Appretur är efterbearbetning av textila material. Den syftar till att ge bestämda egenskaper, exempelvis styvhet och glans, åt garn, tyg och trikå som är blekt, färgat, eller tryckt. Appretur kan vara mekanisk, kemisk eller en kombination av båda. En förr använd yrkestitel för den som appreterar var appretör,

Vanligast är att man appreterar ett tyg för att göra det styvare och ge det ett bättre fall. För detta används ämnen som stärkelse, dextrin och gummi, För att impregnera ett tyg mot väta används vax, silikoner, plast m m. Med hjälp av talk, gips, krita o d kan man göra ett tyg tyngre. Appreteringen tillhör de sista momenten i textiltillverkningen.

I vidare mening kan man till denna också hänföra andra slutmoment som blekning, mangling, färgning etc. I läder -, skinn – och pappersindustrierna innebär appreteringen ytbehandling av produkterna, t.ex. glättning av papper, Syftet är även här att åstadkomma såväl kvalitativa ( t.ex.
Visa hela svaret

Vad kallas det att behandla tyg kemiskt?

Impregnering – Kemisk behandling för att göra tyget t ex vatten – och smutsavvisande.
Visa hela svaret

Vad är styvt tyg?

Tyg och material | Klädsömnad iFokus Andra delen i vår egen ordlista, denna gång med textilier och material. Kommentera med förslag på fler termer som du tycker fattas. Acetat – Konstfiber. Används ofta som foder. Acetat är, liksom rayon, modal och viskos gjort av cellulosa.

• Angora – Naturfiber från angorakaninen, oftast som garn.
• Antique satin – Ojämt vävt tyg av silke, rayon eller acetat.
• Argentanspets – Sydd spets från Argentan i Frankrike.

Batik – Färgteknik där delar av tyget täcks innan färgning för att behålla den ursprungliga, eller ljusare, färgen. Kan göras i flera omgångar för en bredare färgskala.

1. Batist – Tunt bomullstyg, ibland också bomull/polyester.
2. Bouclé – Gjort av garnet med samma namn som karakteriseras av de små bubblorna långs med garnet.
3. Brokad – Vävt mönster i siden med ornament på enfärgad botten.

Buckram – Styvt tyg som används till hattar eller som förstärkning. Plagg som är sydda med buckram behöver kemtvättas. Challis – Tunt, mjukt draperande tyg. Används bl.a till sjalar.

• Charmeuse – Mycket ömtåligt tyg av siden eller syntet.
• Chiffong – Tunt, transparent tyg gjort av polyester, silke, rayon eller nylon.
• Chinotyg – Lätt bomullstyg
• Chinz – Bomullstyg med plast- eller vaxbehandlad rätsida.
• Cordura – Slitstark nylonväv, eventuellt bomull/syntet.
• Coutil – Speciellt tyg för korsetter som förhindrar att skenor och fjädrar trycker mot huden.

Crêpe – Tyg med krusig yta. Något spårig i utseende.

1. Duchesse – Glansigt, kraftigt tyg av odlad silke.
2. Dupion – Något tjockare natursidenväv, något strukturerad och ojämn om tyget är handvävt.
3. Elastan – Elastiskt fiber, av polyuretan, kallas även spandex eller lycra.

Filament – Extremt långa fiber, bl.a siden och konstfiber. Naturfiber måste spinnas för att bli långa. Finecord – Finvävda tyger, t.ex smalspårig manchester. Flanell – Av bomull eller ull, luddig yta.

• Flausch – Damkapptyg av ull med ruggad yta.
• Gabardin – Bomullstyg vävt på diagonalen.
• Inslag – Tvärsgående trådar i ett vävt tyg.
• Interlock – Typ av trikå där rätsida och avigsida är likadana.

Jaquard – En vävteknik som skapar invecklade mönster och som man väver på speciella vävstolar. Man kan även få ett jacquardmönster med tråd i en färg, genom hur man lägger trådarna.

