Alicia Trezise-Segervall flyttade till Finland från Australien för kärleken. Hennes passion för ull och stickning fick henne att starta ett eget spinneri i den gamla byskolan i Koskö, i Österbotten. Hit kan man komma med ullen från sina egna får, också om man bara har ett par stycken och få tillbaka spunnet garn i önskad tjocklek.

• Det var just bristen på en sådan möjlighet som gjorde att Alicia kom på idén med ett lokalt spinneri som värnar om de etiska, ekologiska och hållbara aspekterna av garnframställning.
• Jag vill ju inte själv ha gift på min kropp så då ska det inte finnas kemikalier i garnet heller Det behövs minst 4 kg ull för att starta maskinerna.

Det är enbart sommarull som duger till garntillverkning. När vinterpälsen klippts bort och fåret fått gå ute på grönbete hela sommaren och pälsen tvättats av regnet flera gånger, går det att spinna garn av den utväxta ullen på hösten. De korta håren runt ben och huvud går inte att använda så de ska först klippas bort. Bild: Yle/ Lee Esselström ull,Strömsö Det är viktigt att samla och spara ullen i papperspåsar. När du fått ihop minst 4 kg kan du komma med din säck till Alicia på Koskö Mill. Bildtext Alicia använder tumlaren som hennes man byggt för att bli av med skräp ur ullen. Bild: Yle/ Lee Esselström Strömsö,ull,spinnerier Alicia granskar ullen noga och sätter in den i tumlaren. Ett hjul byggt av galler. Här slås ullen ner mot gallret så att bajsrester och smuts lossnar, i enlighet med principen att allt tungt faller neråt.

Golvet blir skräpigt. Men ullskräpet, som man också kunde kalla “mervärdesavfall” i sammanhanget, lämpar sig ypperligt i trädgården. Alicia samlar det i en skild påse för att sedan sprida ut det i grönsakslandet. Det är bra att täcka odlingarna med ullskräp, det ger näring samtidigt som det håller en del oönskade djur borta från grödorna.

Sedan sorterar hon ullen på ett gallerbord. Det är Alicias man Matts Segervall som byggt de lite udda hjälpmedlen som behövs i processen. När ullen är skräpfri läggs den i tvättpåsar i vattenbad och på så sätt tvättas, i tre till fyra omgångar. Bildtext Alicia tvättar ullen i vattenbad i flera omgångar. Bild: Yle/ Lee Esselström Strömsö,ull,spinnerier Alicia använder inga kemikalier i sin bearbetning av garnet. – “Jag vill ju själv inte ha gift på min kropp, så då ska det inte heller finnas kemikalier i garnet, som man ska ha mot kroppen”, säger hon. Bildtext Ull på tork på ställningar Matts Segervall själv byggt. Bild: Yle/ Lee Esselström Strömsö,ull,spinnerier Med hjälp av en centrifug pressar hon vattnet ur ullen innan det läggs på tork. Genom hela processen håller Alicia noggrann kontroll på vems garnet är så att ingen ull blandas med någon annans. Bildtext Lamm på grönbete Bild: Yle/ Lee Esselström får,lamm,Strömsö,ull Det tar minst ett dygn för ullen att torka. Sedan sätts den in i en så kallad ullöppnare. Bildtext Tvättad ull som ska sättas in i den första maskinen, den så kallade ullöppnaren. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,ull,Strömsö Bildtext I ullöppnarens andra ända samlas den fluffiga ullen. Bild: Yle/ Lee Esselström ull,spinnerier,Strömsö Ut kommer fluffig ull som samlas i lådan familjen själv byggt. Sedan väger Alicia ullen noga innan hon brer ut den på bordet som matar den första kardningsmaskinen. Bildtext Den första kardningsmaskinen gör ullen till ett tunt flor som samlas på hjulet längst bak. Bild: Yle/ Lee Esselström kardning,ull,Strömsö,spinnerier Den första kardningsmaskinen kardar ullen till ett tunt flor som samlas på ett hjul längst bak. Denna “madrass” tar Alicia sedan loss och flyttar till den andra kardningsmaskinen. Bildtext Ull på väg in i den andra kardningsmaskinen. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,kardning,ull,Strömsö Bildtext Den andra kardningsmaskinen formar ullen till rullar. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,ull,Strömsö,kardning Den andra kardningsmaskinen gör rullar av ullen. Alicia kallar dem för “ostar” eftersom de på engelska kallas för “cheeses”. Och visst ser de lite ut som ostar. Bildtext Alicia håller koll på trådarna i spinnmaskinen. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,Strömsö,ull Ostarna, eller förgarnet (det ännu otvinnade garnet), läggs sedan uppe på spinnmaskinen. Alicia trär vant i de sköra trådarna. Hon sätter tvinn på ulltrådarna med hjälp av en vanlig piprensare, för att få dem att hålla ihop. Bildtext Alicia framför tvinningsmaskinen som kan göra 2-, 3- eller 4-trådigt garn. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,ull,garn,Strömsö Det entrådiga garnet som samlats på träkoner tar Alicia sedan med sig till tvinningsmaskinen. Här kan man tillverka två-, tre- eller fyrtrådigt garn. Extra läckert blir det med garn som tvinnats av en vit tråd och en tråd brun ull. Bildtext Tvåtrådigt garn samlas på konen i tvinningsmaskinen. Bild: Yle/ Lee Esselström spinnerier,ull,Strömsö Nu är garnet färdigt att användas. För att få loss garnet från konerna använder hon sig av en stor härvel som kan göra många garnhärvor på en gång. Bildtext Garn Alicia gjort av lokal ull. Bild: Yle/ Lee Esselström garn,spinning,Strömsö,spinnerier Härvorna får sedan noggrann markering enligt hur många kilometer ullen färdats. Här har ingen ull åkt kors och tvärs för de olika momenten i processen. Garnerna markeras med till exempel 6 km.
Visa hela svaret

