Indirekt kontaktsmitta är den vanligast förekommande smittvägen inom all vård och omsorg. Den innebär att smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag) som är förore- nade med smittämnen från t. ex. sår, luftvägar, urin, avföring, kräkning och blod.
Visa hela svaret

Vilka olika typer av smittämnen finns det?

De olika typerna av smittämnen – De vanligaste smittämnena är virus, bakterier och parasiter. Även prioner och vissa svampar kan orsaka smittsam sjukdom hos får. >> Läs om virus >> Läs om bakterier >> Läs om parasiter >> Läs om övriga smittämnen (svamporganismer och prioner)
Visa hela svaret

Vad är Vektorburen smitta?

Vektorburen smitta orsakar Borrelia och TBE – Smittor som sprids med insekter eller spindeldjur kallas för vektorburen smitta. Smittämnet finns oftast inuti vektorn (insekten eller spindeldjuret) och förs vidare genom bett. I Sverige sprids Borrelia och fästingburen hjärninflammation (TBE, Tick Borne Encephalitis) på detta sätt.

Bakterien Francisella tularensis som ger harpest kan smitta på flera olika sätt, bland annat genom bett av myggor och andra insekter. Myggor sprider också virussjukdomen Ockelbosjukan. De olika vektorburna smittämnena finns inte överallt i landet. I vissa områden är det till exempel vanligare att fästingar har TBE-virus än i andra områden.

Man kan kontakta det lokala smittskyddet för att få information om det förekommer någon vektorburen smitta. Kända exempel på sjukdomar som sprids med mygg utomlands är malaria, denguefeber, West Nile fever och gula febern.
Visa hela svaret

Vad är endogen smitta?

Smitta och smittspridning – Översikt Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i patientsäkerheten. De infektioner som smittar mellan personer i samhället kan även spridas inom alla former av vård och omsorg, både till patienter och personal.

Smittvägar Endogena infektioner orsakas av mikroorganismer från människans egen bakterieflora. I samband med vård, behandling eller undersökning, kan bakterierna hamna i vävnader där de inte hör hemma och orsaka infektioner. Vårdrutiner Vissa smittsamma sjukdomar regleras i smittskyddslagen och för dessa kan det finnas särskilda regler.

Vid den första kontakten med patienten är smittämnet oftast okänt. Lokala anvisningar Vårdhandbokens texter ger rekommendationer som ibland behöver kompletteras med lokala anvisningar eller tillverkarens bruksanvisning. Detta anges i löpande text och på denna sida “Lokala anvisningar”.
Visa hela svaret

Vad menas med exogen smitta?

Endogen smitta – Om operationssåret förorenas med lågvirulenta bakterier från patientens normala hudflora, som koagulasnegativa stafylokocker (KNS), till exempel Staphylococcus epidermidis, är risken för infektion förhöjd vid särskilt infektionskänslig kirurgi som ortopedisk kirurgi, kärl- och neurokirurgi, och/eller implantation av kroppsfrämmande material.

1. Om patientens hud är koloniserad eller kontaminerad med mer virulenta bakterier, till exempel Staphylococcus aureus, finns det risk för infektion vid alla typer av operationer.
2. Vid operation på organ som innehåller bakterier, exempelvis tarm, sker alltid en viss förorening av omgivande vävnad även om spill inte kan påvisas med blotta ögat.

Vid denna typ av kirurgi är endogen smitta vanligast. En pågående infektion på huden eller i något annat organ än där ingreppet sker utgör också en risk för endogen smitta. Vid exogen smitta kommer smittämnet från omgivningen och det är personalen i operationsrummet som är den främsta smittkällan.

Smittämnen kan nå operationssåret via luften, med droppar eller genom kontakt med kläder, vätskor och instrument som har kontaminerats under operationen. Från varje enskild person sprids cirka 1000 bakteriebärande hudfragment/minut till luften. Dessa förorenar operationssåret genom att falla ner i såret eller genom att de först faller ned på instrument, i öppna vätskor och annat material och sedan via dessa förs ned i operationssåret.

Fler personer i operationsrummet utgör en större risk för smittspridning via luften. Antalet personer i operationsrummet anpassas till typ av ventilation i operationsrummet och operationssjuksköterskans bedömning för ett säkert vårdande.
Visa hela svaret

Vad är indirekt smitta?

Exogen smitta – Exogena infektioner orsakas av mikroorganismer som överförs till individen från en smittkälla i omgivningen, det vill säga från andra människor eller miljön. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen i vården. Direkt kontaktsmitta sker vid fysisk kontakt mellan smittkällan och den mottagliga individen, utan mellanled.

• Så sprids till exempel hudinfektioner såsom impetigo (svinkoppor) och samt vissa luftvägsinfektioner.
• Indirekt kontaktsmitta innebär att smittämnet överförs via mellanled från en person till en annan.
• Detta kan ske med händer, kläder eller föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag med mera) som är förorenade med smittämnen från hud, sår, luftvägar, kräkning, urin eller avföring.

