Levnadskostnader för vuxna, ungdomar och barn 2022

Nog 11 rijen
Visa hela svaret

Vad är rimligt att lägga på kläder i månaden?

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. – Konsumtionen har blivit en naturlig del av våra liv och en viktig del i Sveriges ekonomiska välstånd.

Att vi handlar anses positivt för samhället, men köpberoende är att jämföra med andra missbruk. Spelberoende, alkoholmissbruk och sexmissbruk, till exempel. Det är väldigt synd att köpberoendet kommit i skymundan, säger John Magnus Roos. Han är forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg.

Han har undersökt gemensamma nämnare hos människor med shoppingberoende. Tvärtemot vad många tror går det inte att säga att köpberoende är vanligare bland kvinnor än män. I stället har han funnit fyra helt andra utmärkande faktorer. För det första är personer med shoppingberoende i snitt 35 år gamla, vilket är yngre än genomsnittskonsumenten.

Köpberoendet uppstår ofta i unga år. Inte sällan i samband med flytt hemifrån eller i samband med den första löneutbetalningen. För det andra saknar personer med shoppingberoende egna barn. De är också oftare arbetslösa än andra konsumenter och kommer ofta från arbetarbakgrund. – Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än människor som inte gör det.

Det är ett faktum. Men de som handlar för mycket kan fara väldigt illa, säger John Magnus Roos. På kort sikt kan shoppingen ge en positiv kick, men personer med köpberoende riskerar att drabbas av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär.

I sin forskning har John Magnus Roos sett att personer som drabbas av köpberoende i regel är ängsligare och mer impulsiva än andra. De är också mindre vänligt inställda till andra människor. Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro.

John Magnus Roos konstaterar också att även samhället har ett ansvar. Ingrid Eriksson är utredare på Konsumentverket. Hon konstaterar att det är omöjligt att uppskatta ett månadsbelopp för hur mycket som är rimligt att lägga på shopping. Det beror på hur stora inkomster man har och vad man behöver.

• Det här med shopping är faktiskt lite svårt.
• Man kan shoppa för att man är i verkligt behov av saker, men man kan också shoppa för att det är kul.
• Shopping har blivit en fritidsaktivitet, säger Ingrid Eriksson.
• Personer med köpberoende kan lägga 10 000 kronor i månaden på shopping och ha flera hundra tusen kronor i konsumtionsskulder.

Kläder pekas ofta ut som en av de stora shoppingfällorna. Personer med köpberoende är mer intresserade av mode, kläder och utseende än genomsnittskonsumenten och lägger ofta stora summor pengar på detta. Enligt Konsumentverkets uppskattningar bör dock kläder och skor kosta mellan 370 och 600 kronor per person och månad.

– Vi har utgått från människor grundläggande behov när vi tagit fram de här siffrorna. De säger ingenting om hur mycket som faktiskt handlas. Många handlar för mycket mer, säger Ingrid Eriksson. John Magnus Roos konstaterar att konsumtionen i samhället har ökat stadigt sedan 1990-talet. Antalet personer som drabbas av köpberoende har ökat sedan 2010, om än marginellt.

Att det numera går att handla via både internet och mobiltelefonen är ett problem för många. – Det är så accepterat i samhället att shoppa att det kan ta väldigt lång tid innan man inser att man shoppar för mycket. Det finns ett stort mörkertal. Många vet inte om att de ligger i riskzonen, säger John Magnus Roos.

• Fakta: Varningstecken för köpberoende Shoppingberoende är, precis som andra beroenden, komplext.
• Olika individer kan visa upp olika varningstecken.
• Några av de vanligaste är följande: • Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.
• Man tänker på att köpa något hela tiden och tankarna maler runt i huvudet.

• Man får en emotionell kick eller rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem. • Man drabbas ofta av ångest efter köpet. Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap Fakta: Så mycket är rimligt att lägga på klädinköp Centrum för konsumtionsvetenskap pekar ut kläder som en av de stora shoppingfällorna.

Enligt Statistiska centralbyrån spenderar genomsnittssvensken 1134 kronor på kläder och skor per person och månad, men egentligen bör man klara sig på mindre summor än så. Nedan visas Konsumentverkets beräkningar för hur mycket som anses rimligt att lägga på kläder och skor vid varje angiven ålder.0 år: 370 kr 1-2 år: 440 kr 3 år: 440 kr 4-6 år: 520 kr 7-10 år: 560 kr Flickor 11-14 år: 580 kr Pojkar 11-14 år: 570 kr Flickor 15-17 år: 590 kr Pojkar 15-17 år: 580 kr Kvinnor 18-61+ år: 600 kr Män 18-61+ år: 580 kr Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap, Konsumentverket och Statistiska centralbyrån Fakta: Det här handlar vi Detaljhandeln domineras av livsmedel, kläder och elektronik.

I fjol var det möbelbranschen som hade allra starkast utveckling och ökade med drygt åtta procent. När det gäller hushållens konsumtion går större delen till boende, livsmedel och transporter. Över tid har dock boendets andel minskat något. Detta förklaras med lägre räntor och lägre energikostnader.
Visa hela svaret

Hur mycket pengar lägger man på kläder per är?