Hur gör man garn av hundhår?

Det går att göra garn av de flesta hundraser. Det som behövs är att de avkammade stråna är minst 5 cm långa. Hundull anses vara 7 gånger varmare än fårull. Vanligast är att jag spinner garn på uppdrag av hundägare som har skickat mig ull som de har kammat av från sin hund.
Visa hela svaret

Hur gör man ull?

Ull Håller oss varma Över hela jorden, har människan har använt ull i tusentals år. Varför? Jo, ull är den textil som är överlägsen när det gäller att hålla oss varma. Men ull är bra på så många fler sätt. Ibland är faktiskt ull nästan som trolleri. Ull är fårets hår Av ullen kan vi karda och spinna garn.

Av garnerna kan vi sticka och väva tyger. Av tyger kan vi göra till exempel kläder och inredning. Även andra djur än får har ull. Till exempel getter, kameler, kaniner och alpackor. För att använda ullen klipper man djuren, men vissa djur fäller ullen av sig själv. Ullen växer ut och vi kan klippa om och om igen.

Djuren mår bra av att bli klippta. Ullen från olika djur ser olika ut Alpackans ull är väldigt fin och mjuk och den är varmare än fårets ull. Av getens skägg görs de allra mjukaste sjalar. Ryafåret har långa tjocka och glansiga hårstrån. Att ull ser olika ut gör att den får olika egenskaper. Vi reder ut begreppen

Ull är fårets hår. Ett hårstrå av ull kallas fiber. En textil av ull, till exempel garn och tyg, kallas ylle. Ull klipps från fåret och sedan växer den ut på nytt igen. Fårskinn får man efter slakt, när man tar tillvara på skinnet med pälsen på.

Vad kan du göra av ull? Du kan spinna garn av ull. Av garnet kan du sticka, virka eller väva tyger – göra textilier. En textil gjord av ull kallas ylle. Du kan även tova ull. Ull kan faktiskt bilda tyg helt av sig själv. Man säger att den filtar sig. Ull är det enda materialet som kan göra det.

Av det tovade tyget kan du sy kläder eller andra saker. Du kan tova ullen till en speciell form direkt utan att behöva klippa och sy. Till exempel till ett par skor. Du kan göra skulpturer av ull när du tovar den. Du kan använda ull som stoppning för att göra varma mjuka täcken och madrasser. Ull och värme Ull är speciellt bra på att hålla oss varma.

Även om ullen blir blöt så värmer den. Det är därför att ull tillverkar värme när den blir fuktig. Om du blir blöt eller svettig i ett plagg av bomull eller fleece börjar du ofta frysa efter ett tag. Men ett ylleplagg håller dig varm trots att du är svettig.

