Vilka miljömärkningar för kläder finns i dag? –
Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning. Det är den enda märkning i Sverige där kraven utformats av en miljöorganisation och gäller hela vägen från fiber till färdig produkt. Det ställs bland annat krav på de fibrer som ingår i textilen, på kemikalierna som används, på utsläppen till luft och vatten och på sociala aspekter. Bra Miljöval Textil finns också för second hand och för re-design. Svanen. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för Svanen och EU-Blomman. Märkningen visar, precis som Bra Miljöval, att produkten uppfyller krav längs hela kedjan från fiber till färdigt plagg/textil och innehåller både miljökrav och sociala aspekter. EU Ecolabel, Även kallad EU-blomman i Sverige och är Svanens motsvarighet i Europa. GOTS – Global Organic Textile Standard. En internationell miljömärkning för textilier av naturmaterial. Även GOTS har ett livscykelperspektiv, som omfattar hela kedjan från råvara till färdig produkt.
Contents
Vad står de olika miljömärkningarna för?
Livsmedelsmärkningar – KRAV KRAV är det svenska miljömärket för ekologisk mat. Den följer alla regler som EU-ekologiskt har men har några fler regler för till exempel djuromsorg, klimat och social hänsyn. Krav har även regler för fisk och skaldjur som säkerställer hållbar odling och fiske.
- EU-lövet eller EU-ekologiskt EU:s märkning av ekologiska livsmedel.
- Märkningen garanterar att maten är producerad utan konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och med omsorg till djur och natur.
- På en ekologisk gård får djuren komma ut i friska luften och äta ekologiskt foder.
- Den ekologiska maten ska vara framställd på ett så naturligt sätt som möjligt och därför tillåts endast ett fåtal tillsatser.
MSC Marine Stewardship Council (MSC) är en oberoende och icke-vinstgivande organisation på global nivå. Den startades för att få bukt på problemet med överfiskning. Märkningen är en garanti för att produkten kommer från ett välskött fiske. Andra typer av märkningar Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom.
Fairtrade-märkt bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. På många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken. Det finns redan många och fler kommer säkert att dyka upp. En del fyller en funktion och säger något om produkten, till exempel Nyckelhålet som visar på näringsmässigt sunda varor, och Astma- och allergiförbundets symbol.
Oeko -tex är en märkning som visar att textilien har klarat en laboratorietest för skadliga ämnen. Andra märkningar har ingen betydelse för produktens innehåll, som WWF:s panda och returpilarna, Svenskt Sigill, Rainforest Alliance och Utz Kaphe är exempel på kvalitetsmärkningar som står för vanlig konventionell odling, men där man t ex försöker minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Ekoturismföreningen har även ett miljömärke, Naturens Bästa, i samarbete med Naturskyddsföreningen och VisitSweden. Du bör undvika Man ser ibland löv, fiskar, blommor och andra märken som producenterna själva hittar på, så kallad Green Washing, för att varorna ska ge ett miljövänligt intryck. Falsk marknadsföring som inte levererar en miljövänlig lösning förvirrar köparen som faktiskt vill göra skillnad.
Bra att veta Office Recycling gör skillnad genom att erbjuda fossilfria återvinningserbjudanden. Genom smarta, snygga och innovativa lösningar, som bidrar till en cirkulär ekonomi, så kan Office Recycling märka sin service och transport ‘Bra Miljöval’.
Genom att välja en leverantörer som inte släpper ut koldioxid så besparar du planeten från farliga utsläpp. Vi nöjer oss med att konstatera något lika enkelt som självklart: Det är ditt, mitt och vårt aktiva val som skapar en bättre framtid. Ett sådant val är att välja fossilfri återvinning. Det är ett val du kan göra redan i dag.
Varför inte börja med att på vår startsida, testa hur mycket ditt företag kan spara i utsläpp genom att byta till Office Recycling? Gör testet HÄR
Visa hela svaret
Hur många miljömärkningar finns det?
Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna Rapport från riksdagen 2015/16:RFR9 Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna ISSN 1653-0942 978-91-87541-41-4 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2016 2015/16:RFR9 Förord Som ett led i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet den 4 juni 2015 att ta fram en översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.
Översikten syftar till att ge utskottet ett kunskapsunderlag för beredningen av riksdagsärenden i frågan. Mot denna bakgrund har utvärderings- och forskningssekretariatet vid Riksdagsförvaltningens utskottsavdelning på uppdrag av civilutskottet under hösten 2015 tagit fram en översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.
