Vattentäta eller skyddande skalkläder som skyddar mot väder och vind – När vi ska skydda oss mot vädrets makter tänker många automatiskt på plagg gjorda med Gore-Tex, men det finns även andra märken som tillverkar vattentäta membran som andas, Om du vill jämföra vattentäthet mellan olika plagg så finns det en gradering (Schmerbers gradering) som visar materialets vattenmotstånd i millimeter.

Som exempel så har vissa Gore-Texjackor en gradering på 28000 Schmerber. Vattentäta kläder har även vattentäta sömmar Ett membrans andningsförmåga mäts i g/m2/24 timmar men för Gore-Tex används ett RET-värde (mått på motståndet mot värmeförlust på grund av avdunstning). Ju bättre andningsförmåga ett material har, desto mer lämpat är det för högintensiva aktiviteter,

Vissa jackor har ventilation med dragkedjor för att öka möjligheten till fukttransport. För extra skydd mot vind i kombination god andningsförmåga görs vissa kläder med “Windstopper-membran”. Vattenavvisande kläder, till exempel softshell, är väldigt mjuka och sköna att ha på sig.
Visa hela svaret

Hur mycket kläder när man åker skidor?

Första lagret, närmast kroppen – Närmast kroppen bör du ha ett tunt plagg som samtidigt håller dig varm och klarar av att transportera fukt. Allra helst ett underställ av ull. Ett material som lämpar sig utmärkt för alpin skidåkning. T-shirt och långkalsonger eller tights kan också fungera.
Visa hela svaret

Hur noga är vikten på längdskidor?

Teknik är a och o, mina tränare fick inte fäste med mina skidor trots att de vägde 20-30kg mer än mig, och då jag testade deras skidor kändes de som plankor. Det är därför man förutom vikt också måste ange hur duktig man är på att åka skidor, är man nybörjare så är de vikter som anges ganska bra.

1. I fallet med dina skidor som anges 75 – 100kg, en som aldrig förut stått på skidor bör väga ~90-100kg för att få bra fäste, och en som åkt regelbundet en säsong räcker om denne väger mellan 80-90kg.
2. En tävlingsåkare får utan problem fäste trots att denne väger mellan 70-80kg.
3. Det är alltså bra att skidorna har en hårdare spannkurva än det som kanske är optimalt just nu, tekniken kan du utveckla, men med för mjukt spann så utvecklar man inte tekniken och man tappar enormt med göid.

Skulle du tycka att du har problem med fästet så man man förlänga fästzonen en bit framåt, enklast med en bit vallningstejp, börja med 1cm, räcker inte det prova med 1cm till.
Visa hela svaret

Vad har skidåkarna på ryggen?

Därför är det diskbråcksepidemi i svenska längdskidlandslaget Jag trodde mycket på Jens Burman. Han fick diskbråck och har opererat ryggen. Jag var övertygad om att Viktor Thorn skulle bli Sveriges nästa längdskidstjärna. Han fick diskbråck två gånger och har opererat ryggen två gånger. Jag hoppades på att Hanna Falk skulle slå igenom internationellt i sprint.

1. Hon fick disbråck och har opererat ryggen.
2. Mia Eriksson är landslagsåkaren som försvann.
3. Hon fick två diskbråck och har opererat ryggen två gånger.
4. Jag trodde att Elina Rönnlund som har så fina skidgener skulle bli en väldigt duktig skidåkare.
5. Hon har en diskbuktning i ländryggen.
6. Moa Molander Kristiansen sensation i Tour de Ski 2019 har en sliten disk i ryggen.

Hon har så stora besvär med sin rygg att hon inte kan åka skidor. Hon säger att hennes karriär är i fara. Maria Nordström har tvingats ändra sin träning på grund av en disk i ryggen. Johanna Hagström tvingades avbryta en tävling på grund av ryggproblem.

