp industrin i 19 delbranscher i respektive rikt land (22) och använder de fjorton åren av statistik (2001-14): hur ser då sambandet ut mellan användningen av importerade insatser från Kina och produktiviteten längs industrins inhemska produktionskedjor? Är produktiviteten högre i de branscher (eller snarare: produktionsprocesser) inom industrin som använder mer importerade insatser från Kina? Svaret är ja.

Som framgår av diagrammet nedan är sambandet positivt: en högre andel importerade insatser från Kina korrelerar med en högre produktivitetsnivå. Sambandet är statistiskt signifikant på 99,9%-nivån. Linjen i diagrammet visar att en procents högre användning av kinesiska insatser i den rika världen i genomsnitt korrelerar med en högre produktivitetsnivå om 0,07 procent.

Motsvarande korrelation (elasticitet) för Sverige är 0,17 procent (och lika signifikant). Det identifierade sambandet i diagrammet säger dock ingenting om det är andra faktorer än importen av insatser från Kina som i realiteten förklarar sambandet. Inte heller säger det någonting om en ökad användning av importerade insatser från Kina leder till en snabbare produktivitetstillväxt.

För att komma närmare en trovärdig slutsats om ett positivt samband föreligger eller inte krävs därför att: (1) vi “kontrollerar” för andra variabler som skulle kunna förklara det identifierade sambandet och (2) vi med rimlig trovärdighet kan slå fast ett kausalt samband – att det är den ökade användningen av insatser importerade från Kina som leder till en ökad produktivitetstillväxt inom industrins delbranscher i västvärlden/Sverige.

Utan att gå in på detaljer har resultaten som presenteras i nästa avsnitt tagits fram efter noggrann analys av andra möjliga faktorer (kontrollvariabler) och kausaliteten slås fast med en (instrumentalvariabel-) metod som under senare år har använts i många artiklar publicerade i prestigefulla tidskrifter som just berör hur Kina, ur olika aspekter, har påverkat västvärldens ekonomier och samhällen (några etablerade internationella ekonomer som använt metoden är: Acemoglu, Autor, Dorn, Hanson, Jaravel, Bloom, Van Reenen, Feenstra, Antras, Chor).

Kan vi lita på det positiva sambandet? Min bedömning är att olika kontrollvariabler och olika typer av statistiska modeller ger mycket likvärdiga resultat. Likaså visar de tester som finns att tillgå att det inte är orimligt att tolka resultaten i kausala termer: olika instrument pekar entydigt i samma riktning.

Utifrån detta presenteras nedan några preliminära – work-in-progress – slutsatser: o En ökad användning av importerade insatser från Kina har gynnat produktivitetstillväxten i västvärlden och Sverige. Den här effekten är statistiskt signifikant på en hög nivå (99,9%) och gäller före och efter finanskrisen 2008.

• O I förhållande till andra förklarande variabler utmärker sig importen av insatser från Kina som en produktionsfaktor som har en lång positiv effekt på produktiviteten.
• Det betyder att den här importen för 2-4 år sedan fortfarande har en positiv påverkan på produktiviteten.
• O Effekten (elasticiteten) på produktivitetstillväxten är ekonomiskt relevant.

För västvärlden i genomsnitt tycks det som om minst hälften av produktivitetstillväxten kan förklaras av en ökad användning av importerade insatser från Kina. Det innebär att om produktivitetstillväxten under perioden 2000-14 ökade med i genomsnitt fyra procent per år, kan två procentenheter av denna ökning härledas till den ökade importen av insatser från Kina.

o Resultaten är förvånansvärt likartade mellan länder och branscher. Men det finns undantag. När det gäller länder är Japan och Sydkorea de två utmärkande i så måtto att sambandet mellan importen av insatser från Kina och industriproduktionens produktivitet inte är positivt eller statistiskt signifikant (notera också att dessa två länder importerar betydligt mer insatser från Kina per industriprodukt än övriga rika länder).

o När det gäller branscher är petroleumbranschen utmärkande. Den har haft en snabb produktivitetstillväxt, men dess import av insatser från Kina har inte ökat nämnvärt. o Oberoende av omfattningen på importen av insatser från Kina, har exporten av insatser till Kina en “egen” positiv effekt på västvärldens produktivitetstillväxt.

Den här effekten kommer också med en liten “lag” i förhållande till importen av insatser från Kina. Detta verkar rimligt: det tar längre tid för den positiva produktivitetseffekten av exporten till Kina att hitta tillbaka till Sverige via en ny vända av insatsimport till Sverige. o När det gäller Sverige i förhållande till västvärlden i genomsnitt är det några saker som utmärker sig.

Bland annat: i. I Sverige förklarar branschvisa skillnader i insatsimporten från Kina en betydligt större andel av den branschvisa skillnaden i produktivitetstillväxt än i västvärlden i genomsnitt. I Sverige tycks det därmed som om importen från Kina spelar en betydligt större roll för produktivitetsutvecklingen ii.

Likaså indikerar exporten av insatser till Kina att Kinas betydelse för produktivitetstillväxten är större i Sverige än i västvärlden i genomsnitt. Detta större exportberoende (av insatser till Kina) kan tolkas som att Sverige är mer invävt i den globala handeln med insatser – i de globala värdekedjorna.

