Att sy kläder själv kan vara en riktig utmaning men om man börjar med något enkelt och tar hjälp av Lees introduktion så kanske man kan återuppliva gammal kunskap eller lära sig något helt nytt och roligt. Det här är tänkt som en första hjälp för den som trängt undan högstadiets textiltimmar och för nybörjare.1. Bildtext Översikten i tidningen visar modeller och storlekar Bild: YLE/Strömsö hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 2. Den mest intressanta sidan är mönsteröversikten eftersom den visar på hurudana mönster som finns och man kan lätt se om designen går att använda för det som man själv vill göra utan att styras av de material- eller färgval som inspirationsbilderna erbjuder.

1. Här går det lätt att se vilka storlekar mönstret finns i och man kan lätt jämföra olika mönsteröversikter med varandra för att kunna välja det lämpligaste mönstret.3.
2. Ontrollera dina egna mått med tidningens mått-tabell.4.
3. När du hittat ett mönster du vill ha så slår du upp beskrivningen och läser den noggrant.

Här finns tygåtgång, arbetsordning, mönsteröversikt och förslag på hur man lägger ut mönstret på tyget samt anvisningar om allt som behövs för att sy just det plagget. Bildtext I mönsterarket anges varje del med nummer och färg Bild: YLE/Strömsö mönster,hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 5. I beskrivningen hittar du anvisningar för mönstret, vilket mönsterark, vilken färg och vilken linje du ska följa för att få din storlek.

• Sök upp rätt ark (ofta A-F), sök upp rätt färg och försök se de linjer som bildar de mönsterdelar som du behöver, de finns oftast avbildade i miniatyr intill beskrivningen.
• På de flesta ark kan man ta hjälp av mönsternummern i kanten, varje del har en egen nummer, kontrollera att du hittat alla.6.
• Sätt mönsterpapper ovanpå mönsterarket och rita av en mönsterdel i taget i sin helhet.

Lämna utrymme på mönsterpappret så att du kan lägga till sömsmån på mönsterpappret innan du klipper ut. Kontrollera att alla små markeringar, anvisningar (t ex om någon sida ska vara mot vikt kant), trådriktningslinje (med en pil) mm. finns med. Skriv ut vad det är för del, t ex fram/bak/ärm, vilken storlek, vilken tidning, nummer och årtal så kan du lätt hitta beskrivningen igen om det behövs. Bildtext Rita en mönsterdel i taget, skriv ut anvisningar och kom ihåg sömsmånen. Bild: YLE/Strömsö mönster,hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 7. Kontrollera i beskrivningen om det står angivet att det ska läggas till extra mycket sömsmån t ex i en fåll eller om det står att det inte ska läggas till sömsmån t ex i en halslinning.

• Rita sedan ut sömsmån runt mönstret som du nyss ritat av från mönsterpappret enligt angivelserna.8.
• Lipp ut mönsterdelarna du ritat av och kontrollera att du ritat av alla delar som behövs.9.
• Innan du lägger ut mönstret på tyget kan du nu nåla ihop t ex axeln och sidan på en tröja i papperssömsmånen och prova den på dig själv för att kunna se om du behöver lägga till tyg i längden eller bredden, kanske ett insnitt behöver flyttas eller en halslinning fördjupas.

Markera detta noggrant på mönsterpappret. Nu är det också lätt att få en uppfattning om ifall du ritat av ett mönster som är för stort eller litet så att du kan ändra dig innan du lagt ut mer arbete. Bildtext Lee mäter noggrannt så att tygåtgången ska bli så liten som möjligt. Bild: YLE/Strömsö mönster,hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 10. När det är dags att lägga ut mönstret på tyg kan du endera ta hjälp av det upplägg som finns i tidningen eller försöka vara ännu mer ekonomisk. Bildtext Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Bild: YLE/Strömsö mönster,hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 11. Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Om en ärm har lagts på dubbelt tyg och har en trådriktningslinje på mitten så lägger man först en nål i ärmslutet.