1. Men om du blir riktigt plaskvåt när det är kallt kommer du att frysa även i yllekläder.
2. An tvätta sig själv En annan bra sak med yllekläder, är att de inte luktar illa när de blir svettiga.
3. Ylle kan tvätta sig själv om det får hänga ute på vädring.
4. Det beror på att smuts och svettpartiklarna inte kan tränga in i själva ullfibern.

Smutsen ligger på ytan och försvinner med luft och vind. Kläder för alla väder Ull är fårets kläder. Den är till för att skydda mot alla väder, mot kyla, regn, vind och sol. Därför fungerar ullen så bra att använda till kläder och skydd även för oss människor. Rätt ull på rätt ställe Det finns olika typer av får och deras ull kan ser olika ut. Vissa fårraser har grov ull med långa styva hårstrån och andra har kort ull med mjuka krusiga strån. Och så finns det alla möjliga kvaliteter där emellan. Ett ullhårstrå kallas ullfiber,

Olika ull passar att använda till olika saker. Mjuk, finkrusig ull passar bra att använda till mössor, vantar och till kläder nära kroppen. För den kliar inte. Styv ull kan klia och den passar därför bättre till sittunderlag, skor och ytterplagg. Gamla fårraser har både bottenull och täckhår. Bottenullen är ofta mjuk och kort.

Täckullen har längre fibrer som är glansiga och styva. Bottenullen passar därför till kläder du bär närmast kroppen. Medan den stickiga täckullen passar till ytterplagg, eftersom vätan lätt rinner av den. Man har avlat fram nyare fårraser som har enbart mjuk bottenull eller styv täckull. Skyddar mot brand Ull brinner inte. Den slocknar av sig själv om den sätts i brand. Därför är det bra om du har yllekläder när du eldar, grillar eller är på majbrasa. Kläder av syntetfibrer, som fleece, nylon, och akryl är lätta att sätta eld på. En liten flygande gnista kan smälta hål på din jacka.

Dessa tyger kan smälta fast på huden och ger dig ordentliga brännskador. Men ett ylleplagg tar inte ens eld. Inte i första taget i alla fall. Ull brinner först när det är extremt hett. Ull är naturlig och miljövänlig Ull är ett naturmaterial, det betyder att det kommer helt och hållet från naturen. Får kan tillverka ull av att bara leva, äta gräs och dricka vatten.

De behöver inte ens en uppvärmd ladugård. De mår bra av att vara utomhus, bara de har ett skjul att gå in i för att få skydd mot regn och vind. Även om fåren själv ofta väljer att vistas utomhus i alla väder. Gräs + vatten + får = ull Det behövs inga fabriker för att framställa ull. Tillbaka till naturen Ull är nedbrytbar. Ull och textilier gjorda av ull kan läggas på komposten och brytas ner till helt ofarliga och naturliga ämnen. Men om ullen är behandlad, till exempel färgad, kan dessa ämnen vara farliga för miljön. Ull kan också återanvändas. Då hackas den sönder i småbitar och görs om till nya textilier. : Ull
Visa hela svaret

Får man mohair från?

Angorageten härstammar från Centralasien, Kina, Afghanistan och Iran. När turkmenerna kom till Ankara regionen i Turkiet på 1200-talet tog man med sig angoragetter. Namnet angora kan härledas från Ankara som blev känt för de bästa fiberproducerande angoragetterna.

Under många år hölls angoragetterna inom Turkiets gränser. Endast garner och färdiga produkter exporterades fram till 1830-talet då råmohair för första gången exporterades. Redan 1839 hade Britterna lärt sig konsten att spinna garn från råmohair och Turkiet började producera stora kvantiteter råmohair till Storbritannien.

För att möta den stora efterfrågan på råmohair från Storbritannien korsade de renrasiga angoragetterna med den turkiska Kurtgeten. Redan 1863 fanns det väldigt få renrasiga angoragetter i Turkiet. Några renrasiga djur hade dock exporterat till Sydafrika, USA och Australien mellan 1838 och 1857, men alla getter som exporterades efter 1860 var korsningar med Kurtgetter. Idag är de världsledande mohairproducenterna Sydafrika, USA, Australien och Nya Zeeland. Eftersom avelsarbete bedrivits i dessa länder delar vi idag in angoragetterna i tre undergrupper; sydafrikanska, texas och asiater (ursprungsdjur från Australien).

