Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. – Konsumtionen har blivit en naturlig del av våra liv och en viktig del i Sveriges ekonomiska välstånd.

Att vi handlar anses positivt för samhället, men köpberoende är att jämföra med andra missbruk. Spelberoende, alkoholmissbruk och sexmissbruk, till exempel. Det är väldigt synd att köpberoendet kommit i skymundan, säger John Magnus Roos. Han är forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg.

Han har undersökt gemensamma nämnare hos människor med shoppingberoende. Tvärtemot vad många tror går det inte att säga att köpberoende är vanligare bland kvinnor än män. I stället har han funnit fyra helt andra utmärkande faktorer. För det första är personer med shoppingberoende i snitt 35 år gamla, vilket är yngre än genomsnittskonsumenten.

• Öpberoendet uppstår ofta i unga år.
• Inte sällan i samband med flytt hemifrån eller i samband med den första löneutbetalningen.
• För det andra saknar personer med shoppingberoende egna barn.
• De är också oftare arbetslösa än andra konsumenter och kommer ofta från arbetarbakgrund.
• Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än människor som inte gör det.

Det är ett faktum. Men de som handlar för mycket kan fara väldigt illa, säger John Magnus Roos. På kort sikt kan shoppingen ge en positiv kick, men personer med köpberoende riskerar att drabbas av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär.

I sin forskning har John Magnus Roos sett att personer som drabbas av köpberoende i regel är ängsligare och mer impulsiva än andra. De är också mindre vänligt inställda till andra människor. Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro.

John Magnus Roos konstaterar också att även samhället har ett ansvar. Ingrid Eriksson är utredare på Konsumentverket. Hon konstaterar att det är omöjligt att uppskatta ett månadsbelopp för hur mycket som är rimligt att lägga på shopping. Det beror på hur stora inkomster man har och vad man behöver.

– Det här med shopping är faktiskt lite svårt. Man kan shoppa för att man är i verkligt behov av saker, men man kan också shoppa för att det är kul. Shopping har blivit en fritidsaktivitet, säger Ingrid Eriksson. Personer med köpberoende kan lägga 10 000 kronor i månaden på shopping och ha flera hundra tusen kronor i konsumtionsskulder.

Kläder pekas ofta ut som en av de stora shoppingfällorna. Personer med köpberoende är mer intresserade av mode, kläder och utseende än genomsnittskonsumenten och lägger ofta stora summor pengar på detta. Enligt Konsumentverkets uppskattningar bör dock kläder och skor kosta mellan 370 och 600 kronor per person och månad.

1. Vi har utgått från människor grundläggande behov när vi tagit fram de här siffrorna.
2. De säger ingenting om hur mycket som faktiskt handlas.
3. Många handlar för mycket mer, säger Ingrid Eriksson.
4. John Magnus Roos konstaterar att konsumtionen i samhället har ökat stadigt sedan 1990-talet.
5. Antalet personer som drabbas av köpberoende har ökat sedan 2010, om än marginellt.

Att det numera går att handla via både internet och mobiltelefonen är ett problem för många. – Det är så accepterat i samhället att shoppa att det kan ta väldigt lång tid innan man inser att man shoppar för mycket. Det finns ett stort mörkertal. Många vet inte om att de ligger i riskzonen, säger John Magnus Roos.

1. Fakta: Varningstecken för köpberoende Shoppingberoende är, precis som andra beroenden, komplext.
2. Olika individer kan visa upp olika varningstecken.
3. Några av de vanligaste är följande: • Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.
4. Man tänker på att köpa något hela tiden och tankarna maler runt i huvudet.

• Man får en emotionell kick eller rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem. • Man drabbas ofta av ångest efter köpet. Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap Fakta: Så mycket är rimligt att lägga på klädinköp Centrum för konsumtionsvetenskap pekar ut kläder som en av de stora shoppingfällorna.

• Enligt Statistiska centralbyrån spenderar genomsnittssvensken 1134 kronor på kläder och skor per person och månad, men egentligen bör man klara sig på mindre summor än så.
• Nedan visas Konsumentverkets beräkningar för hur mycket som anses rimligt att lägga på kläder och skor vid varje angiven ålder.0 år: 370 kr 1-2 år: 440 kr 3 år: 440 kr 4-6 år: 520 kr 7-10 år: 560 kr Flickor 11-14 år: 580 kr Pojkar 11-14 år: 570 kr Flickor 15-17 år: 590 kr Pojkar 15-17 år: 580 kr Kvinnor 18-61+ år: 600 kr Män 18-61+ år: 580 kr Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap, Konsumentverket och Statistiska centralbyrån Fakta: Det här handlar vi Detaljhandeln domineras av livsmedel, kläder och elektronik.

I fjol var det möbelbranschen som hade allra starkast utveckling och ökade med drygt åtta procent. När det gäller hushållens konsumtion går större delen till boende, livsmedel och transporter. Över tid har dock boendets andel minskat något. Detta förklaras med lägre räntor och lägre energikostnader.
Visa hela svaret

Vad ska man ha kvar att leva på?