Så kontrollmäter man från den vikta kanten hur långt avstånd det är och sedan ska avståndet vara detsamma vid trådriktningslinjens slut, då får du rak trådriktning på hela ärmen även om mönsterdelen i sig är oregelbunden. Har ärmen lagts på enkelt tyg gör man samma sak men mäter då avståndet från stadkanten.

Har man inga stadkanter att följa så brukar det vara lätt att följa trådarna i tyget, speciellt i stickade tyger. Notera ifall mönsterdelen eventuellt ska ha en diagonal trådriktning för effekt. Bildtext Samma mönster har använts för de här nätta klänningarna. Bild: YLE/Strömsö hantverk,strömsö,lee esselström,sömnad,sy egna kläder 12. Klipp ut mönsterdelarna med den utritade sömsmånen. Vid vikt kant lägger man inte till sömsmån. För att överföra markeringar på mönstret till tyget kan man använda t ex textilkrita.

1. Om det är små anvisningar t ex i armhåla för att markera vad som är fram eller var två märken ska mötas så kan man klippa ett litet hack i sömsmånen.13.
2. Sy ihop plagget enligt anvisningarna i tidningen eller boken.14.
3. Genom att sy på dekorationsband eller en spets så kan man enkelt förändra ett plagg och göra det mer personligt.

Som t ex på klänningarna Lee sydde. Här kan du också se hur olika klänningar man kan få av exakt samma mönster i samma storlek. Den turkosa har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin. Bildtext Lees 20-talsinspirerade festklänning Bild: YLE/Strömsö strömsö,lee esselström,festklänning Sy snabbt en 1920-tals festklänning! Även om tiden är knapp så kan du sy en klänning på ca tre timmar, utan mönster om du bara väljer en enkel modell, ett stretchigt tyg och mäter dina egna mått rätt.
Visa hela svaret

Hur använder man Mönsterpapper?

När du har mönstret framför dig börjar du med att lägga ett annat papper, något som är lite genomskinligt, ovanpå mönstret och rita av din valda storlek. Du kan använda t. ex. bakplåtspapper, mönsterpapper (finns i sömnadsbutiker) eller byggplast.
Visa hela svaret

Hur vet man vad som är Trådriktning?

Trådriktning. Trådriktningen ska följa tygets stadkant, d.v.s. den vävda/stickade kanten längs tygets båda sidor. Det är viktigt att du följer trådriktningen så att det färdiga plagget inte vrider sig.
Visa hela svaret

Hur mycket tyg behöver man för att sy en klänning?

Sömnadsbeskrivning Grundklänning Det här är en steg-för-steg-beskrivning till att sy en klänning direkt efter grundmönstret som du konstruerar i steg1. Den här beskrivningen riktar sig främst till den absoluta nybörjaren. Därför blir texten stundtals kanske övertydlig, men det får ni leva med.

Att du inte har sytt så mycket innan och därför behöver få allt förklarat. Att du syr i ett tunnt, stumt bommulstyg eller motsvarande. Alltså tyger med kvalité som liknar lakansväv/allväv. Att du tänker sy på maskin. Att du redan gjort dig ett fungerande grundmönster enligt beskrivningen i steg1 och att du är nöjd med det. Att du tänker sy en klänning med blixlåset i sidan och att ditt halshål är stort nog för att du ska få igenom huvudet. Att du nöjer dig med absoluta grundläggande detaljer som vanliga fållade kanter och en enkel metod att sy i blixtlås. Om du inte nöjer dig med det grundläggande antar jag istället att du redan kan sy tillräckligt bra för att göra dom ändringar du vill på egen hand.