• Anna Dyvik har ont i ryggen.
• Hon sa med tårar i ögonen efter sprinten i Ruka att hon bara ville åka därifrån.
• Nio skidåkare i Svenska längdskidlandslaget har ont ryggen eller diskbråck.
• Nu efterlyser Jens Burman en utredning av vad som orsakar de allvarliga ryggskadorna.
• I den här artikeln förklarar jag varför våra längdskidåkare får ont i ryggen och diskbråck.

Varför får längdskidåkare ont i ryggen? Skidåkarna i landslaget har suttit i skolbänken i grundskolan och på skidgymnasiet i 12 år. De tillhör den generation som har växt upp med dataspel och sociala medier istället för spontanidrott. De är professionella skidåkare som tränar två gånger om dagen och vilar större delen av sin vakna tid eller har ett stillasittande jobb.

En del av dem åker bil långt varje dag under vinterhalvåret för att kunna träna på snö. De gör långa resor till träningsläger. De reser både ofta och långt till tävlingar under säsongen. De sitter många timmar varje dygn och har gjort det i många år. När de sitter stretchar de sina sätesmuskler med en stor del av sin kroppstyngd vilket leder till att deras gluteusmuskler blir hämmade.

Dysfunktionella muskler orsakar diskbråck Det är musklerna som håller uppe skelettet. Det är inte skelettet som håller uppe musklerna. Det är musklerna som stabiliserar lederna, bäckenet, kotpelaren och skuldrorna. När vi läser traditionell anatomi får vi bara lära oss hur musklerna ser ut.

• Vi måste läsa funktionell anatomi för att lära oss hur kroppen fungerar.
• Ny anatomisk kunskap har ritat om anatomikartan helt och hållet.
• Den visar att kroppen är konstruerad och fungerar på ett helt annat sätt än vi tidigare trodde.
• Idag vet vi vad ont i ryggen och diskbråck beror på.
• Muskler kan bli hämmade.

Muskeldysfunktion kan orsaka ortopediska skador som diskbråck. Orsaken till smärta och skador sitter sällan där vi har ont. Här följer en biomekanisk förklaringsmodell av de ryggsmärtor och diskbråck som skidåkare i svenska längdskidlandslaget drabbats av.

• Psoas stabiliserar ländryggen Det är en myt att ont i ryggen beror på svaga bukmuskler.
• Det är även en myt att transversus abdominis är core muskeln.
• Psoas är den verkliga core muskeln.
• Psoas övre del förhindrar böjning i ländryggen och den nedre delen förhindrar översträckning i ländryggen.
• När gluteus är hämmad hämmar den sin antagonist psoas.

När psoas är hämmad har skidåkaren ingen stabilitet i ländryggen. De starkaste bukmuskler i världen kan inte kompensera för en hämmad psoas. Om skidåkarens gluteus- och psoasmuskler är hämmade är risken stor för ortopediska skador i kotpelaren som diskbråck.

Psoas ska stabilisera ländryggen när skidåkaren överför kraft från armarna till benen i stavtagen. Psoas och iliacus är de enda muskler som kan böja i höftleden över 90 grader. När skidåkaren åker stakåkning ska psoas både stabilisera ländryggen och böja i höftleden. Skidåkaren ska böja och sträcka i höftleden när han eller hon åker skidor, inte i ländryggen.

När psoas är hämmad kompenserar skidåkaren genom att böja i ländryggen istället. Bukmusklerna arbetar dynamiskt istället för statiskt som de är konstruerade av naturen för att göra. När skidåkaren böjer i ländryggen trycker en liten del av ländkotorna på en liten del av disken.

• Då är risken för diskbråck stor.
• Hämmade muskler blir överbelastade och spända.
• När psoas är spänd ger den inte med sig vid frånskjut i diagonalåkning utan drar ländkotorna framåt vilket förändrar biomekaniken i kotpelaren.
• Bukmusklerna fixerar bäckenet Bukmusklernas primära funktion är att fixera bäckenet i neutralposition så att kotpelaren har en naturlig S-kurva och varje kota ligger plant mot och trycker jämnt över hela disken.