Rätt inkomst och budget för sund privatekonomi – I Sverige sammanställer Konsumentverket på årlig basis de förväntade levnadskostnaderna. Enligt myndighetens sammanställning kan du som är i tjugoårsåldern och bor själv förvänta dig att ha följande utgifter. Informationen nedan är hämtad från Koll på pengarna 2021 samt 2022,

• Utgiftspost – Kostnad per månad 2021 – Kostnad per månad 2022 (Kronor)
• Hemlagad mat för samtliga måltider (ej arbetslunchen): 2250–2 350
• Förbrukningsvaror & hemutrustning: 720–1 100
• Media: 1 430–1 470*
• Hyra: 5 700–6 080
• Hemförsäkring: 110–140
• Hygien: 700–700
• Skor & kläder: 520
• Hobby & fritid: 660–670
• Mobiltelefon: 0–150*
• Lunch ute: 1 960–2 000
• Kollektivtrafik: 600–620
• Facklig avgift & A-kassa: 510
• Total utgift varje månad: 15 310–16 160

*2022 ingår mobiltelefoni i media Baserat på beräkningen ovan behöver du en nettoinkomst på 16 160 kronor varje månad, Summan är tillräcklig för att täcka dina utgifter var månad enligt Konsumentverket. Därmed kan du leva ett gott liv i Sverige med en lön efter skatt som motsvarar strax över 16 000 kronor.

• Men som vi nämnde tidigare behöver också spara för att ha ett tryggt liv.
• En tumregel är att du ska sätta 10% av din inkomst åt sidan.
• Således lyder svaret på frågan ” vilken lön behöver man för att leva bra i Sverige?”, 17 776 kronor netto.
• Bruttolönen som möjliggör ett bra liv i Sverige är då lite drygt 26 930 kronor brutto.

Eftersom den svenska medellönen är 36 100 kronor bör majoriteten av befolkningen ha en bra tillvaro.
Visa hela svaret

Hur mycket ska man ha kvar att leva på Konsumentverket?

Varje år gör Konsumentverket en bedömning av hushållens vanligaste utgifter som exempelvis mat, kläder och el. Dessa utgör cirka en tredjedel av hushållens totala utgifter. De nya siffrorna för 2023 visar att exempelvis en tvåbarnsfamilj måste klara av att betala närmare 30 000 kronor varje månad.

• Det innebär en ökning med nästan 4 400 kronor jämfört med 2022, eller drygt 17 procent.
• Ensamhushåll, som är den vanligaste boendeformen i Sverige, måste i sin tur betala närmare 9 700 kronor i månaden, vilket är en ökning med 1 400 kronor på ett år.
• Se Konsumentverkets sammanställning för just din typ av hushåll längst ned).

– Nu gäller det att dra ner alla kostnader, där det är möjligt. En bra början är att se över de stora utgiftsposterna som räntor och amorteringar genom att jämföra erbjudanden från olika aktörer. Priserna för mat och el gräver också stora hål i plånboken.

Så se över ditt elavtal och om byt ut dyra uteluncher mot matlåda ifall det är möjligt, säger Caroline Wedberg, privatekonom på Zmarta. Konsumentverkets kostnadsberäkningar används även av banker och låneinstitut i deras KALP-kalkyl (kvar att leva på). Det är alltså det här beloppet som de anser att hushållet ska ha kvar i plånboken varje månad – efter att kostnader för bland annat räntor, bostad och amorteringar är betalda.

Nu när kostnaderna beräknas öka kraftigt får många hushåll mindre pengar över, vilket gör det svårare att få låneansökan beviljad. – Vi ser att efterfrågan på lån är fortsatt stor men att fler får avslag på sina låneansökningar. Det är ju en naturlig effekt av att lönen äts upp av stigande räntor och hög inflation.

1. Därför är det extra viktigt att jämföra långivarnas räntor, säger Caroline Wedberg.
2. Zmarta har gått igenom samtliga långivare som ingår i jämförelsetjänsten.
3. Den visar att den genomsnittliga räntan på utbetalda lån bara har ökat marginellt med 0,5 procentenheter, jämfört med samma period 2021.
4. Räntan på godkända ansökningar har ökat något mer med cirka 1,5 procentenheter.

– Det vi kan se är att det är fler som får avslag på sina låneansökningar men också att fler är kräsna och endast väljer att acceptera ett låneerbjudande om räntenivån känns tilltalande, säger Caroline Wedberg.
Visa hela svaret

Vad lägger svenskarna pengar på?