Du kommer dessutom såklart att behöva en del saker för att genomföra det här:

En symaskin som minst klarar raksöm och sicksack. En ny, vass symaskinsnål som passar till ditt tyg. Schmetz Universal i grovlek 80 är ett bra val till lakansväv. En blixtlåspressarfot till din maskin. Det följer oftast med en till dom flesta maskiner, så det borde du ha en i din tillbehörsask. En manual till din maskin. I manualen står allt du behöver veta om hur just din maskin funkar, vilka pressarfötter som passar till vilka moment etc. Du behöver såklart också ett tyg. Till klänningen som den görs i det här exemplet går det åt runt 1,20m tyg med en bredd på 150cm. Tråd som passar till tygets färg. Köp en tråd av hög kvalité så kommer sömmarna bli snygga och din symaskin må bra. Güterman är till exempel ett bra märke. Ett klänningsblixtlås. Ta på dig ditt provplagg och mät längs sidsömmen från ärmhålets kant och ner till ungefär den höjden där du har din stussvidd, så får du längden på låset. Blixtlås säljs ofta i längder med jämna femcentimetersintervaller, så avrunda måttet uppåt till närmaste längd. Knappnålar. Textilsax. Måttband. Skräddarkritor, eller något annat du kan rita på tyget med utan att lämna permanenta märken. Strykjärn. En större öppen yta att klippa till delar på. Ett riktigt tillskärarbord är förståss idealet, men köksbordet eller vardagsrumsgolvet duger gott.

Bröja med att förbereda tyget. Sicksacka tygets öppna kanter (stadkanterna behöver inte sicksackas) och tvätta tyget på det program och med det tvättmedel du hade tänkt tvätta den färdiga klänningen. Det gör man för att tyget ska krympa det värsta innan man klipper ut delarna och bli av med överskottsfärg.
Visa hela svaret

Vad är mönster papper?

Mönsterpapper. Mönsterpapper finns att köpa på rulle, både små rullar och stora rullar som räcker till att rita av väldigt många plagg. Det vanliga mönsterpappret är något kraftigare än silkespapper. Jag använder även blompapper, alltså sådan papper som blomsteraffärer slår in blommor i.
Visa hela svaret

Hur många meter tyg till byxor?

Tygåtgång Beräknad på tygbredd 140 cm i storlek M. Du behö- ver ca 1,5 m tyg + fickfoder, detta är generöst räknat. Innan du köper eller klipper av tyget vid nedan beräk- nad längd – prova dig fram och lägg mönsterdelarna så smart du kan för att spara tyg.
Visa hela svaret

Hur lägger man upp en klänning?

Hur man lägger upp en klänning Pressmeddelande – 10 Augusti 2016 09:34 Röd chiffongklänning med v-ringning Ända sedan vi började sälja via vår webbplats (Vogeni.se) har våra kunder delat med sig av sina tips för att modifiera klänningarna. Att lägga upp klänningar är ett av de mer populära samtalsämnena, och våra kunder delar med sig av sina metoder för att göra kjolar, byxor och klänningar kortare. Lägg upp en klänning snabbt De flesta står bara framför spegeln och markerar stället de vill ha den nya sömmen på. Sedan tar de med sig klädesplagget till en skräddare i närheten, som använder markeringen för att modifiera kjolen eller klänningen. De ritar en linje från kanten, upp i ett visst antal centimeter, och klipper sedan upp plagget och ger det en ny söm.

Det är den billigaste metoden för dig, och det enklaste alternativet för dem. Detta ger utan tvekan en bättre produkt i slutändan hos de kunder som siktar på att skaffa sig en klänning som passar just deras kropp ner till varenda millimeter. Slutresultatet blir att, både på nära håll och längre ifrån, ser perfekt ut och sitter dessutom som drömmen på bärarens kropp.

I och med att det är så enkelt att markera och ta fram vart man behöver skräddaren att sy, finns det inte mycket rum för oro och kunden kan enkelt göra detta till en vana och se till att vartenda plagg i garderoben är anpassad efter kroppen. Var beredd på en överraskning Ibland kan det bero på en defekt produkt, men oftast beror det på att många kjolar – utom de med kolumner – är skurna på ett sätt där framsidan följer materialets egna linjer medan sidorna är skurna efter tycke.

• Sömmarna är ofta ojämna eftersom materialet är olika stretchigt.
• Till och med dyra och exklusiva klänningar drabbas av detta.
• En annan anledning är att klänningar är gjorda för standardkroppar, men bara 5 % av alla kvinnor har den kroppstypen.
• Om du har vackra kurvor tillhör du förmodligen inte de fem procenten.