Då tål disken 800 kilos tryck. Bukmusklerna ska arbeta statiskt för att förhindra att bäckenet tippar framåt så att ländryggen översträcks och svankas. Bukmusklerna kan inte böja i höftleden. Skidåkaren kan inte skapa framåtdrivande kraft genom att böja i kotpelaren vid stakåkning.

• Otpelaren är inte konstruerad för rotation.
• De sneda bukmusklerna ska göra kotpelaren vridstyv för att hindra rotationskrafter från att påverka kotpelaren.
• Det är omöjligt för skidåkaren att få diskbråck om gluteus och psoas fungerar, bäckenet är i neutralposition och inga rotationskrafter påverkar kotpelaren.

Gluteus medius stabiliserar bäckenet Bäckenet är kotpelarens grund. Utan en stabil grund kan ländryggen inte bli stabil. När skidåkaren står på en skida ska det laterala subsystemet som består av gluteus medius och adduktorerna på samma sida och quadratus lumborum på motsatt sida stabilisera bäckenet.

• När gluteus medius är hämmad har skidåkaren ingen stabilitet i bäckenet.
• Quadratus lumborum och adduktorerna kompenserar och blir överbelastade, spända och ömma.
• Quadratus lumborum blir hämmad och kan inte stabilisera bäckenet och ländryggen.
• När quadratus lumborum blir spänd blir skidåkaren stel i ländryggen, får ont i ländryggen, kramp i quadratus lumborum och ryggskott.

Erector spinae förhindrar att ryggen böjs Erector spinaes primära funktion är att förhindra att ryggen böjs. När skidåkaren åker diagonalåkning ska gluteus översträcka i höftleden i frånskjutet. När gluteus är hämmad kompenserar skidåkaren genom att översträcka i ländryggen istället.

1. Erector spinae kompenserar och blir överbelastad, spänd och öm.
2. Erector spinae arbetar dynamiskt istället för statiskt som den är konstruerad av naturen för att göra.
3. Skidåkaren blir trött i ryggen och klarar inte av att hålla den rak.
4. När skidåkaren översträcker i ländryggen trycker en liten del av ländkotorna på en liten del av disken.

Då är risken för diskbråck stor. Brutalbänk belastar kotpelaren felaktigt Svenska skidåkare gör en övning i gymmet som kallas brutalbänk för att träna sina bålmuskler. Skidåkarna blir testade i brutalbänk på skidgymnasiet och Bosön. Skidåkarna tränar även i brutalbänken för att få bra resultat på testerna.

• I startläget är ländryggen översvankad.
• Det finns troligtvis ingen skidåkare som har fullt fungerande gluteus- och iliopsoasmuskler och är så stark i iliopsoas och bukmusklerna att han eller hon kan utföra brutalbänk utan att böja i ländryggen.
• Om skidåkaren gör sit-ups i brutalbänk med hämmade, överbelastade och spända psoasmuskler och böjer i ländryggen är risken för diskbråck stor.

Världens främsta ryggforskare Stuart McGill avråder från övningar där man böjer och sträcker i ländryggen med belastning. Stuart McGill har i sin forskning kommit fram till att man kan böja i ländryggen med belastning mellan 18000-25000 gånger, sedan har man diskbråck.

• Varför får skidåkare diskbråck? Kotpelaren är konstruerad för kompressionskrafter.
• Den klarar inte av två olika krafter samtidigt.
• Skidåkaren får diskbråck när han eller hon belastar kotpelaren med både kompressionskrafter och rotationskrafter samtidigt.
• Idag åker skidåkare skidor på ett helt annat sätt än de gjorde förr.

De åker med kortare, mer explosiva och frekventa stavtag. De är mycket starkare i överkroppen och utvecklar en mycket större kraft i stavtagen. Bukmusklerna måste stå emot den kraften och det kan de inte när gluteus- och psoasmusklerna är dysfunktionella.