Fakta: Livsmedelsförsäljningen 2019 –

Livsmedel och drycker totalt: 305 miljarder kronor (+ 9 miljarder/3,0 procent från 2018). Alkoholfria drycker: 29 miljarder kronor (+ 2 miljarder kronor/6,6 procent). Mineralvatten, läskedrycker och juicer: 20,3 miljarder kronor (+ 0,8 miljarder kronor/4 procent). Sötsaker: 34,5 miljarder kronor (+ 1,5 miljarder kronor/4,6 procent). Frukt: 20,5 miljarder kronor (- 0,1 miljard kronor/-0,5 procent). Grönsaker: 29,5 miljarder kronor (+ 0,6 miljarder kronor/2,1 procent). Alkoholhaltiga drycker: 43,5 miljarder kronor (+ 1,5 miljarder kronor/3,5 procent).

Statistiken om den ökade försäljningen förklaras av sålda volymer och prisförändringar.
Visa hela svaret

Vad är rimligt att betala för mat i månaden?

Så här sparar du pengar på mat! – 1. Hushållsbudget Den genomsnittliga matkostnaden för en vuxen är cirka 3000:-/ månad. För att få en överblick på vad du budgetmässigt har råd att lägga på mat varje månad, är att göra en så kallad hushållsbudget. Genom att göra en sådan skapar du en bra översikt vad du har råd att lägga på mat varje månad.

1. För gärna en matdagbok i några månader och dokumentera alla dina kostnader.
2. Även här kommer du kunna se att det finns en del utgifter som du kan dra in på.
3. Ta gärna hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl när du ska göra din hushållsbudget! 2.
4. Gör en veckomatsedel Planering är A och O när det kommer till att hålla nere sina matkostnader.

Gör en matsedel för veckan som matchar din matbudget. Handla bara hem det som behövs och saknas. Genom att hålla dig till veckomenyn undviker du dyra impulsköp och mat som inte äts upp och får kastas. Om du köper storpack, tänk då på att det kan användas till flera rätter under veckan. På Konsumentverkets hemsida kan man göra en enkel budgetkalkyl. Ett suveränt sätt att få en överblick av sin personliga ekonomi.3. Satsa på billiga och nyttiga råvaror Linser, bönor, havregryn, ägg, rotfrukter och frysta grönsaker är exempel på prisvärda och näringsrika råvaror.

• Passa även på att handla det som är i säsong.
• Det är oftast billigare och mer klimatsmart.
• Lite längre ner på sidan har vi gjort några förslag på billiga och nyttiga måltider att inspireras av.4.
• Laga storkok Passa på att laga lite extra mat och frys in i matlådor.
• Det är perfekt att ta fram när du kommer hem sent från jobbet/ skolan eller att ta med som lunchlåda.

Visste du att om man äter lunch ute på restaurang måndag till fredag, så kostar det cirka 1500:- per månad. Exempel på rätter som är bra att frysa in är: Soppor, grytor, pastasås och stroganoff. Genom att ta vara på vår mat och bli bättre på att slänga mindre matrester, gör vi både plånboken och miljön en stor tjänst.5. Släng inte överbliven mat De flesta matrester går att spara i kylskåpet några dagar. Eller att ta med som lunchlåda eller frysa in till ett senare tillfälle.

Försök att inte laga mer mat än vad du tror att du kommer äta upp. Om du nu inte ska göra storkok såklart. Här kan du få tips på vad du kan göra med ditt matsvinn,6. Håll koll efter rabatter- och erbjudanden Kika i matbutikernas rabattblad och håll koll i din mejlkorg på erbjudanden. Ett tips är att planera veckans middagar efter butikernas erbjudanden.

Testar att leva på online-enkäter

Kolla vad som är på extrapris och leta sedan upp några goda recept där du kan använda råvarorna. Billigt och roligt! 7. Undvik att handla när magen kurrar Att handla mat när man är hungrig är aldrig en bra idé. Då är det nämligen väldigt lätt att man lägger en massa onödiga varor i korgen. Det bästa är därför att handla när du är mätt och glad och med en inköpslista i handen.8.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar är existensminimum?

3. Ta ekonomisk hjälp – Samtliga kommuner har budget- och skuldrådgivare. Det är personer som är väl insatta i privatekonomiska frågor och som kan hjälpa medborgarna att se över sin ekonomiska situation. Ofta kan det vara bra att få hjälp “utifrån” för att förstå vad som är bäst att göra för att kunna förbättra sin ekonomi.

• Vanliga frågor och svar – Existensminimum Är existensminimum före eller efter skatt? Det förbehållsbelopp som Kronofogden beräknar är alltid efter skatt.
• Vad ska existensminimum räcka till? Existensminimum ska räcka till månadens samtliga kostnader, exempelvis boende, mat, kläder, medicin och resor.
• Hur mycket är existensminimum på? För en ensamstående vuxen är existensminimum, år 2022, på 5 158 kronor plus eventuella boendekostnader.

Det kan även tillkomma vissa tillägg för exempelvis läkarbesök, mediciner och umgänge med barn. Vad är beloppet för existensminimum för pensionär? Beloppet beräknas inte utifrån om en person är pensionär eller inte. Däremot används förbehållsbeloppet inom äldrevården för att beräkna maxtaxa för denna omsorg.
Visa hela svaret

Camilla Westergren