Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. – Konsumtionen har blivit en naturlig del av våra liv och en viktig del i Sveriges ekonomiska välstånd.

1. Att vi handlar anses positivt för samhället, men köpberoende är att jämföra med andra missbruk.
2. Spelberoende, alkoholmissbruk och sexmissbruk, till exempel.
3. Det är väldigt synd att köpberoendet kommit i skymundan, säger John Magnus Roos.
4. Han är forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg.

Han har undersökt gemensamma nämnare hos människor med shoppingberoende. Tvärtemot vad många tror går det inte att säga att köpberoende är vanligare bland kvinnor än män. I stället har han funnit fyra helt andra utmärkande faktorer. För det första är personer med shoppingberoende i snitt 35 år gamla, vilket är yngre än genomsnittskonsumenten.

• Öpberoendet uppstår ofta i unga år.
• Inte sällan i samband med flytt hemifrån eller i samband med den första löneutbetalningen.
• För det andra saknar personer med shoppingberoende egna barn.
• De är också oftare arbetslösa än andra konsumenter och kommer ofta från arbetarbakgrund.
• Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än människor som inte gör det.

Det är ett faktum. Men de som handlar för mycket kan fara väldigt illa, säger John Magnus Roos. På kort sikt kan shoppingen ge en positiv kick, men personer med köpberoende riskerar att drabbas av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär.

• I sin forskning har John Magnus Roos sett att personer som drabbas av köpberoende i regel är ängsligare och mer impulsiva än andra.
• De är också mindre vänligt inställda till andra människor.
• Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro.

John Magnus Roos konstaterar också att även samhället har ett ansvar. Ingrid Eriksson är utredare på Konsumentverket. Hon konstaterar att det är omöjligt att uppskatta ett månadsbelopp för hur mycket som är rimligt att lägga på shopping. Det beror på hur stora inkomster man har och vad man behöver.

– Det här med shopping är faktiskt lite svårt. Man kan shoppa för att man är i verkligt behov av saker, men man kan också shoppa för att det är kul. Shopping har blivit en fritidsaktivitet, säger Ingrid Eriksson. Personer med köpberoende kan lägga 10 000 kronor i månaden på shopping och ha flera hundra tusen kronor i konsumtionsskulder.

Kläder pekas ofta ut som en av de stora shoppingfällorna. Personer med köpberoende är mer intresserade av mode, kläder och utseende än genomsnittskonsumenten och lägger ofta stora summor pengar på detta. Enligt Konsumentverkets uppskattningar bör dock kläder och skor kosta mellan 370 och 600 kronor per person och månad.

• Vi har utgått från människor grundläggande behov när vi tagit fram de här siffrorna.
• De säger ingenting om hur mycket som faktiskt handlas.
• Många handlar för mycket mer, säger Ingrid Eriksson.
• John Magnus Roos konstaterar att konsumtionen i samhället har ökat stadigt sedan 1990-talet.
• Antalet personer som drabbas av köpberoende har ökat sedan 2010, om än marginellt.

Att det numera går att handla via både internet och mobiltelefonen är ett problem för många. – Det är så accepterat i samhället att shoppa att det kan ta väldigt lång tid innan man inser att man shoppar för mycket. Det finns ett stort mörkertal. Många vet inte om att de ligger i riskzonen, säger John Magnus Roos.

• Fakta: Varningstecken för köpberoende Shoppingberoende är, precis som andra beroenden, komplext.
• Olika individer kan visa upp olika varningstecken.
• Några av de vanligaste är följande: • Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.
• Man tänker på att köpa något hela tiden och tankarna maler runt i huvudet.

• Man får en emotionell kick eller rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem. • Man drabbas ofta av ångest efter köpet. Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap Fakta: Så mycket är rimligt att lägga på klädinköp Centrum för konsumtionsvetenskap pekar ut kläder som en av de stora shoppingfällorna.

1. Enligt Statistiska centralbyrån spenderar genomsnittssvensken 1134 kronor på kläder och skor per person och månad, men egentligen bör man klara sig på mindre summor än så.
2. Nedan visas Konsumentverkets beräkningar för hur mycket som anses rimligt att lägga på kläder och skor vid varje angiven ålder.0 år: 370 kr 1-2 år: 440 kr 3 år: 440 kr 4-6 år: 520 kr 7-10 år: 560 kr Flickor 11-14 år: 580 kr Pojkar 11-14 år: 570 kr Flickor 15-17 år: 590 kr Pojkar 15-17 år: 580 kr Kvinnor 18-61+ år: 600 kr Män 18-61+ år: 580 kr Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap, Konsumentverket och Statistiska centralbyrån Fakta: Det här handlar vi Detaljhandeln domineras av livsmedel, kläder och elektronik.