• När skidåkaren åker diagonalåkning och stakar med en arm och skjuter ifrån med motsatt ben påverkar två motsatta rotationskrafter kotpelaren samtidigt.
• När gluteus och psoas är hämmade har skidåkaren ingen stabilitet i bäckenet och ländryggen.
• Skidåkaren måste ha fungerande gluteus- och psoas muskler och starka bukmuskler för att kunna motstå rotationskrafter och skydda kotpelaren och diskarna.

Hur ska skidåkare med diskbråck rehabiliteras? Jag har rehabiliterat klienter med diskbråck. Samtliga har haft dysfunktionella gluteus- och psoasmuskler. Om de hade haft fungerande gluteus- och psoasmuskler hade de aldrig fått diskbråck. Diskbråck är inte en orsak, utan ett symptom.

Det är ett ortopediskt haveri orsakat av muskeldysfunktion. Smärta är heller inte en orsak, det är kroppens varningssystem. Rehabiliterad betyder återställd. Skidåkaren är inte återställd när han eller hon inte har ont längre utan när hans eller hennes kropp fungerar som den ska igen. Funktionen i skidåkarens gluteus- och psoasmuskler måste återställas annars får skidåkaren ont i ryggen igen eller fler diskbråck.

För att återställa full aktivitet i gluteus och iliopsoas krävs ett rehabiliteringsprogram i tre steg. I steg ett återställs normal muskeltonus med djupgående behandling. I steg två återställs normal muskelfunktion med aktiveringsövningar. I steg tre återställs normal muskelstyrka med effektiv styrketräning.

Rehabiliteringen måste ske i den här ordningen. Det går inte att aktivera muskler som är spända och ömma och det går inte att träna muskler som inte fungerar. Ryggforskare Stuart McGill har vetenskapligt bevisat att smärta orsakar hämmade gluteusmuskler. När normal muskelfunktion och muskelstyrka är återställd kan skidåkaren börja åka skidor igen.

Bild publicerad med tillåtelse av KEK Stock. Fotograf Rolf Zetterberg. : Därför är det diskbråcksepidemi i svenska längdskidlandslaget
Visa hela svaret

Vad ska man ha under en skaljacka?

Lager 1 – Innerskiktet – Innerskiktet är det plagg du bär allra närmast kroppen, som underställ, innerhandskar, underkläder eller strumpor, och ska sitta tight utan att strama åt och försämra din rörlighet. När du ska välja ut ett innerskikt är det viktigt att tänka på plaggets fukttransporterande förmåga – om plagget inte leder bort väta från huden kommer din kropp kylas ned på grund av fuktens tendens att leda kyla.
Visa hela svaret

Hur många lager?

Måla i omgångar – Förberedning och målning tar tid. För att uppnå bästa resultat ska du lägga på tre lager med färg. Ett lager med grundfärg och två lager med toppfärg. Se till att det verkligen får torka ordentligt innan du lägger på nästa lager med färg.
Visa hela svaret

Vad menas med 3 lagers jacka?

Vad är en skaljacka egentligen? | Bergans PRODUKTGUIDE – 5 min. läsning Allvädersjacka, regnjacka, vandringsjacka. Kärt barn har många namn. På Bergans säger vi skaljacka, men vad är det egentligen? Och vad är skillnaden mellan 2- och 3-lagers? En skaljacka är en jacka som ska fungera som ett skyddande skal mot väder och vind.

• Den är vattentät samtidigt som den leder bort fukt, vi brukar säga att jackan andas, så att du blir mindre fuktig och svettig när du är aktiv.
• Skaljackor andas eftersom de har ett membran som är laminerat på baksidan av yttertyget.
• Det finns många olika membran på marknaden.
• På Bergans använder vi olika kvaliteter av Dermizax och Element, som är så kallade hydrofila material.