1. Jersey – Typ av trikå.
2. Kalikå – Grovt bomullstyg
3. Kläde – Tätvävt ylletyg av fin ull.

Kanvas/ Canvas – Mycket grovt tyg som bl.a används till skor, segel, tält m.m Konstfiber – Industriellt framställda fiber. Kypert – Vävteknik som bildar diagonala mönster.T.ex jeanstyg eller gabardin. Lakansväv – Något tunnare, billigt bomullstyg. Lamé – Glänsande sidentyg, ursprungligen av (eller inslag av) metall.

Nu oftast med metallglänsande tråd. Lyocell – Typ av regenatfiber, tillverkas av cellulosa men mer miljövänligt än t.ex viskos och modal. Muslin – Tunt tyg, används ofta till toall. Av bomull eller ull. Nap – Struktur Naturfiber – Fiber som härstammar från växter eller djur, t.ex bomull, ull, kokos. Organza – Mycket tunt, lite strävt tyg.

Ursprungligen av odlat silke, men tillverkas idag ofta av syntet. Pepita – Rutigt tyg, används ofta för att beskriva hundtandsmönster. Piké – Dubbelvävt eller stickat, stelt tyg. Vissa partier är uppstående i fyrkantsmönster. Plysch – Antingen en vävd långhårig sammet, eller ett stickat tyg med god elasticitet, dvs trikåvelour, som liknar sammet i utseende.

• Polyamid – Syntetfiber, antingen nylon eller kevlar.
• Polyester – Syntetfibrer Poplin –Ganska hårt och tätt tyg som kan göras i ull, bomull eller konstfiber.
• Powernet – Finmaskigt, starkt tyg som ofta används som förstärkning t.ex i bakstycken på BHar.
• Rami/Ramie – Naturfiber från en typ av nässlor som växer bl.a i Kina.

Liknar lin. Rayon – Tyg av cellulosa. Regenatfiber – Typ av konstfiber, tillverkas av naturprodukter. Oftast cellulosa, men även av proteiner från mjölk, majs, jordnötter och sojabönor.

• Sammet – Vävt tyg av antingen silke, bomull eller syntet med en kort lugg på rätsidan.
• Satin – Vävt tyg av siden, bomull, syntet eller rayon, med en blank yta.
• Singlejersey – Ensidig trikå
• Spandex – Mycket elastiskt syntettyg.
• Stadkant – De längsgående kanterna i ett tyg, tätare vävt än resterande tyg.
• Stretchvelour – Se plysch.
• Syntetfiber – Helt kemiskt framställda fiber.
• Säckväv – Grov väv av jute.
• Taft – Stelt tyg av odlat silke eller syntet.

Taslan – Vind och vattenresistent tyg av polyester. Trikå – Stickat tyg, töjbart på en eller flera ledder.

1. Tweed – Grovt tyg, ofta av ull.
2. Twill – Kraftigt bomullstyg vävt på diagonalen
3. Tyll – Nätliknande tyg av bomull eller konstfibrer
4. Varp – Längsgående trådar i ett vävt tyg.

Velour – Kraftigt tyg av ull, liknar sammet. Velour är ett stickad tyg med lugg som liknar sammet. (Se plysch) Viskos – Regeneratfiber tillverkas av cellulosa (träfiber) Voile – Tunt, glest tyg av bomull, silke eller konstfiber. : Tyg och material | Klädsömnad iFokus
Visa hela svaret

Hur gör man tyg hårt?

Stärkmedel för tyg – Gör tyget styvt och väderbeständigt. Stärkmedel för tyg stärker dina textilier, virkade och stickade arbeten, tygband och alla andra textilliknande tyger mm. Stärkemedlet gör tyget extremt styvt och väderbeständigt. Den är luktfri och färglös samt går efter härdning tvättas i 40°C.