Av dessa är de två första bättre när det gäller både mohairmängd- och kvalitet. I Sverige förekommer alla tre typerna som rena typer men oftast blandade beroende på det lilla avelsmaterial som finns här. Till Sverige kom de första angoragetterna redan 1742. Det var Jonas Alströmer (han med potatisen) som importerade djuren från Turkiet.1756 fanns det ca 500 angoragetter i Sverige.

På 1800-talet dog angoragetterna ut eftersom den fina mohairen inte kunde konkurrera med vadmal och ull. 1986 togs angorageten återigen in i Sverige och vi som håller på med dessa trevliga djur hoppas att de har kommit för att stanna den här gången. Mohair Mohair kallas fibern som angoragetterna producerar. Ordet härstammar från ett arabiskt ord som betyder val/välja.

Mohair är en stark, silkeslen och glansfull fiber som ger vackra garner och kläder. Mohair används till stickgarner för hand- och maskinstickning, vävgarner till sjalar och skarvs, kostym- och dräkttyger samt tyger till möbler och gardiner. Andra användningsområden är som dockhår, tomteskägg och tillverkning av Teddybjörnar.

Man kan säga att mohair har alla ullens egenskaper men att den dessutom är mer slitstark, glansfull, mjuk och har en bättre förmåga att dra till sig färg. Mohair filtar sig inte lika lätt som ull, vilket gör att mohairprodukter behåller sin “luftighet” även efter tvätt. En-trådigt kidmohair på ett angoraskinn. Kempen är sträva och hårda och går dessutom inte att färga in. Avelsarbetet går bl.a. ut på att avla fram djur utan kemp, med stora mängder finfibrig mohair. Men naturligtvis tas andra egenskaper i beaktning. Skötsel Angorageten är ett nyfiket och vänligt djur som kräver mer skötsel än t ex får. Getterna bör klippas var 6:e månad. Ett riktigt bra vuxet djur kan ge 3,7 kg vid ett klipptillfälle, ett sämre djur kanske bara ger 2 kg mohair. Killingarna kan ge mellan 0,7 och 2,0 kg vid första klippningen. När man klipper unga djur använder man täta överskär eftersom andra skär bara glider i pälsen.

Skären får doppas ofta för att inte bli så varma eftersom mohairen inte innehåller så mycket fett jämfört med får. Angorageten har inget eller mycket lite underhudsfett, annat än på buken, vilket gör att de är känsliga för kyla när de är nyklippta. Angoragetens klövar är mjuka och växer snabbt. I sin naturliga omgivning i bergen skulle klövarna nötas.

Även om man har en hel del sten som getterna klättrar på ute på betesmarkerna är det ändå inte tillräckligt. Därför får man klippa klövarna på djuren ca 4 gånger per år för att de ska behålla en naturlig benställning och kunna röra sig bra. När en get killar första gången är hon runt 2 år gammal. En nyfödd killing väger mellan 2,5 och 3,5 kilo. Bilder & text: Skåningsmåla Mohair
Visa hela svaret

Kan man tvätta ull med såpa?

Tvätta –

Tvätta i maskin 2-3 msk såpa till en 6-7 kg maskin i tvättmedelsfacket. Klarar galant 60-graderstvätt, bör inte tvättas i 90 grader då såpan kan flocka/skära sig. Är låglöddrande och skummar inte i maskinen och tvätten blir ren och mjuk. Doften Havsbris gör sig extra bra till tvätt om man vill ha en mild och frisk doft av nytvättat. Ett annat tips är pumpen till 5-litersdunkar. Den ger ca 30 ml per pumpslag så 1-1,5 pump blir lagom. Vittvätt Det går lika bra att tvätta vitt med Källans Linoljesåpa som annan tvätt. Samma mängd såpa men tillsätt även drygt 1 msk bikarbonat i tvättmedelsfacket med såpan. Kör maskinen som vanligt. Det är ingen dunderkur på redan gulnade lakan men kan hjälpa till att hålla tvätten vit. Ull och siden Handtvätta ull och siden det mår de bäst av. Det går dock att tvätta i maskinen på ull-/sidenprogram med 1 msk såpa. Viktigt med ull är att inte använda för mycket såpa då det kan försämra ullens vattenavvisande egenskaper. Trasmattor Du kan tvätta dem duschen, badkaret, ute på gården eller i sjön t ex. Blöt, häll på såpan och kliv omkring, vänd dem några gånger, kliv och stampa. Skölj på samma sätt tills sköljvattnet är rent. Använd ca ½-1 dl Källans Linoljesåpa per matta.