Läs även: Från shopaholic till ekonomiskt fri – så lyckades Anna – Enligt den brittiske finansexperten Pete Dunn kan du bränna 5 procent av din månadslön på klädshopping utan att budgeten blir lidande, men går du över den summan riskerar du hål i ekonomin.
Visa hela svaret

Hur mycket ska man ha sparat när man är 30?

Dagens industri pratade med Arturo Arques, Swedbanks privatekonom, och Ylva Yngveson, fristående privatekonom, om hur ålder och livssituation påverkar hur du bör spara. Hur mycket behöver du egentligen i buffert? Här följer tipsen publicerade i Dagens Industri.21 maj.

Under 30 år Arturo Arques: “Var prismedveten och håll igen på konsumtionen och spara eller minimera studielånen genom att arbeta extra. Kan du, försök spara till en buffert på minst två månadslöner efter skatt, cirka 40 000 – 50 000 kronor. Lämpligen på ett sparkonto så att du snabbt och enkelt kan komma åt pengarna”.

Ylva Yngveson: “Som ung och studerande ska man ha marginal i ekonomin, men det kan vara svårt att spara. Så fort du får ett jobb, spara så mycket som möjligt. Det handlar om ett ordentligt målsparande, till bostad eller inför familjebildning. Det här är ett tillfälle när man fortfarande inte har några stora åtaganden, som knappast kommer tillbaka senare i livet.

1. Ensamstående föräldrar kommer sämst ut i alla undersökningar.
2. Bädda för att ha en ekonomi att stå på.
3. Det behöver inte vara för stor vikt i aktier, pengarna ska vara i ett tillgängligt räntesparande.
4. Starta ett pensionssparande, som är skilt från annat sparande”.30 – 45 år Arturo Arques: “Småbarnsåren är ofta tuffa ekonomiskt.

Dra ner på sparandet men se till att du har en buffert på minst två månadslöner. Det långsiktiga sparandet bör du spara i prisvärda fonder, 3 – 5 stycken, alternativt i aktier i minst 10 – 12 olika bolag och helst från olika branscher. Du är ung kan därför ha en hög andel i aktier eller aktiefonder, beroende på riskvilja någonstans mellan 60 – 100 procent av ditt sparande”.

Ylva Yngveson: “Ju mer du binder upp din ekonomi, kanske har två bilar, ett hus, barn som ska försörjas, desto större buffert behöver du jämfört med tidigare, och kanske senare. Så håll bufferten igång. Se till att amortera för att minska sårbarheten. Pensionssparande är inte högsta prioritet om man har svårt att få pengarna att räcka, men håll igång det även om du drar ner beloppet”.45 – 60 år Arturo Arques: “Du har nu förmodligen en högre lön, barnen kanske sommarjobbar eller jobbar extra.

Nu kan du börja öka ditt sparande igen. Du har fortfarande långt kvar till pension och kan bibehålla en hög andel aktier/aktiefonder”. Ylva Yngveson: “Håll bufferten igång. Kanske kan du börja spara till barn om det går. Jag tycker inte att det är självklart att man ska göra det med en gång när de föds.

Spara på aktiemarknaden. Kanske dags att öka pensionssparandet igen. Det kan vara bra att ha olika sorters sparande, till exempel ett ISK med aktier och fonder och en traditionell kapitalförsäkring. Fortsatt att amortera men se det inte som det enda sparandet”.60+ Arturo Arques: “Nu närmar sig pensionen.

Börja dra ner risken genom att minska andelen aktier eller aktiefonder till 40 – 70 procent beroende på riskvilja. Tänk på att du sannolikt kommer att leva minst 20 – 30 år till. Dra därför inte ner aktieandelen för mycket.” Ylva Yngveson: “Se till att ha en balans mellan lån och sparande.

1. Det är inte säkert att det går att låna som pensionär, när man har en lägre inkomst.
2. Har man bara amorterat har man inte så lätt att få loss pengar för att göra saker.
3. Målet för sparandet är att det ska vara som högst precis innan man går i pension.
4. Ha sparandet i olika potter.
5. En del kan vara kvar i aktier, pensionstiden kan vara lång.

Efter pensionering: Använd ditt sparande!” Ett bra tips är att ha din buffert på ett sparkonto med ränta, Storbankerna ger ingen ränta med det finns ett antal nischbanker som ger ränta. Glöm inte insättningsgarantin!
Visa hela svaret

Hur mycket ska en 21 åring betala hemma?

Att barnen kanske dröjer med att lämna boet kan ha många olika orsaker. I storstadsområdena kan det idag vara väldigt tufft att få en bostad, om barnet inte stått i bostadskö en längre tid av sitt liv, eller har ett stort startkapital till kontantinsats.