Arbetet har genomförts av utvärderaren Joakim Skotheim med hjälp av praktikanten Sofia Allansson vid utskottsavdelnings utvärderings- och forskningssekretariatet. Arbetet har genomförts i samråd med Susanne Sjöblom, föredragande vid civilutskottets kansli.
| Caroline.Szyber | Johan.Löfstrand |
| Ordförande | Vice ordförande |
ul>
2015/16:RFR9
| Innehållsförteckning | ||
| Förord, | 3 | |
| Sammanfattning. | 5 | |
| 1 Inledning. | 7 | |
| 1.1 | Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. | 7 |
| 1.2 | Bakgrund. | 7 |
| 1.3 | Syfte, genomförande och avgränsning, | 8 |
| 1.4 | Rapportens disposition, | 9 |
| 2 Regler om miljömärkta produkter. | 10 | |
| 2.1 | Nordiska ministerrådet och EU, | 10 |
| 2.2 | Konsumentverkets arbete, | 11 |
| 2.3 | Självreglering, | 11 |
| 3 Aktuella miljömärkningar. | 13 | |
| 3.1 | Svanen. | 13 |
| 3.2 | EU-miljömärket. | 15 |
| 3.3 | Bra Miljöval, | 17 |
| 3.4 | TCO Certified. | 18 |
| 3.5 | Organic Content Standard (OCS). | 19 |
| 3.6 | Global Organic Textile Standard (GOTS). | 20 |
| 3.7 | Fairtrade, | 22 |
| 3.8 | Forest Stewardship Council (FSC). | 23 |
| 3.9 | Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). | 25 |
| 3.10 Miljöbyggnad, | 27 | |
| 3.11 Green Key, | 29 | |
| 3.12 Miljömärkt Event, | 30 | |
| 4 Sammanfattande jämförelse av miljömärkningarna. | 33 | |
| 4.1 | Produktgrupper. | 33 |
| 4.2 | Kriteriernas omfattning, | 34 |
| 4.3 | Ansökningstid och kostnader. | 35 |
| 4.4 | Miljömärkning i de nordiska länderna. | 36 |
| 4.5 | Samverkan mellan miljömärkningsorganisationer, | 36 |
| 5 Miljömärkning av kläder, | 38 | |
| 5.1 | Företagens hållbara kollektioner, | 38 |
| 5.2 | Kriterier. | 39 |
| 5.3 | Certifiering, | 40 |
| 5.4 | Kommunikation till konsumenter. | 42 |
| 5.5 | Fortsatt utveckling av branschens märkningar, | 44 |
| 5.6 | Konsumenters syn på miljömärkning av kläder, | 44 |
| 6 Miljömärkning ur ett konsumentperspektiv. | 46 | |
| 6.1 | Konsumenters attityd till miljömärkning. | 46 |
| 6.2 | Användning av miljömärkning i olika branscher. | 46 |
| 6.3 | Konsumenters efterfrågan på miljömärkta produkter. | 47 |
| 6.4 | Efterfrågan på information om företagens hållbarhetsarbete. | 48 |
| 6.5 | Konsumenters förtroende för miljömärkningen, | 48 |
| 6.6 | Ett stort antal miljömärkningar. | 50 |
| 6.7 | Ett nordiskt perspektiv. | 50 |
| 7 Iakttagelser. | 53 | |
| Referenser. | 56 | |
| Bilaga | ||
| Miljömärkningar i sammanfattning, | 61 |
4
- 2015/16:RFR9
- Sammanfattning
- Inledning
- Som ett led i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet den 4 juni 2015 att ta fram en översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.
- Aktuella miljömärkningar
Det har utvecklats miljöledningsstandarder för märkning som är indelade i tre olika typer: miljömärkning typ I, miljöuttalanden typ II och miljövarudeklarationer typ III. Konsumenten möter framför allt miljömärkningar som kan kopplas till miljömärkning typ I.
I översikten ingår 12 miljömärkningar: Svanen, EU-miljömärket, Bra Miljöval, TCO Certified, PEFC, FSC, OCS, Fairtrade, GOTS, Green Key, Miljömärkt Event och Miljöbyggnad. En redogörelse av dessa görs utifrån produktgrupper, kriteriernas omfattning, ansökningstid och kostnader, förekomsten i de andra nordiska länderna samt samverkan mellan miljömärkningsorganisationer.
I bilaga 1 finns en sammanfattning av miljömärkningarna. Inom klädindustrin har företag i stället för att märka sina produkter med en vedertagen miljömärkning utvecklat egna metoder, t.ex. egna varumärken, för att informera kunderna om vilka varor som är mer hållbara.
Respektive guide baseras i sin tur på certifieringar, men certifieringarnas logotyp används emellertid sällan på själva produkten. Företagen ser den egna märkningen som ett sätt att förenkla för konsumenten att göra hållbara val. Olika undersökningar visar att konsumenter har en positiv attityd till miljömärkning och att de hellre vill att en produkt märks än att de får information via t.ex.
direkt dialog med butikspersonal eller från ett företags webbplats. Konsumenter efterfrågar både fler miljömärkta varor och mer information om vad de olika miljömärkningarna står för. Enligt flera utredningar anser konsumenter att det finns för många olika miljömärkningar och att det kan vara svårt att förstå skillnaderna mellan olika miljömärkningar.