Klänningar som ser jämna ut på en mannekäng ser förmodligen inte jämna ut på dig. Det vi precis gick igenom är en av de stora anledningarna till att du har extra bra koll på just din kroppstyp av hur klänningen du är påväg att köpa är utformad och designad. Lägg upp klänningen på rätt sätt Det finns en viktig sak att göra innan du lägger upp din kjol eller klänning. Du behöver prova klädesplagget och låta sömmerskan göra sömmen rak innan den skärs upp. En professionell skräddare mäter avståndet från golvet till kjolens söm, och markerar den.

En annan viktig faktor är att bära samma skor vid provningen som du tänker bära tillsammans med plagget i framtiden. Detta beror på att din hållning förändras när du bär vissa skor, så kjolen kan se lite kortare ut baktill och längre ut framtill. För många är det här inget problem, men om du ändå ska spendera pengar på att lägga upp klänningen kan du väl lika gärna göra den så fin som möjligt? Det finns många idag som spenderar mycket av sina pengar för att få sin kjol prefekt upplagd och att den ska passa kroppen till perfektion.

Vad man dock måste vara medveten om är hur varje lite aspekt kan påverka slutresultatet. Därför, som vi pekade på tidigare, bör du ha dina skor redo och se till att du inte står inför en överraskning när du kommer hem med din kjol och det är dags att pröva den på med resten av din outfit, och du märker till din förvåning att det inte alls är enligt vad du har tänkt dig.

Antal lager och huruvida de är fästa i varandra De flesta klädesplagg består inte bara av ett lager material, utan ett till tre lager som alla har olika längder. Alla dessa lager bör läggas upp på samma sätt som det övre lagret. Man vill inte att fel lager ska sticka ut när man går eller sitter ned, och därför behöver lagren kortas ned efter att du har provat klänningen.

Om du har köpt en klänning i bubbelstil eller med kolumner kan sömmen vara stängd, så att man inte kan komma in i klänningen. Om så är fallet behöver sömmerskan göra ett hål in i sömmarna, och arbeta genom det här hålet. Det här är obekvämt, kräver mycket handarbete, och kräver stor erfarenhet för att få det att se bra ut.

Kontentan av det här är du ska vara väl medveten om hur de olika delarna kan påverka utfallet. Det är viktigt att du kan koll på de olika lagren och att sömmerskan har full koll på vad du är ute efter och vad som ska sys med vilka lager och material. Du vill så klart inte betala en massa pengar för att någon ska sy upp en klänning och att du i slutändan får en klänning som inte alls passar och sitter bra.

Återigen, de flesta betala mycket pengar för att få till en klänning till perfektion och hatt den verkligen gifter sig med kroppsformen man har. Men det krävs som du märkt vid det här laget lite förarbete och att man är med på vad man ska förvänta sig. Att förvandla en A-linjeformad klänning till high/low-stil Många kvinnor gillar klänningar som är höga framtill och låga baktill. De köper en klänning med vanlig sömlinje och vill sedan göra om den. Om sömmarna inte är stängda behöver den först skäras upp och sedan stängas igen för att dölja alla sömmar, och hindra materialet från att exponeras. Du vill alltså här veta hur du din klänning ska se ut både framtill och baktill i detalj. Sömmarna har en avgörande roll i detta fall och så mycket information som möjligt till skräddaren kommer att hjälpa dig få en klänning som är enligt dina önskemål.
Visa hela svaret

Hur klipper man ner?

Klipp ner på våren – Perenner ska med fördel stå kvar över vintern för att klippas ner på våren. Förutom av estetiska skäl som fin struktur till vinterträdgården så ger de vissna växtdelarna naturligt skydd för de skott som ska bli till blad och blommor nästa år.

1. Även småfåglar, insekter och andra djur är tacksamma att perennerna lämnas kvar, fröställningar ger mat och det vissna riset är bra skydd och gömmor.
2. Prydnadsgräs är särskilt viktiga att låta stå kvar över vintern.
3. De har ihåliga strån som släpper in vatten om de är klippa, vilket riskerar att plantan ruttnar eller fryser sönder.