Gissningsvis är det kopplat till Sveriges oproportionerligt många och globalt verksamma industrikoncerner. iii. Ett tredje utmärkande svenskt drag när det gäller beroendet av Kina är att den generella importen av insatser per industriprodukt (d v s från alla länder) i genomsnitt bidrar negativt till den svenska produktivitetstillväxten – efter att vi kontrollerar för importen av insatser till Kina.

Det betyder: om vi bara tittar på den generella importen bidrar importen av insatser mycket till den svenska produktivitetstillväxten, men om vi beaktar den effekt som kommer från importen av insatser från Kina blir den generella importeffekten negativ. Detta illustrerar vilken avgörande betydelse Kina har för att den generella globala handeln med insatser ska falla väl ut för Sverige.

Och nu då? Det finns så klart många fler preliminära resultat att lyfta fram – och det finns så klart en mycket stor mängd ekonomiska och politiska infallsvinklar som tar sin utgångspunkt i resultaten. Detta sparar jag dock till en kommande artikel Därför vill jag avsluta med att säga: Tack för att du tog dig tid att läsa ända hit!! Allt gott.
Visa hela svaret

Hur många barn kan man få i Kina?

Kina – Befolkning och språk Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

1. På knappt ett halvsekel har Kina mer än fördubblat sin folkmängd.
2. Ina är idag världens folkrikaste stat med över 1,4 miljarder invånare – omkring en femtedel av jordens befolkning är kineser.
3. Den långvariga och omdebatterade ettbarnspolitiken har numera upphört och idag uppmanas kvinnor att skaffa tre barn.

Befolkningstrycket oroade länge Kinas ledare, som med olika medel försökte förmå eller tvinga invånarna att föda färre barn. Påtvingade steriliseringar och aborter har varit mörka inslag i Kinas familjepolitik. Ettbarnspolitiken, som inleddes i början av 1980-talet, innebar att par som skaffade fler än ett barn ofta förlorade samhällsförmåner och fick betala straffavgifter.

Ett undantag har varit minoritetsfolken som tillåtits föda fler barn och senare tolererades även två barn i familjer på landsbygden om det första barnet var en dotter. Under de första åren på 2000-talet fick många par, där båda föräldrarna är enda barnet, rätt att skaffa två barn och 2013 beslöt det styrande kommunistpartiet att ytterligare lätta på reglerna.

Syftet var att avhjälpa negativa konsekvenser som politiken fört med sig. Även om ettbarnspolitiken bidrog till att befolkningstillväxten, som på 1970-talet låg kring 3 procent, minskade kraftigt så ledde den också till obalanser. Statistiskt var andelen nyfödda pojkar onormalt hög i Kina, år 2004 var skillnaden rekordhög med 121 pojkar per 100 flickor, och obalansen kvarstod även under de följande åren.

I början av 2020-talet fanns det enligt officiell statistik nära 35 miljoner fler män än kvinnor. Gammal tradition att värdera pojkar högre än flickor har bidragit till snedfördelningen. Längre tillbaka förekom mord på nyfödda flickor. På senare tid har tillgång till ultraljudsdiagnostik medfört att flickfoster ibland aborteras.

Några år in på 2000-talet fick även en annan negativ effekt av ettbarnspolitiken allt större uppmärksamhet − problemet med den åldrande befolkningen. Låga födelsetal leder till att andelen gamla ökar stadigt samtidigt som antalet kineser i arbetsför ålder minskar.

1. Förändringen väntas bli en stor belastning inte bara för pensionssystem och åldringsvård utan för ekonomin i stort.
2. R 2050 beräknas en tredjedel av befolkningen vara äldre än 60 år.
3. Hösten 2015 tillkännagavs att det skulle bli tillåtet för par att få två barn.
4. Men slopandet av ettbarnspolitiken ledde inte till någon större ökning av antalet födslar.

Under de senaste åren har födelsetakten tvärtom minskat. Till förklaringarna hör, enligt bedömare, att det blivit vedertaget att bara skaffa ett barn tillsammans med höga kostnader förknippade med att ha barn. Ettbarnspolitiken har även i sig inneburit att antalet kvinnor i barnafödande åldrar inte räcker till för att upprätthålla en stabil befolkningsutveckling (för det behöver fruktsamhetstalet ligga på cirka 2,1 (reproduktionsnivån).

1. Experter har därför börjat varna för att Kinas befolkning kommer att minska och för konsekvenserna av det.
2. R 2021 beslöts att det skulle bli tillåtet även med tre barn per familj.
3. I takt med minskande födelsetal har pressen ökat på kvinnor att se till att föda tre barn.
4. På senare år har inflyttningen från landsbygden till städerna accelererat.

Idag bor långt över hälften av Kinas invånare i städerna. Men den kinesiska ledningen vill att urbaniseringen ska gå ännu snabbare för att gynna den inhemska konsumtionen i landet och därmed den ekonomiska tillväxten. Stadsbor konsumerar mer än bönder på landet, resonerar man.