Så sprids till exempel många virusinfektioner samt hud- och tarmbakterier, inklusive När någon exempelvis hostar, nyser eller kräks produceras ett moln av droppar i olika storlekar som successivt faller mot marken. Om personen bär på en smitta i luftvägarna eller är magsjuk kan smittämnet fastna på dessa droppar och föras vidare till omgivningen.

Den del av ett droppmoln som innehåller mycket små droppar kallas för aerosol. Dessa kan hänga kvar i luften och spridas längre sträckor än ett par meter. De kan även torka ihop och bilda mindre droppkärnor som vid inandning når djupt in i andningsvägarna. Smittspridning via så kallad “droppsmitta” sker vanligen inom 1 – 2 meter från den sjuke, genom att personer i närheten inandas eller får droppar innehållandes smittämnen på sina slemhinnor, exempelvis i ögonen.

De flesta luftvägsinfektioner sprids i första hand genom denna smittväg. Dropparna kan även falla ner på föremål eller ytor och föras vidare som indirekt kontaktsmitta via händerna. När man talar om så kallad “luftburen smitta” har smittämnet även förmågan att spridas via aerosol och droppkärnor på längre avstånd än vid droppsmitta.

Smitta sker då en person inandas en tillräckligt stor mängd smittbärande aerosol eller droppkärnor. Hur stor mängd som krävs för att bli smittad varierar för olika smittämnen. Smittrisken ökar också inomhus vid låg luftomsättning och minskar utomhus där dropparna blåser bort och späds ut. Mässling, vattkoppor och är exempel på infektioner som kan spridas via luftburen smitta.

Aktiviteter som kraftigt ökar mängden aerosol som en person producerar kan även öka mängden droppkärnor som bildas. Sådana aktiviteter i vården kallas för aerosolgenererande arbetsmoment och innefattar exempelvis intubation, bronkoskopi och ventilation av luftvägarna.

Hos person med smitta i luftvägarna kan aerosolgenererande arbetsmoment orsaka en ökad mängd smittbärande aerosol och droppkärnor. Ett luftvägsvirus som i vanliga fall främst sprids på nära håll (droppsmitta) kan då tillfälligt spridas mer som en luftburen smitta. Från huden sprids partiklar till luften, särskilt vid utbredda hudskador.

En del av dessa partiklar bär på bakterier, vilka kan falla ner i sår och leda till infektioner, exempelvis i samband med kirurgi. När bakteriebärande hudpartiklar landar på ytor och föremål kan de även ge upphov till indirekt kontaktsmitta. Exempel på bakterier som kan spridas på detta sätt är grupp-A-streptokocker (GAS) och MRSA.

1. Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna.
2. Det sker direkt via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter.
3. Indirekt sker det exempelvis genom Så kan till exempel hepatit B och C samt hiv spridas.
4. Läs mer i Vårdhandbokens texter om,
5. Tarmsmitta kan ske då smittämnen når munnen, antingen som direkt kontaktsmitta via födoämnen eller indirekt via exempelvis förorenade händer eller ytor.Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten kontaminerats med smittämnen.

Exempel är matförgiftning orsakad av stafylokocktoxin eller magtarminfektion orsakad av virus eller bakterier. Insekter kan ibland sprida smitta mellan människor och även djur. Insektsburen smitta är dock inget vårdhygieniskt problem i Sverige. Exempel på insektsburen smitta är fästingburen hjärninflammation (TBE) och borrelia.

Anna Kauppi, Smittskyddssjuksköterska, PhD, Regionens hus, Smittskyddsenheten, Region Västerbotten, Umeå Roseli Sandbreck, Hygiensjuksköterska, Klinisk mikrobiologi/Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Sofia Myhrman, Specialistläkare infektionssjukdomar, ST-läkare Vårdhygien, Klinisk mikrobiologi/Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd. Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.
Visa hela svaret

Vilka sjukdomar sprids via saliv?

Skydda dig själv och andra från hepatit – Det finns vaccin mot hepatit A och B. Ofta får du vaccin av sjukvården om du lever nära någon som har akut hepatit A. Vaccin mot hepatit B kan vara bra om du umgås nära någon som har det. Då behöver du oftast inte betala för vaccinet.

Alla som vill vaccinera sig mot hepatit A och B kan göra det men då behöver man betala själv. Hepatit A överförs främst med mat och vatten. Det innebär att du ska vara extra noga med att tvätta händerna om du umgås nära någon med sjukdomen. Om du har hepatit A ska du inte laga mat till andra och vara noga med att tvätta händerna efter att du varit på toaletten.

Hepatit B och C överförs genom kroppsvätskor, framför allt via blod men även vid oskyddade samlag. Hepatit B kan även ibland spridas via saliv. Du ska därför vara försiktig med att få in kroppsvätskor i till exempel sår, din mun, ditt underliv, din anal eller dina ögon.
Visa hela svaret

Vad är en zoonoser?