Mycket enkelt förklarat fungerar dessa genom att de inte släpper in vattenmolekylerna, men släpper ut luftmolekylerna. Många undrar vad skillnaden är mellan en 2-lagers och en 3-lagers skaljacka och det är inte så konstigt. När vi pratar om 2-lagers och 3-lagers, menar vi hur många lager som är laminerade och tillsammans utgör tyget i jackan. En 3-lagers skaljacka, eller byxa för den delen, består av tre lager. I en 2-lagers skaljacka har membran och yttermaterial laminerats ihop till ett material. Skillnaden är att det skyddande meshmaterialet inte har laminerats ihop med yttermaterialet och membranet. Det hänger löst på insidan, vilket gör att detta upplevs som TVÅ olika material.

1. Ett tvålagers skalplagg känns alltså tjockare än ett 3-lagers plagg, och detta är anledningen till att många missförstår det här.
2. Om du väljer 2- eller 3-lagers är en smaksak.
3. En del tycker bäst om 3-lagers eftersom de känns nättare och lättare på kroppen, andra föredrar 2-lagers eftersom de känns lite varmare.

Vårt tips är helt enkelt att du provar båda varianterna och känner efter vad du tycker är bäst. Lycka till på jackjakten!
Visa hela svaret

Hur många jackor behöver man?

Jackor hos Kids Brand Store – I utbudet av jackor hos Kids Brand Store hittar du många jackor för juniorer i olika modeller och material för olika ändamål. De flesta killar och tjejer klarar sig utmärkt med två jackor för vardagsbruk över året, men andra jackor kan även tillföra nytta vid träning, jackor för friluftsliv och jackor för skidåkning.
Visa hela svaret

Hur många Skidstrumpor?

Investera i två par skidstrumpor om du planerar att vara en vecka i fjällen, det är värt pengarna. De är gjorda på att visst sätt, sitter bra i pjäxan och kommer göra så att du inte fryser.
Visa hela svaret

Hur mycket bränner man på att åka skidor?

Skidåkning som träning Skidåkning som träning Många kopplar alpinskidåkning med en härlig upplevelse och visst är det så. Men skidåkning är så mycket mer än roliga dagar i backen med familj och vänner. Alpin skidåkning – en rolig och allsidig träningsform Som turistskidåkare har man förmodligen ingen en större tanke på att det faktiskt kräver en del ansträngning från kroppens alla funktioner att ta sig ned för en pist.

• Faktum är att skidåkning är en allsidig träningsform som passar alla oavsett kön, ålder och erfarenhetsnivå.
• Vi har pratat med Robert Nilsson, fystränare för svenska världscupdamerna i alpint, som säger att skidåkning hjälper till att bygga upp kroppens styrka, kondition, koordination, rörlighet och balans.

Man tränar alltså flera av kroppens funktioner och muskler samtidigt som man har en riktigt kul dag utomhus. Förutom det bränner man också en del kalorier vid skidåkning. Robert menar att förbrukning generellt hos en kvinna som väger 65 kg bränner ca 200 kcal på en halvtimmas skidåkning och generellt hos män som väger 85 kg bränner ca 250 kcal.

För en hel dags skidåkning blir det alltså ganska många kalorier. Din Förbränning Med ett så kallat MET-värde (Metabolic Energy Turnover) som uttrycker hur mycket energi kroppen förbrukar vid en viss aktivitet, kan man själv enkelt räkna ut hur mycket kalorier man gjort av med under en dag. Detta beroende på hur din skidåkning ser ut, din vikt och hur länge du åkt.

Exempel på MET-värden per aktivitet

ul>

När du har avgjort vilken nivå din skidåkning ligger på så är det lätt att räkna fram vilken energiförbrukning som har gått åt och hur många kalorier du gjort av med. Ta din kroppsvikt och multiplicerar med MET-värdet, på så sätt får du fram kaloriförbrukning per timme.

1. Exempel på uträkning Vikt: 70 kgMET-värde: 5,5 (lite mer än medelgod åkare)
2. Åktid: 45 min (0,75)
3. 70×5,5 = 385 kalorier per timme385x0,75 = 289 kalorier totalt

: Skidåkning som träning
Visa hela svaret

Camilla Westergren