När nattemperaturen håller sig till några få minusgrader och man börjar ana nya skott är det dags att klippa ner. Använd en ren och vass sekatör eller häcksax och klipp av stjälkarna en liten bit ovanför marker. Ryck inte upp de vissna stjälkarna eftersom det då lätt kan följa med knoppar upp. Perenner klipps ner på våren! Läs vidare om skötsel Vattna Ogräsrensning Gödsla och jordförbättra
Visa hela svaret

Hur räknar man ut ett mönster?

Att beskriva mönstret med en formel – När du skall beskriva ett mönster med hjälp av en formel så används vissa bokstäver för att beskriva antal element och vilket nummer talet eller figuren befinner sig i. Vanligt är att använda $n$ n för att beskriva platsnummer och $a$ a för att beskriva antalet element.
Visa hela svaret

Hur stickar man olika mönster?

Mosaikstickning – Vid mosaikstickning, slutligen, löper inte heller garnet med, utan varje färgbyte sker i kanten av varven, och bara två färger används. Man kan sticka både slät- och rätstickning, samt avigvänd slätstickning. Den ena färgen används i två hela varv, och de maskor som enligt mönstret skall stickas i den andra färgen lyfts helt enkelt utan att stickas.
Visa hela svaret

Hur förstorar man ett mönster?

Vill man förstora ett mönster, så att modellen blir lite större, kan man inte bara lägga på en cm runtom överallt. Den del av mönsterdelarna som är viktigast att inte ändra på är ärmhål och ärmkull
Visa hela svaret

Vad behöver man för att börja sy?

Vad du behöver för att sy ett plagg – Börja med att söka efter sytips för nybörjare på nätet. För att sy ett plagg behöver du nämligen ha ett mönster på en modell, tyg i ett mönster eller färg som du gillar, en symaskin, ett måttband, sax, krita, nålar, sytråd och en linjal.
Visa hela svaret

Var köper man mönster?

Mönsterarket håller mycket hög kvalitet på svenskt 80 grams miljövänligt vitt papper i 100% skala. Många modellvarianter och storlekar följer med. Varje storlek har sin egen färg – lätt att hitta och rita av (glöm inte köpa mönsterpapper eller mönsterplast)!
Visa hela svaret

Vilka mönster finns det?

Vad är ett mönster? Det finns många olika typer av mönster. De sorteras bland annat efter stilfamilj, skalstorlek, riktning, kompositionssätt och rapporteringsmetod. Det som är gemensamt för alla mönster är att de utifrån ett motiv upprepas i en eller flera riktningar ett flertal gånger och då bildar ett mönster som kan fortsätta i all oändlighet om så önskas, på mönsterspråk kallas det enstaka motivet för rapport och upprepningen för rapportering.

Boken Om konsten att trycka tyg (Häggblom.2007 sid.14) tar dock upp att det som undantag även finns mönster som endast upplevs upprepa sig, ett exempel på detta är fläckarna på leopardens päls där liknande, men inte identiska, fläckar återkommer. Även Rapport! En bok om att göra mönster (Kühlhorn.2012 sid 10) tar upp olika mönster som återfinns i naturen, utan egenskapen exakt identisk upprepning, exempelvis grenverk, sandbottnar och vattenytor, snökristaller och regndroppar.

Med det sagt kommer fortsättningen av detta inlägg och undersökning endast behandla de förstnämnda, av människan rapportera mönster, då det för tillfället är just rapporttekniken som ligger i fokus. Ett mönster kan vara enkelt och endast bestå av en enda form som repeteras eller komplicerat uppbyggd av olika former som växer in i varandra (Häggblom.2007 sid.7).

• Upprepningen av motivet skapar rytm och ett nytt uttryck uppstår.
• I mönstret är det både formerna i motivet men också dess mellanrum som bildar mönstret (Häggblom.2007 sid.14).
• Ett mönster kan vara allt ifrån glest mellan motiven och visa mycket bakgrund till tätt packat med ingen eller ytterst lite bakgrund.