Zoonoser är sjukdomar eller infektioner som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. De kan orsakas av olika typer av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter vilka kallas zoonotiska smittämnen. Överföringen av smittämnen mellan djur och människor kan ske via:

livsmedel, foder eller vatten direkt kontakt med smittbärande djur eller människor vektorer, såsom fästingar, knott eller myggor föremål eller miljö som förorenats med dessa smittämnen.

I Sverige har flera zoonoser bekämpats genom omfattande insatser från samhället, branschorganisationer och enskilda aktörer. Sverige är fritt från en del zoonoser, såsom nötkreaturs tuberkulos, brucellos hos idisslare och klassisk rabies. Zoonoser som förekommer i viss omfattning och som övervakas via kontroll- eller övervakningsprogram är exempelvis fågelinfluensa, salmonellos och campylobakterios.
Visa hela svaret

Vad innebär patogena?

Något som orsakar sjukdom, till exempel ett virus eller bakterie.
Visa hela svaret

Vad är harpest?

Sjukdomsinformation om harpest — Folkhälsomyndigheten Annan benämning: Tularemi. Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

• Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.
• Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan.
• I Sverige rapporterades tidigare sjukdomen framför allt från Norrland, men har nu spridits till såväl Götaland som Svealand.

Förekomsten varierar mycket från år till år.
Visa hela svaret

Vilka är de tre vanligaste vårdrelaterade infektionerna?

Vilka är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna? Urinvägsinfektioner är den vanligaste vårdrelaterade infektionen följt av lunginflammationer och hud- och mjukdelsinfektioner.
Visa hela svaret

Vilka är de vanligaste VRI?

En vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. Vanliga VRI är urinvägsinfektioner och postoperativa sårinfektioner. För dessa skadeområden finns kunskap om förebyggande åtgärder och evidensbaserade åtgärdsprogram.
Visa hela svaret

Hur blir man smittad av MRSA?

Förebyggande åtgärder – MRSA sprids genom kontaktsmitta. Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och i alla vårdmiljöer. Patienter som kan misstänkas vara MRSA-bärare (tidigare känd bärare eller vistats på vårdinrättning utanför Norden eller på vårdinrättning inom Norden med kända problem) kontrollodlas för förekomst av MRSA och andra multiresistenta bakterier.
Visa hela svaret

Hur smittar KNS?

Smittvägar: – Beroende på KNS-art sker smittspridning antingen mellan kor framför allt vid mjölkning eller från miljön till juvret mellan mjölkningar. Kunskapen om KNS-arternas patogenes är begränsad men dagens kunskap tyder på att S. chromogenes, S. epidermidis, S. simulans och S. hyicus oftare leder till kroniska infektioner än andra arter vilket ökar risken för smittspridning inom besättningen.
Visa hela svaret

När kan man smitta andra?

När en infekterad person nyser, hostar, talar eller andas ut sprids små droppar till omgivningen. Smittan kan ta sig in i kroppen både via inandning eller genom att man rör med orena händer i ögon eller på slemhinnor i näsa och mun. Läs mer om hur covid-19 smittar.
Visa hela svaret

Får man jobba inom vården om man har MRSA?

MRSA-smittad personal får arbeta med patienter Den som är MRSA-smittad får arbeta med patienter, under vissa förutsättningar. Det sägs i de rekommendationer som Socialstyrelsen kommit med i dag. Huvudreglen är att MRSA-bärare som är positiva vid provtagning men inte har någon individberoende riskfaktor, kan arbeta med patienter.

1. Men det ska alltid göras en individuell bedömning.
2. Och den bedömningen ska göras av den behandlande läkaren i samråd med bland annat smittskyddsläkare och hygienspecialister.
3. Det finns dock restriktioner, bland annat:.
4. MRSA-smittade får inte arbeta nära patienter på riskenheter utan att först ha varit negativa vid flera provtagningar i följd.

De ska också kontrolleras regelbundet så länge de arbetar på enheten. * Den som är smittad får inte arbeta nära patienter vid symptomgivande infektion orsakad av MRSA. Inte heller när den smittade genomgår behandling med antibiotika som den smittades MRSA-stam är resistent mot.

1. Och om MRSA-bäraren har hudskador, akut övre luftvägsinfektion eller rinit orsakad av allergi eller överkänslighet får han/hon inte heller arbeta nära patienter.
2. I Socialstyrelsens nya rekommendationer sägs också att den som är MRSA-bärare ska kontrolleras minst tolv månader efter det att personen blivit negativ och hudfrisk.

Därefter ska man göra en ny bedömning av risken för smitta och om det behövs ytterligare kontroller. : MRSA-smittad personal får arbeta med patienter
Visa hela svaret

Camilla Westergren