1. Får ej blandas med vatten, färgpulver eller andra tillsatser.
2. Behandlade föremål kan användas som prydnader eller som bruksföremål i hemmet, trädgården och utomhus.
3. Stärkmedel för tyg stärker dina textilier, virkade och stickade arbeten, tygband och alla andra textilliknande tyger mm.
4. Stärkemedlet gör tyget extremt styvt och väderbeständigt.

Den är luktfri och färglös samt går efter härdning tvättas i 40°C. Får ej blandas med vatten, färgpulver eller andra tillsatser. Behandlade föremål kan användas som prydnader eller som bruksföremål i hemmet, trädgården och utomhus. Stäng : Stärkmedel för tyg – Gör tyget styvt och väderbeständigt.
Visa hela svaret

Vad är Crepetyg?

Crêpesatin är ett tyg med kräppad yta på den ena sidan och satinyta på den andra. Det tillverkas av rayon, polyester och silke. De främsta användningsområdena är klänningar, blusar och damunderkläder. Crêpon är ett tunt tyg av syntetmaterial som genomgått en kemisk kräppning.
Visa hela svaret

Vad är tyll för material?

Hur tylltyger bör skötas om – Tyll är vanligtvis gjort av nylon och polyester. Eftersom tylltyger kan komma i lite olika former och vara gjort på lite olika sätt, är det ett säkrare kort att handtvätta det än att helt enkelt slänga det i maskinen. Tylltyg behöver dock vanligtvis inte tvättas särskilt ofta – om det inte blir väldigt smutsigt förstås. : Tyll & Tylltyg på metervara – Stort utbud
Visa hela svaret

Hur stärker man med potatismjöl?

1. Potatismjöl: – Den metoden känner de flesta igen 1 del kallt vatten, 2 delar potatismjöl, rörs ihop ordentligt. Häll på kokande vatten tills blandningen tjocknar samtidigt som du rör runt ordentligt i blandningen. Denna blandning kan användas på alla färger, men är mottaglig för missfärgningar från solljus.

När du har doppat dina projekt i blandningen, är det viktigt att du vrider ur överskottet och spänner upp projekten i den form du vill medans de torkar. Ska de strykas, ska detta göras, när de är fuktiga, men min erfarenhet är, att om de är ordentligt spända från början så är det inte nödvändigt att stryka dem.

Vill du stryka dem längre fram, så kan du med fördel göra det genom att lägga en fuktig kökshandduk över arbetet innan du stryker. Detta för att skydda både ditt arbete och ditt strykjärn.1. Lim och Vatten Nästa metod är trälim och ljummet vatten. Du kan också använda porslin lim tillsammans med ljummet vatten, denna metod kan vara lite riskabel då du kan råka limma fast projektet på underlaget som du spänner ut projektet på.

1. Ett bra allround lim kan du köpa på många ställen och det fungerar utmärkt om du inte har annat lim.
2. Min personliga erfarenhet är dock, att du inte alltid får önskat resultat första gången, men att det kan uppnås genom att doppa ditt arbete i blandningen en eller ett par gånger till.
3. En sak som du ska vara uppmärksam på är, att om du har lite mer lim än vatten i din blandning, då vill jag absolut påpeka, att du ska använda en icke-klistrande yta på det material, där ditt arbete ska formtorka.

Skumgummi från en soffkudde är absolut inte att rekommendera.- jag hittade lösningen med våra blocking mattor från KnitProp
Visa hela svaret

Hur gör man plisserat tyg?

Att plissera ett tyg innebär helt enkelt att det veckas. Tyget veckas i stora pappformar och vecken fixeras sedan inne i formen med hjälp av vattenånga som värms upp till 100° i ett ångskåp. ​ Hållbarheten på vecken varierar något beroende på vilket material man använder.