Att skjuta på utflytten från hemmet kan därför vara en bra lösning. Men om barnet har börjat arbeta och tjänar pengar, studerar eller till och med får bidrag kan det vara bra att diskutera om barnet ska betala för boendet hemma och i så fall hur mycket. “Det kan vara känsligt att ta upp frågan om att betala för boendet med sina barn, men som förälder hjälper man faktiskt sina barn mer genom att skapa vetskap om vad det kostar att leva”, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.

Enligt Swedbanks beräkningar kostar det ungefär 4500 kronor per månad för en tjugoåring att bo hemma. För vissa hushåll kan ett tillskott från barnet vara nödvändigt för att klara av den kostnaden, för andra inte. Men att ta diskussionen om pengarna är ändå lika viktig.

Hur mycket barnet ska betala, beror ju på hur stora inkomster han eller hon har. Det viktiga är att ta en diskussion och göra upp en plan, så att barnen lär sig om pengars värde och vad saker och ting kostar” säger Madelen Falkenhäll. Sen kan det även vara bra att göra upp en vidare plan för vad som krävs för att sköta ett hushåll.

“Kanske ska man dra upp en plan för hur barnet hjälper till med matlagning, tvätt och städning, saker man hade fått klara själv om man bodde hemifrån”, säger Madelén Falkenhäll.
Visa hela svaret

Varför köpa så mycket kläder?

Hur ofta köper du något för att du verkligen behöver det? Kanske är det oftare ett ha-begär som kickar in och så står du där med kassarna fulla. Helt mänskligt, men väldigt ohållbart säger forskaren Åsa Callmer. I våra hjärnor finns ett belöningssystem som ger oss dopaminkickar eller en känsla av välbehag när vi tillfredsställer våra behov.

1. Vissa behov, som att äta och sova, är medfödda medan andra är inlärda.
2. Onsumtion och shopping hör till det senare.
3. Vi har alltid samlat på oss saker och det är väldigt mänskligt att konsumera, men den konsumtionskultur vi lever i i dag påverkar oss enormt, säger Åsa Callmer som forskat i hållbar konsumtion och tillräcklighet vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Tack vare – eller på grund av – dopaminutsöndringen i hjärnan känner vi oss glada och nöjda och lär oss snabbt att det här är ett beteende vi ska upprepa för att må bra. Känslorna är beroendeframkallande, något som det ekonomiska systemet drar nytta av. Bildtext Åsa Callmer har forskat i hållbar konsumtion och säger att vi människor garanterat klarar oss utan fler prylar men att jorden inte klarar av att vi fortsätter konsumera som vi gör. Kungliga Tekniska högskolan,Åsa Callmer Belöningssystemet i hjärnan gör att vi ofta konsumerar för att vi vill, inte för att vi har ett faktiskt behov.

Det är ju så trevligt med en ny klänning eller ett par skor till festen. Vi känner en glädje som håller i sig ungefär tills värden eller värdinnan schasar ut festfolket. I snitt använder vi våra klädesplagg sju gånger och sparar dem i garderoben i omkring 2,5 år innan vi gör oss av med dem. Det här visar en rapport från Europeiska miljöbyrån som presenterades i slutet av förra året.

Vi är också duktiga på att intala oss att vi är värda att köpa nytt. Kanske har vi presterat bra på jobbet och vill ge oss själva en belöning i form av en ny pryl, eller så mår vi dåligt och vill köpa lite materiell lycka för att bli på bättre humör. Det är problematiskt för det stämmer inte! ― Åsa Callmer – Det här är ett väldigt tydligt tecken på hur djupt påverkade vi är av konsumtionskulturen, säger Åsa Callmer.

Hon förklarar att det handlar om ett inlärt beteende som får oss att koppla ihop konsumtion med lycka och framgång. – Och det är problematiskt för det stämmer inte! Det finns forskning som visar att den kick man kan uppleva vid ett nytt köp är väldigt kortvarig och att mer saker inte gör oss lyckligare i längden.

Men det här beteendet går att bryta. I sin forskning har Åsa Callmer talat med flera personer som haft ett köpfritt år eller rensat i sina hem med KonMari-metoden som hjälp, Gemensamt för dem alla är att de känner en stor lättnad och ett ökat välmående efteråt. Bildtext Förra året hade Mette Pökelmann ett flygfritt år, i år har hon köpstopp. Bild: Privat Tågluffning,mette pökelmann För Mette Pökelmann har det blivit mer och mer självklart att vi behöver se över hur vi förhåller oss till att köpa nytt och i stället lära oss att uppskatta och ta hand om det vi redan har.

Vi har ingen delningsekonomi, vi tänker inte cirkulärt kring vår konsumtion utan man köper för sitt eget behov. Mette Pökelman ser det köpfria året som en rolig utmaning och redan nu har det gett henne ett visst lugn. – Jag gick på stan i går och det kändes skönt att jag inte ens behövde gå in i butikerna.

I stället hoppas hon kunna lägga de pengar hon vanligtvis shoppar upp på meningsfulla tidsfördriv och semester. – Jag tycker om att fjällvandra så det vill jag gärna göra ännu mer!
Visa hela svaret

Camilla Westergren