Enligt officiella prognoser kommer sju av tio kineser bo i städerna år 2035. Ett problem i samband med urbaniseringen har varit landets kritiserade system för hushållsregistrering, hukou. Invånare har registrerats som landsbygdsbor eller stadsbor, utifrån födelseort. Det har slagit hårt mot många migrantarbetare från landsorten.

Folkräkningen 2020 visade att omkring 500 miljoner kineser sökt sig till städer och andra delar av landet i jakt på jobb. Eftersom de fortfarande är registrerade i sina hemorter omfattas de inte av samma rättigheter, bland annat vad gäller utbildning, bostäder och hälsovård, som registrerade stadsbor.

• Från mitten av 2010-talet har reformer inletts av hukousystemet, vilket har gjort att ge fler migrantarbetare har fått boendetillstånd och möjlighet att ta del av samhällstjänster.
• Men möjligheterna att få boendetillstånd varierar kraftigt mellan olika städer; mindre och medelstora städer är på väg att helt fasa ut hukousystemet, större städer ska lätta på reglerna, medan megastäder – som är det främsta dragplåstret för migrantarbetare – behåller sina restriktioner.

Av befolkningen kallar sig ungefär 92 procent han, liktydigt med kines. De övriga fördelar sig på 55 minoritetsfolk varav 18 omfattar mer än en miljon människor. Störst är zhuang som räknar över 16 miljoner. Andra stora grupper är manchuer, hui (muslimska kineser), miao, uigurer, yi, mongoler och tibetaner.

1. Minoriteterna har vanligtvis andra religioner och språk än han-kineserna.
2. Även om de har en formellt erkänd särställning har de stundtals vållat centralregeringen problem genom att kräva större oberoende eller protestera mot kinesisk dominans i sina områden.
3. Våldsamma revolter har förekommit i Tibet och Xinjiang.

Utanför landets gränser finns miljontals kineser bosatta i Taiwan, USA, Kanada, Singapore och en rad andra länder i främst Sydöstasien.
Visa hela svaret

I vilka länder tillverkas H&M kläder?

Eftersom H&M inte äger några egna fabriker flyttas produktionen runt och de använder sig av cirka 700 fristående leverantörer. Främst produceras kläderna i Asien och Europa (www. hm.se 2010-11-29). Känt är att produktionen sker i vissa delar av Indien, Filippinerna samt i stora delar av Kina.
Visa hela svaret

Hur kan shein vara så billigt?

Varför du inte borde handla från SHEIN och andra Fast Fashion företag Publicerat av den 28 januari, 2021 Jag ska försöka hålla mig kort men detta är hur jag sprang på SHEIN, ett “fast fashion” företag och upptäckte hur hemska de är. Jag kände det var ett bra läge att prata lite om hållbarhet.

Idag vaknade jag nämligen med riktigt jobbig migrän. För dig som inte vet vad migrän är, så är det den vanligaste neurologiska sjukdomen som drabbar 15% av befolkningen. För de flesta bli symtomen som för mig, en rejäl pulserande huvudvärk och känslighet till ljus och ljud, vilket har fått mig att bli sängliggandes i dagar och bara kräkts.

Efter 1,5 års tid med ett flertal migränanfall, kopplade jag anfallen till stress och uttorkning. Att det är bra att dricka vatten är verkligen inget skämt, haha. På senare tid har jag blivit mycket bättre på att lyssna på min kropp. Det var ett bra tag sedan jag haft en attack nu, men nu så är migrän här och hälsar på igen.

1. Den har varit mild de senaste dagarna men rätt som det är kan den explodera om jag inte är försiktig.
2. Så förutom stress och uttorkning tänker jag att denna kunde relatera till att jag sitter mer effektivt vid datorn nu med plugg på deltid, film som ska klippas och admin som ska skötas.
3. Därför tänkte jag gå på att köpa sånna där “anti-reflective-blue-light glasögon”.

Jag har sett massa reklam på instagram om dem här glasögonen och hur de ska vara bra mot ljus, huvudverk och bra för sömn. Jag börja leta online 499 kr vill de ha för ett par. Det kändes häftigt. Jag fortsatte leta och hittade till hemsidan SHEIN. Där fanns det ett gäng som såg helt OK ut och för bara 49 kr.

1. Det kändes mer i min prisklass.
2. Väl inne på deras hemsidan stod allt på svenska med svenska pengar.
3. Tänkte så bra, då kan jag passa på att köpa någon ny T-shirt när jag ändå “måste” beställa här ifrån.
4. Efter en timmes tittande hittade jag två t-shirts för 80kr/st och ett par jeansshorts för 149 kr, jag vet galet billigt.

Så klart fanns det också en kod om jag köper för si och så mycket får jag 10%, 15% eller 20% rabatt + fri frakt. Helt plötsligt är jag uppe i 417 kr efter rabatten dragen och har nu anti-reflective-blue-light glasögonen, tre t-shirts, shorts och träningsbyxor i korgen.

Nu är jag redo att handla. Jag har skrivit in adress och är bara ett steg från att betala då jag ser att jag samlar poäng när jag handlar. Nyfiken som jag är vill jag se vad de innebär. Där står det: för varje 1 dollar du handlar för får du ett poäng.1 DOLLAR!? Jag som fått inblicken att detta var en svenska eller i alla fall en europeisk hemsida.