- Rapporter visar även att svenska konsumenter tycker att det är enklare att få tag på miljömärkta produkter följt av Danmark, Finland och Norge.
- I övrigt är skillnaderna mellan de nordiska länderna små.
- Iakttagelser I översikten har det framkommit att det finns många miljömärkningar.
- I stort sett finns samma miljömärkningar i alla de nordiska länderna, med vissa undantag, även om de används i olika stor utsträckning.
Översikten visar att konsumenter och intervjuade ser miljömärkning av olika produkter och tjänster som det bästa verktyget för att göra medvetna och hållbara konsumtionsval.5 2015/16:RFR9 S AMMANFATTNING Samtidigt framkommer att det kan vara svårt att jämföra märkningarna och förstå vad som skiljer dem åt.
Av översikten framkommer att det finns en skillnad i hur kontroller genomförs mellan olika miljömärkningar, där vissa är tredjepartscertifierade och andra inte. Det har framkommit att det är viktigt med fungerande kontrollfunktioner för att bibehålla konsumenternas förtroende för miljömärkning. Översikten visar att det utifrån ett konsumentperspektiv är viktigt att skilja på miljömärkningar som baseras på ett livscykelperspektiv och märkningar som baseras på enskilda delar av en produkt.
Översikten visar även att det blir allt vanligare att handeln ger ut egna märkningar som profileras som miljöanpassade och hållbara. Detta förekommer även inom klädbranschen. Ofta återkommer samma certifieringar inom de olika miljöprofilerade varumärkena, men trots det marknadsförs det egna varumärket.
Likheter och skillnader mellan företagen framgår därför inte på ett tydligt sätt, vilket kan försvåra en jämförelse mellan olika butikskedjors utbud av hållbara produkter. Samtliga intervjuade företag uttrycker en förståelse för att det kan upplevas som förvirrande för konsumenten när det finns många etiketter och miljömärkningar.
Företagen är även ense om att det behövs enhetliga och globala märkningar för hela branschen. Det framkommer att konsumenter efterfrågar mer information om vad de olika miljömärkningarna står för. Undersökningar visar att konsumenter helst ser att denna information presenteras av oberoende aktörer, t.ex.
- Konsumentorganisationer, miljörörelsen eller forskargrupper.
- I översikten har det framkommit att Konsumentverkets nya upplysningstjänst Hallå Konsument är en positiv utveckling i denna riktning.
- I denna översikt har det från flera håll lyfts fram att miljövarudeklarationer i framtiden kommer att få allt större betydelse vid miljömärkningen av produkter och tjänster.
Det genomförs bl.a. ett projekt via EU-kommissionen som syftar till att utveckla miljövarudeklarationer som är anpassade till konsumenter. Översikten visar att företagen allt mer inriktar sig på att öka transparensen och att det blir vanligare att de arbetar internt med livscykelanalyser.
Utvecklingen av standarder har bidragit till att skapa en större enhetlighet på marknaden, och flera aktörer förespråkar att befintliga standarder som finns på global nivå eller EU-nivå borde utvecklas ytterligare för att underlätta för konsumenterna. Därtill menar flera aktörer att globala märkningar underlättar företagens möjlighet att exportera varor.
Det har pekats på att marknadsefterfrågan, kontext och behov bör styra om standarder ska utvecklas på internationell eller på europeisk nivå.6
- 2015/16:RFR9
- 1 Inledning
- 1.1 Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut.1 Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Av riktlinjerna framgår bl.a. att verksamheten omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels löpande uppföljningar och utvärderingar av regeringens resultatinformation som redovisas i budgetpropositionen och resultatskrivelser.
Uppföljning och utvärdering bör enligt riktlinjerna ha en framåtblickande inriktning och medverka till att ge underlag för väl underbyggda ställningstaganden i utskottens beredningsarbete.2 Som ett led i civilutskottets arbete med uppföljning och utvärdering beslutade utskottet den 4 juni 2015 att ta fram en översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.3 1.2 Bakgrund Det finns en rad olika miljömärkningar i Norden som ställer olika krav när det gäller bl.a.
miljö, socialt ansvarstagande, etiska frågor och hälsoaspekter. Inom civilutskottet har frågan om miljömärkningar utifrån ett konsumentperspektiv beretts vid flera tillfällen. Utskottet framhöll våren 2015 att miljömärkning är ett bra redskap när det gäller att underlätta för konsumenter att göra hållbara val.4 Riksdagen har godkänt målet för konsumentpolitiken.