I fjol var det möbelbranschen som hade allra starkast utveckling och ökade med drygt åtta procent. När det gäller hushållens konsumtion går större delen till boende, livsmedel och transporter. Över tid har dock boendets andel minskat något. Detta förklaras med lägre räntor och lägre energikostnader.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar kläder barn?

Hur mycket kostar barn? – Barn är dyrast det första året. Nyfödda barn behöver en hel del utrustning och Konsumentverket har räknat ut att en medeldyr basutrustning kostar ungefär 24 000 kronor om allt köps nytt. Då ingår inte kläder och leksaker.

– De löpande kostnaderna för sådant som mat, kläder och blöjor beräknas till cirka 30 000 kronor för det första året. Det blir en extra månadsutgift på nästan 2 500 kronor, säger Susanne EliassonI takt med att barnen växer behöver man ta hänsyn till ytterligare utgifter – utöver utgifterna på 1,5 miljoner kronor.– Lägger man till sådant som extranöjen, presenter vid födelsedagar och jular samt vinter och sommarsemestrar och några språkresor under tonåren ökar kostnaden för barnet till cirka 1,8 miljoner kronor, säger Susanne Eliasson.

: Så mycket kostar ett barn
Visa hela svaret

Vilka handlar mest kläder?

Med tanke på att den genomsnittlige svensken köper 12,5 kg nya plagg per år och 0,9 kg second hand, är en omställning till en mer hållbar modekonsumtion en viktig fråga för vårt klimat. En majoritet av svenskarna (72 %) säger att de fortfarande köper kläder och skor som de egentligen inte behöver, en i stort sett oförändrad siffra jämfört med för 3 år sedan (då den var 73%).

Siffrorna kommer från Tradera och Avfall Sveriges hållbarhetsundersökning, där svenskarnas relation till second hand presenteras. På frågan om hur stor andel av kläderna i garderoben som man har använt det senaste året anger nästan 4 av 10 svenskar (37%) att de bara använder hälften – eller mindre. Främst är det yngre kvinnor som handlar för mycket.52 % av kvinnorna 30-39 år uppskattar att hälften eller mer av det som de har i garderoben sällan eller aldrig används.62 % av kvinnorna 30-39 år uppger att de handlar kläder och skor de egentligen inte behöver mer än 1 gång per år.

En av de mest beklämmande siffrorna är att 14% av svenskarna fortfarande slänger kläder och skor i soporna. Män slänger i betydligt högre utsträckning plagg än kvinnor (20 % jämfört med 8 %).5 tips för att få bukt med en överfull garderob 1. Rensa mycket och ofta! Om du inte använt ett plagg under det senaste året – så skänk eller sälj det.2.

• Dela in de utrensade plaggen i en hög med sådant du kan sälja vidare (t ex märkesplagg, knappt använda plagg, fina vintageplagg) och en hög med sånt som är för slitet / urtvättat som du kan skänka bort.3.
• Organisera garderoben utifrån säsong.
• När sommarkläderna åker fram plockar du bort vinterkläderna och tvärtom.

Rensa varje gång du byter säsong.4. Osäker på vad som inte används? Testa att hänga alla galgar åt fel håll i garderoben. När du använt ett plagg och hänger tillbaka det så vänder du galgen åt rätt håll. På så sätt ser du vilka kläder som aldrig används och att det är dags att skänka eller sälja dessa.5.

Känns uppdraget för stort? Sätt upp delmål. Ta en låda, hylla eller viss typ av kläder i taget.5 tips för att få högsta pris för sina begagnade plagg på auktion 1. Ta bra bilder i bra ljus. Både bakifrån, framifrån och närbilder.2. Var ärlig och utförlig i din beskrivning. Finns det fickor? Hur är skicket? Är den stor eller liten i storlek? Och glöm inte tvättråd.3.

Sätt ett lågt utropspris. Då kommer fler att delta i budgivningen och chansen att slutpriset blir högre ökar.4. Två veckor är en bra tid att låta annonsen ligga ute. Då hinner många se den.5. Dela din annons i dina sociala flöden så fler ser den.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en 15 åring?

Hur mycket kostar ett barn? – Kostnad barn Att barn kostar pengar kan alla föräldrar intyga. Uträkningar visar att de totala utgifterna kan hamna på runt en miljon kronor de första 18 åren, med reservation för individuella avvikelser. Om du har merkostnader för större bostad och till exempel en större bil hamnar slutsumman för hur mycket det kostar att ha barn, en bra bit över snittuträkningarna. Storleken på utgiftsposterna varierar under barnets uppväxt. I samband med barnets födelse är det stora engångskostnader.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en 18 åring?