Visa hela svaret

Hur mycket får man betalt för ull?

Öka värdet av din ull – sälj den! Foto: Stephan Lombard En översikt över företag i Sverige som köper in och/eller förädlar ull. Detta är en artikel ur Fårskötsel nr.7/2017 sammanställd av Claudia Dillmann, Projektledare Ull, Svenska Fåravelsförbundet.

(Viss information har uppdaterats, dock inte priser eller kontaktuppgifter.) Se även Ullkartan ›› Filtmakeriet, Hälsingland köper in ca 4 ton ull/år. Man spinner garn och gör nålfilt. Filtmakeriet vill gärna att fårägaren tar kontakt med dem inför klippningen om man vill sälja ullen till dem. Priset sätts utifrån kvaliteten på ullen.

Tel.0278-650645, [email protected] Åddebo Ullkarderi, Norduppland köper in 5 ton ull/år. Man kardar ullen till karflor och färgar också en del av dessa. Åddebo Ullkarderi betalar bra för ren och skräpfri ull av hög kvalitet. Halva fraktkostnaden betalas om ullen skickas till företaget med hjälp av bussgods.

1. Priserna ligger på 68 kr/kg på prima vit finull och gobeläng.
2. Då ska den vara grovsorterad och skräpfri.
3. Svart finull betalas med 55kr/kg, brun finull 40 kr/kg, mörk Gotlandsull 30kr/kg, (ljus något mindre) och 20kr/kg för Texelulllen.
4. På karderiet kan man även få sin ull lönkardad.
5. Och minsta mängd ull är då 5 kg per färg.

Att lönkarda ull kostar 213kr/kg + moms (avser färdig vara). Vid mindre mängder av råull blandas färgerna ihop, dock skall råvaran alltid vara minst 5 kg. Tel.0294-300 20, [email protected] Solkustens Spinneri, Roslagen köper in ca 2 ton/år, spinner och säljer garn.

Företaget lönspinner också och då är minsta kvantitet 10 kg råull. Man köper in ull från raserna Finull, Jämtland, Leicester och Gotlandsfår. Viktigt är att fåren klipps två gånger per år, vår och höst. Höstullen är den bästa och vanligtvis den som främst köps in. Ullen ska vara grovsorterad, ha sin fulla längd och vara fri från skräp.

Bukull, filtad ull, dubbelklipp och ull som är nersmutsad av lösa magar ska vara bortsorterad. Ull som är kortare än 5 cm bör också sorteras bort. Priset är beroende av kvalitén på ullen. Välklippt och välsorterad ull ger ett bättre pris. Man betalar mellan 30–120 kr/kg för ullen.

Vi lönspinning tar man betalt per kilo råull och garnutbytet är beroende av ullkvalitén. Noga sorterad ull ger ett bättre garn och även ett större utbyte. Har du ull i olika nyanser som du vill ha spunnet var för sig behöver det vara minst 10 kilo råull per nyans. Priset är 400 kr per kg råull + moms (500 kr/kg).

Garnutbytet blir ca 50-70% av råullsvikten (Kan bli lägre om ullen är skräpig, lortig, filtad eller inte lämpar sig för garn). Tel.0708-350932, [email protected] Östergötlands Ullspinneri, köper in ca 1 ton ull/år. Betalar för pälsulll (Gotland) 25kr/kg + moms och för finull 25-100kr/kg plus moms.

• Lammullen betalas bäst.
• Lönspinner ej.
• Tel.0144-23 088, inf[email protected] Ullcentrum, Öland samlar in ca 30 ton ull/år.
• Ullen tvättas i Belgien och förädlas sedan på Öland.
• Ungefär 20 % av de färdiga produkterna exporteras.
• Man säljer färdiga produkter till bland annat Japan, Tyskland och Holland.
• Ullcentrum tillhandahåller gratis papperssäckar och hämtar ullen direkt ute på fårgårdarna på Öland, i Blekinge, Småland, efter Skånegränsen och Östgötagränsen.