OK, låt oss googla “SHEIN ABOUT” för att få fram vad det är för företag och vart de ligger. Att SHEIN är ett B2C fast fashion företag. Det kanska jag borde ha förstått med de låga priserna. Låt oss titta vad Fast Fashion betyder: Låga priser är ju trevligt. Varför är det så dåligt? Vi massproducerar kläder idag.400% mer kläder än vad vi gjorde för bara 20 år sedan och detta påverkar vårt klimat drastiskt. Speciellt då klädernas kvalitet inte håller för mer än några tvättar så man slänger och köper nytt. låt oss titta på varför SHEIN som bilvit ett av världens ledande fast fashion företag kanske är snäppet sämre än de andra. Inte bara är kläderna billigare och säkert sämre kvalitet. SHEIN har en historik av att vara oetiska. De använder sig av barn slaveri, de betalar mindre än minimun lön till sina arbetare, använder sig av “sweatshops”, vilket är fabriker som bryter mot minst två arbetsrätt lagar.

• Plus denna industri är otroligt dålig för miljön.
• Fashion industrien är den industri som står för näst flest förorenade utsläpp i världen.
• Snacka om att jag blev glad att jag inte genomfört mitt köp.
• Ha kläder på sig som är sydda av barnslaveri och som bara ökar till planetuppvärmningen.
• Nej tack! Jag skulle aldrig acceptera ett jobb som inte behandlar och betalar mig rätt.

Därför tänker jag hellre stödja företag som behandlar och betalar sina anställda rätt. Visst är det alltid trevligt att betala mindre för saker, men det håller inte i långa loppet, och att blunda för det skadar bara oss själva tillslut. Vi måste tänka efter.

Kan du stå bakom företag som SHEIN som bidrar till så mycket negativitet, bara för att du ska får en T-shirt för under 100 kr? Det är bra att du, ifall du inte redan börjat, ställer dig dessa frågor. Vart ställer jag mig till allt detta? Vad tycker jag är rätt? Det kommer absolut kännas jobbigast i början när en ska börja tänka hållbart.

Detta betyder inte att allt måste köpas på second-hand framöver. Det finns massor utav företag där ute nu som t.ex. gör kläder av återvunnen plast som fiskats upp från havet, använder gamla kläder till att skapa nya, ser till att avtrycket på planeten är så lite som möjligt, behandlar sina anställda rätt m.m.

1. Det viktigaste är nog att kläderna som du köper är kläder som du kommer att använda och använda mycket + att kläderna är gjorda med bra material och på ett rättvist sätt.
2. När du väl börjat så blir det en del av vardagen.
3. Du lär dig vilka affärer som är etiskt korrekta att handla ifrån och vilka man bör undvika.

Det tar inte mycket av din tid att checka och ju fler som gör det och sprider budskapet ju större skillnad gör vi. Värna om våra planet och handla absolut inte från SHEIN och liknande företag. Jag och min migrän får nu leta vidare för att hitta ett par “anti-reflective-blue-light glasögon” som är rättvist tillverkade och i ett rimligt pris.
Visa hela svaret

Vem gör Sheins kläder?

Kinesiska Shein är ett av världens största modebolag online. Med hjälp av sociala medier säljs superbilliga kläder till 22 miljoner kunder om dagen. Men till vilket pris jobbar de anställda? Tystnadskulturen har spätt på rykten om barnarbete. Shein har locket på kring alla sina leverantörskedjor. Bild: Shutterstock Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union. En blommig blus för 29 kronor, hjärtformade örhängen för 5 kronor och ett par gympaskor för 60 kronor. Shein säljer varor med prislappar som är omöjliga att konkurrera med för andra modebolag.

• Det sägs att det finns minst 10 000 produkter i omlopp dagligen på sajten och varje dag uppdateras den med 1 000 nya, enligt företagets egna annonser.
• I branschpress omnämns det som fast fashion; låga priser, ständiga nyheter och hög omsättning.
• I dagligt tal kanske snarare “slit och släng”, för kvaliteten verkar brista.

På sajten Trustpilot som samlar omdömen från hela världen har Shein usla betyg, Eller som en svensk kund uttryckte det i ett inslag i Sveriges Radio : “Man tror att man köper en Ferrari men får något från skroten”. Det går undan i Sheins produktion. Bild: Annons på Facebook. Största kundgruppen är unga kvinnor men Shein säljer också herrkläder, skor, accessoarer och skönhetsprodukter. Målet är att konkurrera ut H&M och spanska Zara, vilket man redan gjort om man ser till nedladdade appar i Iphone och Android.
Visa hela svaret

I vilka länder tillverkas Kappahls kläder?

Våra kläder tillverkas framförallt i Kina, Bangladesh, Indien och Turkiet. Vi har inte några egna fabriker utan arbetar med noga utvalda leverantörer, vilket gör att ett nära samarbete blir extra viktigt.
Visa hela svaret

Vad är bra med Kina?

Kina – Naturtillgångar och energi Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

Ina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.

Tillgångarna av kol, som framför allt finns i norr, är stora och med nuvarande utvinning beräknas kolet räcka i 250 år. Men mycket av kolet är av låg kvalitet. Kina är också en av världens få producenter av volfram och en rad andra sällsynta metaller som behövs i högteknologiska industrier.