Så mycket kostar det att ha barn De flesta som är föräldrar eller väntar barn är nog medvetna om att barn kostar pengar, men många vet kanske inte hur mycket uppväxten kostar totalt. Faktum är att ett barn kostar omkring 1,45 miljoner kronor från födseln till den dagen de fyller 19 år, enligt beräkningar över det mest nödvändiga, gjorda av Swedbank och sparbankerna.

Drar man av barn- och studiebidraget blir kostnaden 1,2 miljoner kronor fram till 19-årsdagen. I beräkningarna ingår nödvändiga kostnader som mat, kläder, fritidsintressen, månadspeng, utrustning i hemmet, kostnad för större bostad, barnomsorg och föräldraledighet. Om hushållet behöver köpa en större bil tillkommer ytterligare 100 000 – 200 000 kronor och om man inte har bil från början och behöver köpa en blir kostnaden ännu högre.

– Det kan vara bra att vara medveten om vad det faktiskt kostar att ha barn. Om man är förberedd är det enklare att få pengarna att räcka till det som är nödvändigt, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank. Störst påverkan på ekonomin har bebisar eftersom en förälder då tar ut föräldraledighet och inkomsten blir lägre.

Till nyfödda behövs också saker som barnvagn och bilbarnstol som kostar mycket pengar att köpa. Det första levnadsåret är kostnaden för att ha barn omkring 130 000 kronor. Tar man hänsyn till barnbidraget så blir i stället nettokostnaden runt 114 000 kronor. Med åldern ökar kostnaderna för mat, kläder, fritidsintressen och vecko- eller månadspeng.

En tioåring kostar 79 000 kronor och en artonåring 95 000 kronor per år. (64 000 respektive 82 000 kronor med hänsyn taget till barn/studiebidrag). – Med barn ökar ansvaret, även för ekonomin. Att göra en budget över inkomster och utgifter är en bra början att få kontroll på sin ekonomi.

1. Sedan får man vara beredd på att det kan bli några år då man inte har lika mycket pengar att spendera som innan man hade barn, menar Madelén Falkenhäll.
2. Hon tipsar om att införskaffa eller spara till saker som vagn och andra lite dyrare saker som behövs barnets första år redan innan barnet föds och inkomsten blir lägre.

– Och allt måste inte vara nytt. Man kan måla om möbler eller låna saker av varandra, till exempel barnvagn. Hur kan man göra för att få ihop ekonomin om det är knapert? – Ett barn kostar ju vad det kostar, för många familjer är barnbidraget ett nödvändigt tillskott som får ekonomin att gå ihop.

1. Men man kan också spara pengar genom att köpa begagnat och att till exempel ärva kläder från syskon eller andra.
2. Det är bra att försöka hålla kvar sitt eget sparande även när man får barn, i den mån det är möjligt, och att även ha ett separat sparande för barnen i det fall ekonomin tillåter det.
3. Man kan välja att spara i förälderns namn* och då har föräldern full makt över pengarna.

Eller så sparar man i barnens namn och då blir pengarna tillgängliga för barnet den dagen hen fyller 18 år, avslutar Madelén. *Beroende på vilken sparform man valt, och hur familjesituationen ser ut, kan man behöva skriva testamente eller göra sitt barn till förmånstagare för att säkerställa att de sparade pengarna går till barnet om man som förälder skulle avlida, eller om man är omgift och sedan skiljer sig.
Visa hela svaret

Hur mycket kläder Köper vi per är?

Hur mycket kläder köper svensken i snitt? – Mellan 2000 och 2019 ökade konsumtionen av textil med 30 procent per person i Sverige. I snitt köpte vi 13,7 kilo textilier år 2019, varav 10 kilo var kläder. Visst får man en tankeställare? Vi slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet.

• Varje år hamnar drygt 7,5 kilo textilier per person i soppåsen.
• Samtidigt visar en undersökning från 2016 att 60 procent av det vi slänger skulle kunna användas i befintligt skick.
• För att skapa en mer hållbar mode- och textilindustri: Använd det som redan är producerat – ersätt inte med nytt.
• Över 90 procent av all klimatpåverkan från vår svenska textilkonsumtion är kopplad till våra inköp av nyproducerade varor.