Man har 5 enkla sorteringsklasser: Gotlandsull till spinning och tovning, vit korsningsull till spinning och tovning, Texel- och baggull går till tovning samt brun finull till spinning och tovning. Ullcentrum betalar 10 kr/kg för ullen. Tel.0485 290 10, ad[email protected] Ullkontoret, Gotland köper in ca 25 ton ull.

Man köper in, tvättar och säljer ullen vidare till industrin. Ullkontoret arbetar just nu på samarbeten med företag inom bygg- och textilindustrin som exempelvis Sporda Nonwowen AB och Nordifa. Ambitionen är att kunna tvätta 50 ton/år i framtiden. Ull som köps in av Ullkontoret ska vara skräpfri och inte tovig.

Lammullen betalas bäst med 15kr/kg och 10 kr/kg betalar man för tackullen. Tel. Hans Bulthuis, tel 070-580 35 24, Jenny Andersson, tel 073-676 36 15, [email protected] Gotlands Ullspinneri är en ekonomisk förening som omsätter ca 1 ton/ull år. Man arbetar endast med Gotländsk ull i sin egen produktion.

Ullen kardas och spinns till eget garn men man lönkardar och lönspinner också åt kunder både från ön och från fastlandet. Ullen ska vara grovsorterad och skräpfri. Gotland och Leicester betalas med ca 10 kr/kg. Finsorterad ull kan man få lite mer för, ca 30 kr/kg.60kr/kg betalas för finull. För lönspinning är minsta mängd invägd tvättad ull 10 kg.

Kostnad: 2-trådigt garn tacka/lamm 625 kr/kg, tvätt av garn 65 kr/kg. Kardflor kostar 225 kr/kg Tel.0498-48 82 50, [email protected] Ullspinneriet på Ihre, Gotland köper in ca 300-400 kg/år samt lönspinner i liten skala. Tar i nuläget inte emot nya kunder.

Nordline, Skåne, Darryl Keenan är fårklippare och samlar in samt sorterar ca 50 ton ull/år. Ullen säljs till Danmark och England. Darryl hämtar också ull direkt ute på gårdarna om det är större mängder. Ull-uppsamlingsområdet för Nordline är från Stockholm och ner till Skåne. För att ullen ska vara intressant att köpa för Darryl måste den vara någorlunda fri från halm och jord.

Magullen ska också ha sorterats ut och ullen ska ha färgsorterats i vitt, färgat och svart. Nordline betalar 5–6 kr/kg för ullen eller ger rabatt på klippningen. Tel.070-597 16 60, [email protected] Ullförmedlingen är en digital arena för köp och sälj av ull.

• Tidigare fanns Facebooksidan Ullförmedlingen som omsatte ca 1,5 ton ull/år, till ett värde av ca 100 000kr/år.
• Information om nya ullförmedlignens omsättning har vi inte i dagsläget.) På Ullförmedlingen kan man lägga ut ull till försäljning både som privatperson och som företagare.
• Det bästa sättet att få sin ull såld på är att man lägger ut bilder på den ull man vill sälja, lägger till en beskrivande text med t.ex.

upplysning om längd på fibrerna, priset per kilo eller per fäll, samt skriver om ullen är rensad och sorterad o.s.v. Frakten av ullen kan ske antingen per post/fraktbolag eller via hämtning direkt på gården. Priserna ligger mellan gratis (för t.ex. ull som marktäckning i trädgårdsland m.m.) och 400 kr/kg för ull med riktigt hög kvalitet.
Visa hela svaret

Varför sticks ull?

Varför kliar ull? – Rent tekniskt så handlar det om hur fina eller grova ullfibrer ullen har. Ju finare fibrer, desto mindre sticks ullen. De grövsta ulltyper använd bara till rockar, mattor och till utomhusbruk. Fibrernas grovhet beror mest på ulltypen, så för att vara säker nästa gång moster Kerstin ger dig en stickad tröja är det bäst att ställa frågor omkring ullen.
Visa hela svaret

Vilket får ger finast ull?

Gotlandsfår – Vår vanligaste fårras som avlas för de fina skinnens skull. Ullen från Gotlandsfåret är glansig, stark och består mest av täckhår. Den lämpar sig särskilt bra till tovning och filtning, då den tovar sig lätt. Vanligt förekommande är att använda den till bruksföremål som sittunderlag, hattar, tofflor mm, då den är mycket slitstark.
Visa hela svaret

Camilla Westergren