Målet är väl fungerande konsumentmarknader och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion.5 Vidare kan nämnas att information om frågor som gäller hållbar konsumtion är en viktig del av den rikstäckande konsumentupplysningstjänst, Hallå Konsument, som nyligen har inrättats. Regeringen har nyligen i en skrivelse till riksdagen redovisat att den ska bidra till goda förutsättningar för trovärdiga märkningar med höga miljökrav som kan guida konsumenter till miljömedvetna val samt ta fram en strategi för hållbar konsumtion, vilken bl.a.
kommer att beakta miljöinformation till konsumenter.6 1 4 kap.8 § regeringsformen.2 Framst.2005/06:RS3, bet.2005/06:KU21.3 Civilutskottets protokoll 2014/15:30.4 Bet.2014/15:CU11.5 Prop.2015/16:1 utg. omr.18, bet.2015/16:CU1, rskr,2015/16:77,6 Skr.2015/16:69, se även prop.2015/16:1 utg.
- 2015/16:RFR9 I NLEDNING
- 1.3 Syfte, genomförande och avgränsning
- Syfte och inriktning
- Syftet med civilutskottets översikt är att ge utskottet ökade kunskaper om miljömärkning i Sverige och de övriga nordiska länderna.
Huvudinriktningen har varit att översiktligt beskriva de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna. I detta har ingått att beskriva omfattningen, vad de olika miljömärkningarna står för och vilka kriterier och krav som ställs på olika produkter.
- I översikten berörs även vilka som står bakom miljömärkningarna och vilka typer av produkter som omfattas.
- Mot bakgrund av det stora antalet miljömärkningar som finns har det även ingått att undersöka hur miljömärkningarna upplevs av konsumenter.
- Vidare har miljömärkning av kläder särskilt studerats.
- I detta har bl.a.
ingått att studera hur butiker marknadsför sina egna varumärken som hållbara och miljöanpassade i stället för att använda sig av vedertagna miljömärkningar i sin marknadsföring. Genomförande Uppgifterna i rapporten har samlats in genom studier av dokument och rapporter.
Informationen om miljömärkningar i de övriga nordiska länderna är begränsad.7 Ett frågeformulär har skickats ut till ett antal organisationer som erbjuder miljömärkning. Vidare har intervjuer genomförts med företrädare för Swedish Standards Institute (Sis), Reklamombudsmannen, Konsumentverket, Konsumentföreningen Stockholm, Sveriges Konsumenter, Svensk Handel, Svenska Naturskyddsföreningen och den nordiska miljömärkningsorganisationen Svanen.8 För den del av översikten som avser miljömärkning av kläder har representanter för fyra företag intervjuats – Hennes & Mauritz (H&M), Lindex, Kappahl och Åhléns.
De valda företagen arbetar med hållbarhetsfrågor och kommunicerar hållbarhetsarbetet till sina kunder genom information på plaggen och finns över stora delar av Sverige och i flera av de övriga nordiska länderna. Det har vidare varit möjligt att använda arbetsmaterial från ett samnordiskt projekt om miljömärkning som underlag i denna studie.9 7 Se bl.a.
Eurobarometern (2013), Temanord (2014) och Temanord (2012).8 Se förteckning över intervjuer i rapportens källförteckning.9 Konsumentverket deltar i ett samnordiskt projekt – Hållbar konsumtion och produktion – vars mål är att utveckla, samordna och utvärdera nödvändiga styrmedel i arbetet med hållbar konsumtion och produktion.
Se Arbetsgruppen för hållbar konsumtion och produktion (HKP) – http://www.norden.org/hkp (Hämtad: 2015-11-16).8 Avgränsning Översikten är inriktad på märkningar som syftar till att kommunicera att produkten kan ha positiva effekter för miljön eller för den enskilda konsumenten.
Även märkningar som handlar om socialt ansvarstagande ingår i översikten. Däremot har märkningar som handlar om hälsofaktorer inte ingått i översikten. Miljömärkningar som berör livsmedel, kosmetika och energi har inte ingått i arbetet med denna översikt eftersom dessa produktgrupper inte ligger inom civilutskottets ansvarsområde.
Inte heller har frågor om produktsäkerhet ingått i denna översikt.1.4 Rapportens disposition • I kapitel 2 redogörs kortfattat för de regler som styr miljömärkning av produkter. I samma kapitel berörs den självreglering som uppstått på marknaden. • I kapitel 3 presenteras de aktuella miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna.
- • I kapitel 6 redovisas rapporter som beaktar miljömärkning utifrån ett konsumentperspektiv samt vad som har framkommit i intervjuer.
- • I kapitel 7 redovisas ett antal iakttagelser utifrån vad som har framkommit i arbetet med översikten.
- 9
- 2015/16:RFR9
- 2 Regler om miljömärkta produkter
- 2.1 Nordiska ministerrådet och EU
Svanen, det nordiska miljömärket, infördes 1989 av Nordiska ministerrådet. Svanenmärket finns på alltifrån tvättmedel till hotell och hela dagligvarubutiker. Svanens miljökrav tar bl.a. sikte på att reducera belastningen på klimatet och minska spridningen av miljögifter.
- Dessutom ställs funktions- och kvalitetskrav.
- Svanen har ett livscykelperspektiv när miljökraven ställs och tittar på hela produktens miljöpåverkan.