Motivet på mönstret kan vara i stor eller liten skala och det har stor betydelse beroende på vilket användningsområde mönstret ska ha (Kight.2011 sid.25), exempelvis passar ett mönster där motiven har liten skala bättre på en liten yta som en tallrik än ett mönster där motivet har stor skala.

Det finns så kallade riktade mönster som har en eller två riktningar vilket innebär att de ska upplevas från bestämt håll. Sedan finns det riktningslösa mönster vilka har fyra eller fler riktningar och därför kan ses från alla olika vinklar (Kight.2011 sid.11). I boken The complete guide to designing and printing fabric (Wisbrun 2011 sid.10-19) delas mönstren in i följande stilfamiljer; Geometriska motiv – De motiv som inte går att identifiera som ett speciellt objekt, med andra ord abstrakta former, tillhör denna grupp.

Det spelar ingen roll om formerna är mjuka eller hårda, runda eller raka – alla de former som är abstrakta räknas som geometriska motiv. Blomster motiv (fri översättning från engelskans namn; Floral motifs)- Dessa mönster är mycket vanliga och gemensamt har det inspirationen från växter och då främst olika blommor.

Etniska motiv – Mönster som tydligt är inspirerade av en viss kultur oftast traditionsenligt. Exempelvis Afrikanskt vaxtryck eller Skandinavisk folklore. Även kallad Internationella motiv (Kight.2011 sid.5). Kommunikativa motiv (fri översättning från engelskans namn; Conversational motifs) – Dessa mönster innehåller ej abstrakta objekt alltså i princip alla mönster med bilder som föreställer något bortsett från etniska- och blomster motiv.

Även kallad Figurative (Wisbrun 2011 sid.16) eller Novelty (Kight 2011 sid.19). En subgrupp inom denna stilfamilj är Toile (direkt översatt till svenska; målarduk) som kännetecknas av komplexa detaljrika motiv föreställande scener från livet, traditionsenligt är de tryckta i en färg mot en enfärgad bakgrund.

Texturer – Dessa mönster är väldigt subtila och uppfattas som enkla. Exempelvis kan de föreställa strukturer som finns i vår natur som bark eller marmor men de kan också vara helt påhittade. Dessa mönster kan även existera som bakgrund till någon av ovanstående stilfamiljer. Ofta används mönster enbart som dekoration men det finns exempel på mönstertraditioner där mönstren förmedlar något mer.

I västra Afrika kan ett mönster representera en känsla eller åsikt. Det mönster du bär kan uttrycka missnöje, kärlek eller avundsjuka. Det kan även visa ditt ställningstagande i en viss politisk fråga. Mönstren används bland annat för att uttrycka det som, av olika anledningar, inte går att säga med ord (Häggblom 2007 sid.13).

Ytterligare ett exempel på ett tillfälle då mönstren fick en större innebörd var under 20 och 30-talet då mönster användes för att föra ut kommunistiska budskap. Dessa mönstren var berättande och innehöll, för ändamålet, typiska motiv både politiskt och vardagligt. De visade på industrins skönhet samt rytm och formerna var ofta geometriska och kraftfulla (Häggblom 2007 sid.13).

Sammanfattningsvis är ett mönster ett motiv som upprepar sig, en rapport som rapporteras, med undantag för vissa mönster som enbart upplevs rapportera sig. Det finns olika sätt man kan sortera mönster, bland annat genom stil, riktning, skala, komposition och rapportmetod.

1. Ett mönster kan fungera enbart dekorativt eller ha ett budskap.
2. Ällor: Häggblom. A (2007).
3. Om konsten att trycka tyg,
4. Stockholm : Alfabeta Bokförlag AB Kühlhorn. L (2012).
5. Rapport! En bok om att göra mönster,
6. Stockholm: Bonnier Fakta Kight. K (2011).
7. A field guide to fabric design,
8. Lafayette: COT Publishing, inc.

Wisburn. L (2011). The complete guide to designing and printing fabric, London: A&C Black Publishers Limited : Vad är ett mönster?
Visa hela svaret

Är randigt ett mönster?