• Andra betydelsefulla naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium och tenn.
• Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är idag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent.
• Behovet täcks till nära två tredjedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till en mindre del av naturgas.

Andelen förnybara energikällor svarar för omkring en sjättedel av energibehovet och Kina är idag det land som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut. Den inhemska oljan pumpas främst upp i nordöstra Kina, men nya oljekällor söks i Sydkinesiska havet samt i de inre västliga delarna av landet.

Behovet av olja är emellertid stort och Kina importerar mycket olja från andra länder. Kina har även naturgasreserver men importerar gas från bland annat Centralasien och Ryssland. Kina producerar mest vattenkraft i världen. Ett gigantiskt kraftverksbygge inleddes 1994 vid Tre raviner i Yangtze­floden.

Dammen, som fullt ut togs i bruk först 2012, är tänkt att förbättra elförsörjning, sjöfart och konstbevattning och hindra floden att svämma över. Projektet har kritiserats för skadliga återverkningar på miljön och minst 1,3 miljoner människor tvingades flytta i samband med bygget.2021 öppnades ännu ett gigantiskt vattenkraftverk i Yangtzeflodens övre del, mellan provinserna Yunnan och Sichuan.

• Baihetan är världens näst största vattenkraftsdamm efter Tre raviner och beräknas kunna ge tillräckligt med elektricitet varje dag till omkring en halv miljon människor under ett helt år, enligt officiella uppgifter.
• De gigantiska anläggningarna för vattenkraft ska göra det lättare för Kina att uppnå sina klimatmål, men de har länge kritiseras av miljöorganisationer för att ändra förutsättningarna för djur- och växtliv och även kunna leda till problem med vattentillgång et cetera i Yangtzeflodens nedre lopp och orsaka problem för människors säkerhet, förutom att tvinga lokal befolkning att flytta.

Kina har även planer på att bygga ett ännu större vattenkraftverk i Tibet, landets största längs med floden Yarlung Tsangpo, som även grannlandet Indien hämtar vatten från. Bedömare har uttryckt oro för vad det kan betyda för möjligheterna att bevara tibetansk kultur men även pekat på att det kan påverka tillgången på vatten i Indien.

• Slöseriet med vattenresurserna är stort och vattenförsörjningen är hotad.
• Myndigheterna har i allt högre grad tvingats ta av grundvattnet, vars nivå har sjunkit varje år.
• Ett annat problem är förorenat vatten och att mångaav floderna i inlandet har klassats som otjänliga för mänskligt bruk.
• Skogsavverkning har lett till jordförstöring i norr och översvämningar i söder.

Centralregeringen har under 2000-talet tagit miljöproblemen på allt större allvar. Hårdare miljölagar har införts och under 2010-talet har Kina även tagit på sig en mer aktiv roll i det globala samarbetet för att motarbeta klimatförändringarna. Men Kina är samtidigt det land i världen som har störst koldioxidutsläpp.

Ina har satt en tidsgräns – år 2030 – för när landets utsläppsnivå inte längre ska få öka och landets ledning har vid flera tillfällen betygat att den vill bekämpa klimatförändringarna. President Xi Jinping lovade 2020 att Kina ska vara koldioxidneutralt senast till år 2060, det vill säga att det ska finnas en balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid som gör att koldioxidavtrycket blir noll.

Den omfattande användningen av kol såväl inom industrin och hushållen som till elektricitet samt den växande bilismen förorenar luften och leder till att invånare dör i förtid till följd av luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar. Användningen av kol i hushållen ska gradvis ersättas med naturgas.

Luftföroreningar är ännu ett stort problem i storstäderna även om läget förbättrades under andra halvan av 2010-talet, då både andelen små partiklar som kan tränga ner i lungor och blodflödet minskade med en fjärdedel mellan 2015 och 2019 medan svaveldioxidnivåerna minskade med över 50 procent under samma period.

För att minska den farliga koleldningen pågår även en utbyggnad av kärnkraften och nya miljövänliga metoder för kolanvändningen prövas. Samtidigt oroas klimatexperter av att Kina mot slutet av 2010-talet började bygga flera nya kolkraftverk, och angav ekonomiska skäl, samtidigt som det också finansierat byggen av kolkraftverk i andra länder, bland annat som en del av Sidenvägsinitiativet (Belt and Road initiative, BRI, se ).2021 inleddes ett system för handel med utsläppsrätter för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI. : Kina – Naturtillgångar och energi
Visa hela svaret

Hur mycket äger Kina i Sverige?

Tabell över kinesiska bolagsförvärv i Sverige mellan 2002 och november 2019

Visa hela svaret

Vad är Kina känd för?

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/ Kina är världens folkrikaste land och ett av de största till ytan. Här uppstod en av de tidigaste högkulturerna för ett par tusen år sedan. Papper, porslin och siden är exempel på uppfinningar som gjordes i Kina hundratals år innan de nådde Europa. Efter en lång tids försvagning sedan 1800-talet har Kina åter rest sig och återtagit sin ställning som en av världens stormakter, inte minst ekonomiskt.
Visa hela svaret

Hur många dör i Kina varje dag?