- Sedan mer än 20 år finns det ett gemensamt frivilligt miljömärkningssystem inom EU.
- Det infördes 1992 genom en rådsförordning om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.10 Förordningen ersattes 2000 av Europaparlamentets och rådets förordning om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke, 11 som nu i sin tur har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning från 2009 om ett EU-miljömärke (miljömärkesförordningen).12 Miljömärkesförordningen tillämpas på alla varor och tjänster som tillhandahålls för distribution, konsumtion eller användning på unionsmarknaden, med undantag för humanläkemedel, veterinärmedicinska läkemedel och medicinsk utrustning.
Miljömärket får endast användas för produkter som uppfyller kriterierna för de berörda produkterna och för vilka märket har tilldelats. Det fastställs kriterier för EU-miljömärket för varje produktgrupp. Kriterierna anger de miljökrav som en produkt måste uppfylla för att få bära märket.
- Riterierna ska vara baserade på produkternas miljöprestanda, med beaktande av unionens senaste strategiska mål på miljöområdet, och ska fastställas på grundval av vetenskapliga belägg och med beaktande av produkternas hela livscykel.
- Den 1 januari 2014 trädde en ny svensk lag om EU-miljömärket i kraft.13 Den nya lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning.
Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att regeringen får utse det eller de behöriga organ som för svensk del prövar ansökningar om tilldelning av EU- miljömärket och villkoren för att använda detta.
- I Sverige förvaltar det statligt ägda bolaget Miljömärkning Sverige Aktiebolag miljömärkena Svanen och EU-miljömärket och ansvarar för de båda miljömärkningssystemens kriterieutveckling samt genomför kontroller och utfärdar licenser.14
- 10 Rådets förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.
- 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.
- 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke.
13 Prop.2012/13:179, bet.2013/14:CU6, rskr.2013/14:32, Lag (2013:849) om EU- miljömärket,14 Bet.2014/15:CU11.10
| 2 R EGLER OM MILJÖMÄRKTA PRODUKTER | 2015/16:RFR9 |
2.2 Konsumentverkets arbete Enligt instruktionen för Konsumentverket ska myndigheten i sin löpande verksamhet integrera frågor om hållbar utveckling samt verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
- Myndigheten ska även bevaka konsumenters möjligheter att agera på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt.15 2.3 Självreglering Internationella standardiseringsorganisationen (Iso) består av nationella standardiseringsorgan, och i Sverige är Swedish Standards Institute (Sis) representant.
- Sis är en ideell förening som driver och samordnar standardiseringen i Sverige.
Iso utvecklar i samarbete med de nationella medlemmarna globala standarder som ska skapa enhetlighet på den internationella marknaden. Bland annat har organisationen utvecklat miljöledningsstandarder för märkning som är indelad i tre olika typer: miljömärkning typ I, miljöuttalanden typ II och miljövarudeklarationer typ III.16 • Miljömärkning typ I 17 ska utfärdas av en oberoende tredje part och utgå från ett livscykelperspektiv där alla delar av produkten och värdekedjan ingår.
- Konsumenten möter framför allt miljömärkningar som kan kopplas till typ I miljömärkning. Dessa kan i sin tur delas in i tre kategorier:
- • Miljömärkning typ I som omfattar flera produktgrupper.
- • Avgränsad miljömärkning som omfattar enbart en produktgrupp och/eller en del av produktionskedjan.
- • Miljömärkning av tjänster som riktar sig enbart mot tjänster.20
- En tredjepartsmärkning innebär att miljömärkningsorganisationen står oberoende i förhållande till säljaren och köparen. Genom att stå oberoende i förhållande till säljaren och köparen kan en organisationen vara opartisk i relation
- 15 Förordning (2009:607).
- 16 ISO (2012).
- 17 ISO standard 14024.
- 18 ISO standard 14021.
- 19 ISO standard 14025.
- 20 Kategoriseringen har gjorts i samråd med Arbetsgruppen för hållbar konsumtion och produktion som använder den i sitt arbetsmaterial.
- 11
| 2015/16:RFR9 | 2 R EGLER OM MILJÖMÄRKTA PRODUKTER |
| till ekonomiska intressen. Kontroller för att säkerställa att licenstagaren upp- | |
| fyller fastställda kriterier sker däremot inte genom en oberoende part. |
12 3 Aktuella miljömärkningar 3.1 Svanen År 1989 fattade Nordiska ministerrådet beslut om att bilda en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. Medlemsländerna – Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island – ansvarar själva för utfärdandet av licenser men kontrolleras genom den gemensamma Nordiska miljömärkningsnämnden som utvecklar kriterierna.
- Produktgrupper
- Svanen har i dagsläget märkning för 58 produktgrupper, och de största är dagligvarubutiker, tryckerier (kuvert och andra förädlade pappersprodukter), hotell, restauranger och konferensanläggningar, fordonstvättar, kosmetika, möbler, textilservice, städtjänster, rengöringsmedel och hygienprodukter.