Just nu är både kläder och inredning randigare än på länge. Men det är ändå ganska konstant – randigt betraktas ofta som ett starkt, tidlöst och klassiskt mönster. På grund av vävstolarnas begränsningar blev ränderna det allra första mönstret som skapades, och bolsterränderna sitter mer eller mindre i våra gener.

Jag tror att de flesta tycker om randigt. Det är ett lätt mönster att ta till sig, även för den som inte vågar så mycket, säger formgivaren Tom Hedqvist som tillsammans med formgivaren och inredningsstylisten Synnöve Mork har skapat utställningen Ränder, rytm, riktning på Nordiska museet i Stockholm.

Ränder har alltid funnits omkring oss – på porslinet, tapeterna, mattorna, anteckningsblocket, övergångsstället och i skuggspelet av en pinnstol eller ett trappräcke. Ränder går också att använda för att påverka upplevelsen av ett rum. Långrandiga tapeter skapar höjd, ett bredrandigt golv breddar rummet och diagonala ränder på gardinerna pekar ut en riktning, skapar spänning, är på väg någonstans.

1. Synnöve Mork hade inte tänkt så mycket på ränder förrän hon började på Konstfack.
2. Då förstod hon att det fanns spännande saker att upptäcka i rändernas värld.
3. Hon fascineras av upprepningen, hon talar om det som rytmer, att hitta den rätta rytmen i mönstret.
4. Att komponera ränder är lite som att komponera ett musikstycke, säger Synnöve Mork.

Samtidigt berättar både Tom Hedqvist och Synnöve Mork att ett randigt mönster är mycket svårare att skapa än de flesta andra mönstertyper. Tom Hedqvist berättar om sin läromästare, textilformgivaren Inez Svensson, som alltid började varje uppdrag med att måla ränder.

– Hon tog ränderna först eftersom de är svårast att få till. Även om hon inte visste om det randiga mönstret skulle användas var det en grund att utgå från när hon utvecklade de andra mönstren. Synnöve Mork, som har skapat bortåt tusen randiga mönster, instämmer. – Det kanske ser lätt ut. Men det är en utmaning varje gång.

Som exempel berättar de att ett bra blockrandigt mönster aldrig har exakt lika breda ränder även om ögat ser det så. Som formgivare gäller det att ta hänsyn till optiken, så att det blir harmoniskt för ögat att titta på. När det randiga tyget väl är klart är det ofta en utmärkt grund.

Tom Hedqvist beskriver ränderna som ett klister som kan limma samman andra färger och mönster som finns i ett rum. Tom Hedqvist och Synnöve Mork tycker också att det kan vara fint att blanda olika typer av ränder och färger. I utställningen på Nordiska museet har de blandat massor av randiga mönster för att skapa effekt.

– Här har vi tagit ut svängarna för att det är en utställning. Men blanda gärna hemma också. Det är kaxigt och man blir glad av det, säger Synnöve Mork. – Många gillar ränder Randigt är ett bra mönster att börja med när en kollektion med flera mönster utvecklas.

Några designers som jobbar med ränder i inredning är: Ralph Lauren – Stiliga ränder i klassiska färgställningar, ofta med blått. Tapeter och mattor som gjorda för klassiskt och marint inredda hem. Paul Smith – spana exempelvis in hans multifärgsrandiga mattor Jean Paul Gaultier – designar gärna randig inredning som matchar hans Breton-randiga, dvs blå-vit-randiga, skjortor.

Laura Ashley – har många lite gulligare ränder på textilier och tapeter som passar bland annat i lantlig inredning. Sonia Rykiel – har gjort starka feminina ränder, ofta färgglada med svart som återkommande inslag, på handdukar, överkast, kuddar med mera.

Mer randigt Vill du fördjupa dig i ränder? Boken Ränder, rytm, riktning med Susanne Helgeson som redaktör, utgiven på Nordiska museets förlag, har precis kommit ut. Där ger några av Sveriges främsta skribenter inom bland annat design, konst och mode sina infallsvinklar på randigt. Boken ger bland annat inblick i rändernas betydelse och hur den skiftat genom tiderna.

(TT) Bild: Bild: Claudio Bresciani / TT Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här,
Visa hela svaret

Camilla Westergren