Då räknar man in klimatpåverkan från både produktion och konsumenternas transport till och från butik. En studie från Mistra Future Fashion visar att en svensk i genomsnitt använder en t-shirt 30 gånger och sedan ersätter den med en ny. Genom att fördubbla användningarna till 60 gånger kan miljö- och klimatpåverkan närapå halveras, förutsatt att man inte köper ett nyproducerat plagg.
Visa hela svaret

Vad köper svenskar mest av?

Svenskar handlar mest på nätet – Stockholmare och Sorselebor i e-handelstoppen hittills i år Stockholm, 25 April – Svenskarna återtar förstaplatsen vad det gäller högst preferens för onlineshopping, enligt Klarnas Shopping Pulse, där konsumenters shoppingvanor i 11 länder på tre kontinenter kartläggs.

• Svenskar föredrar, i högre grad än konsumenter i bl.a.
• USA och Australien, att handla på nätet framför i fysiska butiker.
• Den senaste uppdateringen visar också på en peak i näthandel bland konsumenter i Sorsele, Aneby och Boxholm, även om den totala näthandeln per invånare under årets tre första månader var högst i Stockholms län, Norrbotten och Uppsala län.

I den nya upplagan av, som uppdateras kvartalsvis, redovisas utvecklingen av konsumenters shoppingvanor i 11 länder på tre kontinenter. Den senaste uppdateringen från Q1 2022 innehåller insikter från en undersökning med över 11 000 konsumenter (varav 1063 svenskar), samt Klarnas egna shoppingdata från mer än 400 000 nätbutiker runt om i världen.

Klarna hanterar ungefär hälften av alla onlineköp i Sverige. Sverige rankas högst bland 11 länder internationellt för högst preferens för onlinehandel. Klarnas shoppingindex som mäter preferensen för onlinehandel jämfört med fysiska butiker visar att Sverige återigen ligger på en första plats tillsammans med Storbritannien, efter att ha legat efter Storbritannien under Q4 2021.

Klarnas data visar också på intressanta skillnader i hur mycket befolkningen i landets kommuner e-handlat under årets första kvartal. Näthandeln per capita var högst i Stockholm, Norrbotten och Uppsala län under Q1 – minst har man shoppat i Västernorrland, Kalmar och Värmlands län.

• På kommunnivå sticker Sorsele (Västerbotten), Aneby (Jönköping) och Boxholm (Östergötland) ut där man shoppat avsevärt mer i Q1 2022 än genomsnittssvensken.
• Sett till vad man handlat kan man se att sexleksaker, underhållning, elektronik och skönhet fortsatt är de produktkategorier man helst köper online.

När det kommer till apoteksprodukter så köper svenskar dessa nästan lika ofta online som offline – till skillnad från samtliga andra länder i studien där man främst handlar apoteksprodukter i fysisk butik. Man kan även se skillnader regionalt i vad svenskarna handlat under årets första månader.

“Sett till vad man handlat, kan vi se att svenskar börjar förbereda sig för våren – i landets södra delar där klimatet normalt sätt är varmare så här års, har man shoppat mer hem- och trädgårdsrelaterade produkter under årets första månader. I landets norra delar har inköpen av utemöbler fått vänta och man har i stället shoppat mest sport- och fritidsrelaterade produkter”, säger Klarnas Sverigechef Jesper Eriksson.

Fysiska butiker fortsatt viktiga – men handlare bör ligga i framkant Två år efter att pandemin bröt ut har den digitala transformationen i handeln påskyndats och konsumenter handlar mer online än någonsin tidigare. Många handlare har satsat hårt på att utveckla sin digitala närvaro för att möta kundernas förväntningar online.

• Men det betyder inte att den fysiska butikens roll försvunnit.
• Samtidigt som svenskar gärna handlar online, visar vår data att fysiska butiker fortfarande spelar en viktig roll för konsumenterna runt om i landet.
• För handlare gäller det att ligga i framkant både digitalt och fysiskt.
• Och att kunna erbjuda smidiga betalningar, personlig service och personliga rekommendationer – oavsett om man e-handlar eller besöker en butik”, säger Jesper Eriksson,

Några nyckelinsikter från rapporten:

​​Sverige rankas högst bland 11 länder internationellt för högst preferens för onlinehandel. Näthandeln per capita var högst i Stockholm, Norrbotten och Uppsala län under Q1 – minst har man shoppat i Västernorrland, Kalmar och Värmlands län. Jämfört med Q1 2021, har shoppingen ökat mest i Västerbotten, Dalarna och Gävleborgs län. På kommunnivå har invånarna i Sorsele (Västerbotten), Aneby (Jönköping) och Boxholm (Östergötland) shoppat mest per capita under Q1 – minst har man shoppat i Härjedalen (Jämtland), Eda (Värmland) och Ånge (Västernorrland). Den vanligaste tidpunkten då svenskarna shoppat under årets tre första månader är på söndagar klockan 21.00. Precis som i Q4 är sexleksaker, underhållning, elektronik och skönhet fortsatt de produktkategorier man helst köper online i högre utsträckning än i fysiska butiker. Svenskarna handlar på nätapotek betydligt oftare och hellre i jämförelse med övriga 10 länder. Klarnas index över onlineshoppingpreferens visar att svenskarna föredrar onlinehandeln i något högre utsträckning än fysiska butiker, och nästan lika många personer handlade online (46%) som i fysiska butiker (53%) under en genomsnittlig månad under årets första kvartal.

* ‎Indexet (100) representerar den punkt där konsumenter har en neutral inställning till online- och fysiska butiker. Värdena är baserade på preferensen för nätbutiker och fysiska butiker inom 10 shoppingkategorier, vilka har viktats utifrån antalet månatliga shoppare i varje kategori (för både nätbutiker och fysiska butiker). ** ‎Indexet (100) representerar riksgenomsnittet av onlineköp gjorda av svenska konsumenter. Ett högre eller lägre värde anger om man har gjort fler eller färre köp per person än riksgenomsnittet. Indexet justeras efter befolkningens storlek. *** Indexet för “Favoritprodukter” är beräknat i förhållande till riksgenomsnittet och speglar inte nödvändigtvis de produkter som oftast köps totalt – utan oftast i jämförelse med andra regioner i samma land. Om Klarna Sedan 2005 har Klarna verkat för att revolutionera bankbranschen. Med fler än 147 miljoner aktiva användare globalt och 2 miljoner dagliga transaktioner möter Klarna konsumenters snabbt förändrade behov genom att hjälpa dem spara tid och pengar och samtidigt ta informerade beslut och få kontroll över sin ekonomi.

1. Fler än 400 000 globala detaljhandelspartners, inklusive H&M, Saks, Sephora, Macys, IKEA, Expedia Group och Nike, har integrerat Klarnas innovativa teknologi för att leverera en sömlös shoppingupplevelse både online och i butik.
2. Med fler än 5 000 anställda och ett aktivt tjänsteutbud på 45 marknader är Klarna idag en av de högst värderade ickenoterade fintech-bolagen i världen med en värdering på 390 miljarder kronor.

För mer information, besök klarna.com. : Svenskar handlar mest på nätet – Stockholmare och Sorselebor i e-handelstoppen hittills i år
Visa hela svaret

Hur mycket mat handlar man för i månaden?

Matbudget med restaurangbesök – Om du äter lunch på restaurang 20 vardagar i månaden, lunchen kostar 100 kr och du betalar den själv så lägger du totalt 3 890 kr – 4 240 kr på mat den månaden.2 240 kr för maten hemma och 2 000 kr för luncherna på restaurang.

1. Det ger en matbudget på 7 780 kr – 8 480 kr per månad för 2 personer som lagar all mat hemma, utom luncherna på restaurang som de betalar 100 kr var för, 20 dagar i månaden.
2. De allra flesta äter även ute på restaurang någon eller några kvällar per månad.
3. Ett par som äter ute på restaurang två kvällar i månaden för 400 kr per person, äter luncher på restaurang samt äter all annan mat hemma kan räkna med en total matbudget på cirka 10 000 kr för två personer.

Guide från Parapedia: Sätt ditt sparande på autopilot
Visa hela svaret

Hur mycket behöver man i månaden?

Om du saknar lättåtkomliga pengar för oförutsedda utgifter, en så kallad buffert, är det bra att spara ihop till en sådan på ett sparkonto innan du börjar spara på längre sikt. En buffert bör ligga på 1-2 månadslöner före skatt beroende på din livssituation.

Om ni är två med gemensam ekonomi och med höga löpande utgifter, till exempel äger ett hus eller har barn, så kan en till två månadslöner vara en passande buffert. Har ni däremot inte så höga löpande utgifter, kan det räcka med varsin månadslön. En bra målsättning är att spara 5 procent av lönen före skatt under hela arbetslivet, men om du börjat spara sent eller saknar tjänstepension i din anställning bör du sätta av mer.

Hur mycket du ska spara beror på hur mycket du vill ha att leva på som pensionär. Här följer några exempel på hur olika personer bör spara beroende på ålder och lön för att komma upp till 80 procent av sin befintliga lön efter pensioneringen. Vi utgår från att pensionen betalas ut under 20 år och att personerna har tjänstepension.
Visa hela svaret

Camilla Westergren