- Kriterier
Ett grundkrav som alltid ställs är att producenterna följer respektive lands miljö- och arbetslagstiftning. Märkningen tar hänsyn till miljöaspekter och ställer krav på kemikalier, transporter, återvinning, energi och vattenförbrukning. Även hälsokriterier ingår med krav på sådant som rör minimering av användningen av hälsobelastande kemikalier, med särskilt fokus på cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemikalier samt allergiframkallande ämnen.
När det gäller socialt ansvarstagande utgår märkningen från ILO:s konventioner 22, t.ex. mot tvångsarbete, för lika lön och föreningsfrihet. Krav på god kvalitet och funktion ingår också som kriterier. Märkningen utgår från ett livscykelperspektiv, där hela kedjan från råvara till avfall inräknas. Kriterier utvecklas av en grupp bestående av representanter från samtliga nordiska sekretariat.
Den svenska gruppen består av representanter från bl.a. Konsumentverket, Naturvårdsverket och Sveriges Konsumenter. Ett utkast till beslut formuleras och grundas på inhämtad information från intressenter. Därefter skickas utkastet ut på remiss till bl.a.
Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Slutligen skickas den svenska hållningen 21 Om inget annat anges så utgår texten från svar från Miljömärkning Sverige AB, (2015-10- 19) och (2015-12-04) samt företagets webbplats.22 Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO är en konventionsbaserad organisation med över 180 konventioner. Se regeringens webbplats om mänskliga rättigheter http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/ilo (Hämtad: 2015- 12-07).
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
| till Nordiska miljömärkningsnämnden som fattar det slutgiltiga beslutet. Kri- | |
| terierna revideras i regel vart tredje till vart femte år. |
Licens och certifiering Det kan ta mellan 3 och 12 månader att få en licens. En ansökningsavgift på 20 000 kronor måste betalas in. I regel ska även 0,3 procent per år av produktens årliga omsättning betalas in. Kontroll utförs, via handläggare vid de nationella kontoren, med hjälp av skriftliga testprotokoll och dokumentation för att styrka att underleverantörerna uppfyller kriterierna.
Det tillkommer även kontrollbesök vid produktionsstället för att säkerställa att dokumentationen är sanningsenlig. Därutöver genomförs kontinuerlig uppföljning av anmälningar om felaktigheter från konsumenter och konkurrenter. Om en licensinnehavare har misskött sig har Miljömärkning Sverige AB möjlighet att dra in licensen.
Omfattningen i de nordiska länderna Svanen är den miljömärkning som är vanligast förekommande i samtliga nordiska länder. Flest licenser har utfärdats i Sverige (1 128 licenser). Antalet licenser i de övriga nordiska länderna är 558 i Danmark, 515 i Norge, 319 i Finland och 29 i Island.
| 1200 | ||||
| 1000 | ||||
| 800 | ||||
| 600 | ||||
| 400 | ||||
| 200 | ||||
| 0 | ||||
| Sverige | Danmark | Norge | Finland | Island |
Källa : Temanord (2014), egen bearbetning.14 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR 3.2 EU-miljömärket EU-blomman lanserades 1992, då EU-kommissionen beslutade att starta ett gemensamt europeiskt miljömärke. Miljömärket har sedan dess bytt namn och heter i dag EU-miljömärket (EU Ecolabel).23 Kraven för märkningen tas fram av ansvariga organ i EU:s medlemsländer på uppdrag av EU-kommissionen.24
- Varje medlemsland beslutar vilket organ som ska
- vara ansvarig för EU-miljömärket, och i Sverige förvaltar det statliga bolaget Miljömärkning Sverige AB märkningen.25
- Produktgrupper
- EU-miljömärket har i dagsläget märkning för 34 produktgrupper, och de största är färger och lacker för inomhus- och utomhusbruk, kopieringspapper och grafiskt papper, mjukpapper och kosmetiska produkter.
- Kriterier
Ett grundkrav som alltid ställs är att producenterna följer respektive lands miljö- och arbetslagstiftning. Kriterierna tar hänsyn till miljöaspekter och ställer krav på kemikalier, transporter, återvinning, energi och vattenförbrukning. Även hälsokriterier ingår med krav på sådant som rör minimering av användningen av hälsobelastande kemikalier, med särskilt fokus på cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemikalier samt allergiframkallande ämnen.
När det gäller socialt ansvarstagande utgår de från ILO:s konventioner, t.ex. mot tvångsarbete, för lika lön och föreningsfrihet. Krav på god kvalitet och funktion ingår också som kriterier. De utgår från ett livscykelperspektiv, där hela kedjan från råvara till avfall inräknas. Kriterier för EU-miljömärket utvecklas av EU-kommissionens forskningsinstitut, Joint Research Centre (JRC).