Dålig luft dödar 4 000 om dagen | SvD I studien konstateras att de mest skadliga utsläppen är de som kommer av brännande av kol, både för värme och elektricitet. Foto: Ng Han Guan / TT / NTB Scanpix I Kina dör 1,6 miljoner människor varje år av sjukdomar orsakade av luftföroreningar. Det är i snitt 4 000 om dagen – och en av sex av alla som dör i förtid i landet.

• Det har amerikanska forskare vid University of California i Berkeley kommit fram till.
• För första gången har forskare kunnat använda sig av officiella siffror från luftkontroller i Kina och med hjälp av dem kalkylerat hur många dödsfall föroreningarna i landet kan antas orsaka.
• I tidigare studier har antalet döda på grund av den förorenade luften i Kina varierat mellan en och två miljoner människor om året.

från University of California slår fast att det är 1,6 miljoner. : Dålig luft dödar 4 000 om dagen | SvD
Visa hela svaret

Är det barnarbete i Kina?

Det är olagligt att anställa barn under 16 år, men barnarbete förekommer. Det finns trovärdiga rapporter om att uigurer och personer som tillhör andra etniska minoriteter utsätts för tvångsarbete i Xinjiang och i andra delar av Kina, bland annat för underleverantörer till internationella företag.
Visa hela svaret

Hur rikt är Kina?

Kina – Ekonomi Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

Inas ekonomiska utveckling efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. Sedan 2010 är Kina världens näst största ekonomi efter USA – mätt i bruttonationalprodukt (BNP) – och inom några års tid beräknas den kinesiska ekonomin ha vuxit om den amerikanska. Men tillväxttakten har gradvis bromsat in sedan mitten av 2010-talet och en omställning pågår till en mer konsumtionsstyrd, tekniskt avancerad och miljömässigt hållbar ekonomi.

Mätt i köpkraft (PPP) var Kinas ekonomi större än USA:s redan 2014, enligt statistik från Internationella valutafonden. Men räknat i per invånare hamnar Kina ännu långt efter västeuropeiska länder och USA, även om fattigdomen i landet har minskat kraftigt.

Det är ett prioriterat mål från Kinas ledning att landet ska uppnå status som, idag räknas Kina enligt som ett övre medelinkomstland. År 2021 uppgav Kinas ledning att den absoluta fattigdomen hade utrotats. Den officiella linjen är att Kina ska vara en “socialistisk marknadsekonomi”. Men staten har fortfarande en stark roll i ekonomin och kontrollerar flera områden som bedöms vara viktiga för landet bland annat banksektorn, energi och telekommunikationer.

Samtidigt har den privata delen av ekonomin ökat under senare år och utländska företag har också släppts in allt mer på den kinesiska marknaden.
Visa hela svaret

Hur gammal måste man va för att dricka alkohol i Kina?

Kina inför åldersgräns för alkoholköp PEKING Kina har förbjudit försäljning av alkohol till ungdomar under 18 år i ett försök att komma till rätta med de ökande alkoholproblemen bland landets ungdomar. Från den 1 januari är det förbjudet att sälja drycker med mer än 0,5 procent alkohol till ungdomar under 18 år, enligt den kinesiska nyhetsbyrån,

Det betyder att de flesta typer av sprit, vin och öl omfattas av förbudet. Den handlare som säljer drycker med över 0,5 procent alkohol till ungdomar riskerar en varning och böter på 2 000 yuan (omkring 1 800 kronor). Ökade inkomster i städerna och att kinesiska ungdomar blivit mindre beroende av sina föräldrar tros vara några orsaker bakom ett ökat drickande.

Det är dock inte säkert att det blir så enkelt att upprätthålla reglerna. Enligt en debattartikel i anser en del handlare att det är “oartigt” att be den som vill köpa alkohol om legitimation. • Alkohol har haft en hög status inom traditionell kinesisk kultur och dryckesindustrin är uppåt 4000 år gammal i landet.
Visa hela svaret

Hur gammal är jag i Kina?

Räkna ut din kinesiska ålder – Vill du veta din ålder enligt det kinesiska räknesättet så berättar vi här hur du räknar ut detta. Gör såhär för att räkna ut din ålder enligt den kinesiska kalendern:

Lägg till ett år till din nuvarande ålder. Enligt den kinesiska kalendern så börjar man att räkna ålder från befruktningstillfället. De avrundar graviditeten till ett år, vilket gör att barn är 1 år gamla den dag de föds. Enligt det traditionella räknesättet för en persons ålder så ökar din ålder med ett år vid det kinesiska nyåret och inte vid din faktiska födelsedag. Om du är född i januari eller februari så ska du därför göra en viss justering. Den kinesiska kalendern är baserad på både solens och månens rörelse vilket gör att det kinesiska nyåret infaller någon gång mellan den 21a januari och den 21a februari varje år. Om du är född under januari eller februari så kan du därför anses ett år äldre. Slå upp året som du föddes nedan och se hur det kinesiska nyåret inföll det året; före, på eller efter. Om din födelsedag var innan innebär det att din födelsedag ingår i det föregående året. Exempel: 1980 var det kinesiska nyåret den 16e februari. Om du föddes förre detta datum är du således född 1979 enligt den kinesiska kalendern. Ett annat sätt att räkna ut sin kinesiska ålder är att substrahera ditt kinesiska födelseår från nuvarande år och sedan lägga till ett år. Exempel: Om du enligt den kinesiska kalendern föddes 1980, så skulle du 2017 vara 38 år gammal (2017-1980 = 37 + 1 = 38).