• ​ Material med syntetblandning har hög hållbarhet.
• Siden och tunna ylletyger har också hög hållbarhet.
• Bomull och linne har inte lika hög hållbarhet när man börjar använda plagget.
• ​ När du skickar ditt tyg för plissering ska tyget vara tillklippt men inte sytt och fållat.
• Sömmar och fållar påverkar slutresultatet så att vecken inte blir lika skarpa precis bredvid fållen / sömmen.

​ Kostnad för varje iläggning: 650 kr exkl. moms Rakplissering ​ Vecken är på en rakplissering lika djupa upptill som nedtill. Du kan få veckdjup som är från 1,5 cm till max 4 cm. Vecken ligger slätt och följer kroppen då du t.ex syr en kjol. Som efterveck. ​ Maxbredd ca 90 cm (kjolens längd) Maxlängd 300 cm (vidd) ​ Jag har också några enstaka formar där vecken ligger som på ett dragspel.
Visa hela svaret

Vad är Flossat tyg?

Flossad innebär att ytan är uppruggad och det ger en mjuk behaglig kvalitet. Den flossade insidan hjälper till att transportera bort fukt från kroppen samt isolera från kyla och värme. Matt yta, högelastisk 2-vägstretch, lika stretchig på höjden som på bredden.
Visa hela svaret

Vad kallas det att behandla tyg kemiskt och med mekaniska medel för att få glans och struktur?

Appretur är efterbearbetning av textila material. Den syftar till att ge bestämda egenskaper, exempelvis styvhet och glans, åt garn, tyg och trikå som är blekt, färgat, eller tryckt. Appretur kan vara mekanisk, kemisk eller en kombination av båda. En förr använd yrkestitel för den som appreterar var appretör,

Vanligast är att man appreterar ett tyg för att göra det styvare och ge det ett bättre fall. För detta används ämnen som stärkelse, dextrin och gummi, För att impregnera ett tyg mot väta används vax, silikoner, plast m m. Med hjälp av talk, gips, krita o d kan man göra ett tyg tyngre. Appreteringen tillhör de sista momenten i textiltillverkningen.

I vidare mening kan man till denna också hänföra andra slutmoment som blekning, mangling, färgning etc. I läder -, skinn – och pappersindustrierna innebär appreteringen ytbehandling av produkterna, t.ex. glättning av papper, Syftet är även här att åstadkomma såväl kvalitativa ( t.ex.
Visa hela svaret

Vad kallas det att behandla tyg kemiskt och med mekaniska medel för att få glans och struktur?

Appretur är efterbearbetning av textila material. Den syftar till att ge bestämda egenskaper, exempelvis styvhet och glans, åt garn, tyg och trikå som är blekt, färgat, eller tryckt. Appretur kan vara mekanisk, kemisk eller en kombination av båda. En förr använd yrkestitel för den som appreterar var appretör,

Vanligast är att man appreterar ett tyg för att göra det styvare och ge det ett bättre fall. För detta används ämnen som stärkelse, dextrin och gummi, För att impregnera ett tyg mot väta används vax, silikoner, plast m m. Med hjälp av talk, gips, krita o d kan man göra ett tyg tyngre. Appreteringen tillhör de sista momenten i textiltillverkningen.

I vidare mening kan man till denna också hänföra andra slutmoment som blekning, mangling, färgning etc. I läder -, skinn – och pappersindustrierna innebär appreteringen ytbehandling av produkterna, t.ex. glättning av papper, Syftet är även här att åstadkomma såväl kvalitativa ( t.ex.
Visa hela svaret

Vad är textilier kemiskt sett?

Vissa kemikalier tillsätts i textil för att finnas kvar i den färdiga varan, till exempel ämnen som ger textilen dess färg. Här kan du läsa om olika ämnen som kan finnas i textil. Stora mängder kemikalier används vid tillverkningen av textilier. En stor del av de process- och hjälpkemikalier som används under produktionen tvättas ur eller kommer ut i luften i samband med textiltillverkningen.
Visa hela svaret

Camilla Westergren