Parallellt anordnas workshopar med representanter från certifieringsorgan, intresseorganisationer och branschorganisationer för att ge underlag. När ett utkast till kriteriedokument är klart skickas det vidare till respektive EU-medlemsland för beredning.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Licens och certifiering Det kan ta mellan 3 och 12 månader att få en licens. En ansökningsavgift på 20 000 kronor måste betalas in. Kostnaden för licensen är i regel 0,15 procent per år av produktens årliga omsättning. Det tillkommer även en kontrollavgift, med ersättning för kontrollantens resa och logi samt 1 000 euro för arbetstid.
Kontroll utförs, via handläggare vid de nationella kontoren, med hjälp av skriftliga testprotokoll och dokumentation för att styrka att underleverantörerna uppfyller kriterierna. Det tillkommer även kontrollbesök vid produktionsstället för att säkerställa att dokumentationen är sanningsenlig. Därutöver genomförs kontinuerlig uppföljning av anmälningar om felaktigheter från konsumenter och konkurrenter.
Om en licensinnehavare har misskött sig kan licensen dras in. Omfattningen i de nordiska länderna I Finland förvaltar, i likhet med i Sverige, ett statligt bolag EU-miljömärket. I Norge hanteras märkningen av den statliga stiftelsen Stiftelsen Miljømerking.
- Diagram 2 Antalet utfärdade licenser i de nordiska länderna
- EU-miljömärket
- 80
- 70
- 60
- 50
- 40
- 30
- 20
- 10
| Danmark | Sverige | Finland | Norge |
Källa : Temanord (2014), egen bearbetning 28 26 För mer information – http://www.norden.org/da/nordisk-ministerraad/ministerraad/nor- disk-ministerraad-for-miljoe-mr-m/miljoemaerket-svanen-1 (Hämtad: 2015-11-25).
- 27 Temanord (2014).
- 28 Eftersom Island inte har introducerat EU-miljömärket så ingick inte landet i undersökningen.
- 16
| 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR | 2015/16:RFR9 |
3.3 Bra Miljöval Svenska Naturskyddsföreningen är en ideell förening vars mål är att sätta miljöfrågor i fokus genom bl.a. rapporter, kampanjer, böcker, debatter, konferenser och marknadsföring. Svenska Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval lanserades 1989.29 Produktgrupper Bra Miljöval omfattar följande produkter: kemiska produkter, livsmedelsbutiker, elenergi, textil, biobränsle, fjärrvärme, fjärrkyla, försäkringar, godstransporter och persontransporter.
Kemiska produkter är vanligast och därefter kommer livsmedelsbutiker. Kriterier Bra Miljöval följer ett livscykelperspektiv och ställer krav som omfattar produktens hela livscykel. Kriterierna skiljer sig beroende på verksamhetsområde, men utgår från följande kategorier: miljö, hälsa, transport, energi, förpackning, sociala frågor (inom t.ex.
textilkriterierna ska ILO:s åtta kärnkonventioner vara uppfyllda). Kriterierna utvecklas genom en nulägesbeskrivning utifrån den standard som ISO anger för miljömärkning typ I. Externa aktörer, t.ex. andra miljömärkningsorganisationer, är för det mesta delaktiga, och i slutskedet skickas kriterierna alltid ut på remiss.
Vart tredje år beslutas om kriterierna ska revideras eller inte. Licens och certifiering Det varierar hur lång tid det kan ta innan en licens delas ut, men för det mesta sker det inom två månader. För att få en licens måste man betala en ansökningsavgift. Den varierar mellan 10 000 kronor och 15 000 kronor beroende på produktområde.
Därefter tas en årlig licensavgift ut som baseras på omsättningen av produkten; för t.ex. textil och kemiska produkter betalas en årlig avgift in på 0,3 procent av produktens omsättning. När licensen delats ut genomför handläggare på Svenska Naturskyddsföreningen årliga dokumentskontroller, ofta med hjälp av externa revisorer.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Omfattningen i de nordiska länderna Bra Miljöval återfinns i flera nordiska länder. Svenska Naturskyddsföreningen har inte möjlighet att redovisa antalet miljömärkta produkter i respektive land, men under 2014 fanns det totalt 669 miljömärkta produkter fördelade över 10 produktgrupper.
| 800 | |||||||||
| 700 | |||||||||
| 600 | |||||||||
| 500 | |||||||||
| 400 | |||||||||
| 300 | |||||||||
| 200 | |||||||||
| 100 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
| Källa : Svar från Svenska Naturskyddsföreningen (2015-12-10), egen bearbetning. |
ul>
| 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR | 2015/16:RFR9 |
som syftar till att hantera miljömässiga och sociala risker. Kriterierna omfattar följande kategorier: kemikalier, återvinning, energieffektivitet, socialt ansvarstagande (ILO:s kärnkonventioner) och socialt ansvar för användaren (ergonomi och arbetsmiljöaspekter).
- Nya kriterier utvecklas tillsammans med användare, inköpare, it-industrin, forskare m.fl.