Läs även: Barnets kön enligt den kinesiska kalendern,
Visa hela svaret

Vad gör man om man får tvillingar i Kina?

I Kina är det bara tillåtet med ett barn per familj, och att få tvillingar ses som en välsignelse. För att hylla syster- och broderskapet slöt mer än 500 tvillingpar upp i en festival i Kinas huvudstad Peking.
Visa hela svaret

Hur blev Kina så rikt?

Ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet – Skillnaden i levnadsstandard är stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 1980-talet medförde en snabb höjning av köpkraft och standard i en del landsbygdsområden, men omkring 1990 var medelinkomsten i städerna fortfarande dubbelt så hög som på landet.

Välståndsskillnaderna blir även större mellan till exempel statliga anställda med fast lön (sämst betalda), anställda i kollektiva företag och egna företagare. Sedan 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet har Kinas ekonomi växt kraftigt, efter att ha varit en obetydlig del i världens ekonomi.

Enorma penningflöden från västvärlden till Kina utgjorde den största faktorn till den hastigt ökande ekonomin. Kinas växande ekonomi efterlyser alltmer stål, betong, cement och liknande till byggmaterial för sin växande verkstadsindustri. Denna faktor orsakade att världsprisen på produkterna ökade dramatiskt.

1. Det var främst städerna vid kusten som ( Shanghai, Peking och Guangzhou ) som fick uppleva boomen – antalet medelklasskineser ökade som aldrig förr, samtidigt som bönderna i inlandet förblev relativt fattiga.
2. Ren 2001-2005 passerade Kinas ekonomi Italiens, Frankrikes och Storbritanniens,
3. Genom att 2008 växa förbi Tyskland blev Kina världens tredje största ekonomi och genom att växa förbi Japan 2010 världens näst största.

Kinas stora tillväxt med start i början på 80-talet beror främst på avskaffandet av planekonomin. Trots det har andra ekonomier, till exempel EU, gått i en riktning med statskapitalism och statliga subventioner i hopp om att uppnå samma tillväxt som Kina genom att ta efter den Kinesiska modellen.
Visa hela svaret

Hur producerar Kina sin el?

Kina förbrukar nästan lika mycket energi som USA – För varje år ökar energibehovet och inte minst i Kina som ligger i toppen tillsammans med som förbrukar energi i mängder. Per capita ligger Kina en bit efter USA då invånarantalet är fyra gånger större.
Visa hela svaret

Vart får Kina sin energi ifrån?

Kina – Naturtillgångar och energi Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI.

• Ina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste.
• Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren.
• Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.

Tillgångarna av kol, som framför allt finns i norr, är stora och med nuvarande utvinning beräknas kolet räcka i 250 år. Men mycket av kolet är av låg kvalitet. Kina är också en av världens få producenter av volfram och en rad andra sällsynta metaller som behövs i högteknologiska industrier.

Andra betydelsefulla naturtillgångar är guld, bauxit, brunsten, bly, aluminium och tenn. Energianvändningen har ökat kraftigt i takt med den ekonomiska utvecklingen och Kina är idag världens största konsument av energi såväl som en ledande producent. Behovet täcks till nära två tredjedelar av kol, strax under en femtedel av olja och till en mindre del av naturgas.

Andelen förnybara energikällor svarar för omkring en sjättedel av energibehovet och Kina är idag det land som producerar mest förnybar energi. Även kärnkraften håller på att byggas ut. Den inhemska oljan pumpas främst upp i nordöstra Kina, men nya oljekällor söks i Sydkinesiska havet samt i de inre västliga delarna av landet.

Behovet av olja är emellertid stort och Kina importerar mycket olja från andra länder. Kina har även naturgasreserver men importerar gas från bland annat Centralasien och Ryssland. Kina producerar mest vattenkraft i världen. Ett gigantiskt kraftverksbygge inleddes 1994 vid Tre raviner i Yangtze­floden.

Dammen, som fullt ut togs i bruk först 2012, är tänkt att förbättra elförsörjning, sjöfart och konstbevattning och hindra floden att svämma över. Projektet har kritiserats för skadliga återverkningar på miljön och minst 1,3 miljoner människor tvingades flytta i samband med bygget.2021 öppnades ännu ett gigantiskt vattenkraftverk i Yangtzeflodens övre del, mellan provinserna Yunnan och Sichuan.

Baihetan är världens näst största vattenkraftsdamm efter Tre raviner och beräknas kunna ge tillräckligt med elektricitet varje dag till omkring en halv miljon människor under ett helt år, enligt officiella uppgifter. De gigantiska anläggningarna för vattenkraft ska göra det lättare för Kina att uppnå sina klimatmål, men de har länge kritiseras av miljöorganisationer för att ändra förutsättningarna för djur- och växtliv och även kunna leda till problem med vattentillgång et cetera i Yangtzeflodens nedre lopp och orsaka problem för människors säkerhet, förutom att tvinga lokal befolkning att flytta.

Kina har även planer på att bygga ett ännu större vattenkraftverk i Tibet, landets största längs med floden Yarlung Tsangpo, som även grannlandet Indien hämtar vatten från. Bedömare har uttryckt oro för vad det kan betyda för möjligheterna att bevara tibetansk kultur men även pekat på att det kan påverka tillgången på vatten i Indien.

Slöseriet med vattenresurserna är stort och vattenförsörjningen är hotad. Myndigheterna har i allt högre grad tvingats ta av grundvattnet, vars nivå har sjunkit varje år. Ett annat problem är förorenat vatten och att mångaav floderna i inlandet har klassats som otjänliga för mänskligt bruk. Skogsavverkning har lett till jordförstöring i norr och översvämningar i söder.

Centralregeringen har under 2000-talet tagit miljöproblemen på allt större allvar. Hårdare miljölagar har införts och under 2010-talet har Kina även tagit på sig en mer aktiv roll i det globala samarbetet för att motarbeta klimatförändringarna. Men Kina är samtidigt det land i världen som har störst koldioxidutsläpp.

• Ina har satt en tidsgräns – år 2030 – för när landets utsläppsnivå inte längre ska få öka och landets ledning har vid flera tillfällen betygat att den vill bekämpa klimatförändringarna.
• President Xi Jinping lovade 2020 att Kina ska vara koldioxidneutralt senast till år 2060, det vill säga att det ska finnas en balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid som gör att koldioxidavtrycket blir noll.

Den omfattande användningen av kol såväl inom industrin och hushållen som till elektricitet samt den växande bilismen förorenar luften och leder till att invånare dör i förtid till följd av luftvägs- och hjärt- och kärlsjukdomar. Användningen av kol i hushållen ska gradvis ersättas med naturgas.

Luftföroreningar är ännu ett stort problem i storstäderna även om läget förbättrades under andra halvan av 2010-talet, då både andelen små partiklar som kan tränga ner i lungor och blodflödet minskade med en fjärdedel mellan 2015 och 2019 medan svaveldioxidnivåerna minskade med över 50 procent under samma period.

För att minska den farliga koleldningen pågår även en utbyggnad av kärnkraften och nya miljövänliga metoder för kolanvändningen prövas. Samtidigt oroas klimatexperter av att Kina mot slutet av 2010-talet började bygga flera nya kolkraftverk, och angav ekonomiska skäl, samtidigt som det också finansierat byggen av kolkraftverk i andra länder, bland annat som en del av Sidenvägsinitiativet (Belt and Road initiative, BRI, se ).2021 inleddes ett system för handel med utsläppsrätter för att minska utsläppen av växthusgaser. Ett tufft år för Kina Fabriker, hamnar och hela städer har fått stängas i Kina på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridningen av covid-19. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats och frågan är hur länge Kommunistpartiet kan hålla fast vid restriktionerna utan att göra oåterkallelig skada? Dessa och andra frågor diskuterar, vd och professor vid Institutet för näringslivsforskning och, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina i UI:s podd Utblick. Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor. Kina och Ryssland – den gränslösa vänskapen Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina? Lyssna på diskussionen i UI:s podd Utblick mellan Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS vid UI. : Kina – Naturtillgångar och energi
Visa hela svaret

Hur mycket energi producerar Kina?

Kärnkraften i Kina har utvecklats mycket kraftigt sedan 2005 då regeringen fattade beslut om att bygga ett stort antal nya reaktorer. Nyheterna från Kina har sedan dess duggat tätt. I juni i år har Kinas president Xi Jinping undertecknat ett avtal med Ryssland om att bygga fyra nya ryska reaktorer i Kina.

1. Samtidigt har Taishan 1 nått första kriticitet och blev därmed den första EPR-reaktorn att starta.
2. Ina har nu 40 reaktorer i drift och 18 under uppförande.
3. Yangjiang 5 blev i slutet av maj den senaste reaktorn att fasa in på elnätet.
4. 2018-06-20) 2018-06-20 År 1980 bodde en knapp femtedel av den kinesiska befolkningen i städer.

Den installerade effekten i elproduktionen var 60 GW. Tjugofem år senare, 2015, bodde mer än halva befolkningen i städer. Den genomsnittlige kinesen förbrukade då 4000 kWh per år, 14 gånger mer än 1980. Kapaciteten i elproduktionen hade växt till runt 1400 GW.

Inas elförbrukning växer fortfarande kraftigt. Det senaste årtiondet har ökningen i elanvändningen legat kring åtta procent om året. Kina producerar nu drygt 6000 TWh per år. Det är en fjärdedel av världens totala elproduktion, eller fyrtio gånger den svenska elproduktionen. Som jämförelse kan nämnas att den svenska elproduktionen växte under 80-talet från cirka 95 TWh till 140 TWh och har sedan legat på ungefär samma nivå.

Den kraftiga ökningen i elefterfrågan har framförallt mötts genom att kolkraften har byggts ut. Kolkonsumtionen i Kina var 2015 mer än sex gånger större än 1980. Kina står idag för knappt hälften av världens kolanvändning.
Visa hela svaret

Camilla Westergren