- Och revideras vartannat år.
- Licens och certifiering En licens kan delas ut inom tre veckor, där två veckor ägnas åt tester och en vecka åt hanteringen av själva ansökan.
- För att kunna använda en licens måste man betala en ansökningsavgift som motsvarar ca 5 000 euro.
Licensen är giltig i två år och kan förlängas mot en mindre avgift. TCO Development står opartiska genom certifieringsprocessen och utvecklar nya kriterier tillsammans med användare, inköpare, it-industrin, forskare och andra intressenter. Det är oberoende tredje parter som testar, granskar och verifierar att kraven är uppfyllda.
- Därutöver görs även regelbundna kontroller av test- och verifikationspartner.
- Om kriterierna inte uppfylls kan ett utfärdat certifikat dras in.
- Omfattningen i de nordiska länderna TCO Certified är en global hållbarhetscertifiering för it-produkter, och det finns 994 aktiva certifikat, vilket motsvarar lika många produktmodeller.
It- produktmarknaden är global, och de flesta av produktmodellerna som certifieras finns tillgängliga i Sverige likväl som de övriga nordiska länderna. Eftersom it-produkter säljs som en global produkt är det inte möjligt att presentera separata siffror för enskilda länder.3.5 Organic Content Standard (OCS) Organic Content Standard (OCS) utvecklades genom den internationella, icke-vinstdrivande organisationen Textile Exchange.31 Organisationen har sedan 2003 utvecklat standarder för produktion av ekologisk bomull och skapade 2007 en märkning för att intyga att producenter följer deras standard.32 Produktgrupper Märkningen omfattar klädesplagg som innehåller fibrer som är ekologiskt producerade.
- 31 Textile Exchange (2013).
- 32 Om inget annat anges har information inhämtats från organisationens webbplats.
- 19
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Kriterier OCS ställer krav på att textila produkter ska innehålla fibrer som är ekologiskt producerade. Andelen ekologiskt producerad fiber ska anges med en procentsiffra i licensen. Märkningen används framför allt som ett instrument för att mäta andelen ekologiskt producerade fibrer, vilket innebär att det ställs begränsade krav på hur stor andel, närmare bestämt mellan 5 och 100 procent, som måste ingå i en produkt.
- Utöver fibern i produktionen så ställs inga ytterligare krav på kemikalieanvändning eller socialt ansvarstagande i produktionen.
- För att ett material ska kunna ses som ekologiskt producerad ska antingen nationell reglering för ekologiskt jordbruk 33 efterlevas eller så ska IFOAM Basic Standard 34 efterföljas.
Licens och certifiering Licens och certifiering utfärdas av ett ackrediterat certifieringsorgan. Via t.ex. det ackrediterade certifieringsorganet Ecocert följer certifieringsprocessen följande schema: ansökan, avtal, dokumentvalidering, tillsyn, översyn och kontroll.
Ontroll utfärdas varje år och utgår från samma schema.35 Omfattningen i de nordiska länderna OCS är en internationell märkning och återfinns i flera nordiska länder. Om- fattningen i respektive land har inte varit möjlig att redovisa i denna översikt.3.6 Global Organic Textile Standard (GOTS) GOTS är en ideell organisation som bildades 2002 av representanter från bomullsproducenter, textilindustrin, konsumenter, standardiseringsorganisationer och certifieringsorgan.
Ett antal standardiseringsorganisationer 36 gick samman och bildade The International Working Group (IWG). Syftet var att samla alla standarder kring ekologisk bomull som hade utvecklats för att skapa ett mer enhetligt system. Märkningen började utfärdas under 2006.37
- Produktgrupper
- Miljömärkningen omfattar produktgrupper som innehåller textilfibrer, framför allt kläder.
- 33 I Norden är den aktuella regleringen rådets förordning (EG) nr 834/2007.
- 34 IFOAM (2014).
- 35 Ecocert (2015a).
- 36 Från Tyskland Internationale Verband der Naturtextilwirtschaft (IVN), från USA Organic Trade Association, från Storbritannien Soil Association och Japan Organic Cotton Association.
- 37 Om inget annat anges utgår texten från svar från GOTS (2015-09-28) samt organisationens webbplats.
- 20
3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR Kriterier Märkningen utgår från textilproduktens alla produktionsfaser, från fiber till färdig produkt. Råvaran måste vara ekologiskt producerad, och alla produktionsprocesser måste vara kontrollerade. Certifieringen baseras på två huvudprinciper.
För det första krävs det naturliga fibrer som ska vara ekologiskt odlade enligt EU-förordningen om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.38 För det andra ser kriterierna till hela produktionsprocessen spinning, vävning/stickning, beredning m.m. Det finns två typer av märkning som baseras på andelen ekologiska fibrer, en för 70 procent ekologisk råvara och en annan för 95–100 procent.70 procent ekologisk råvara är ett minimikrav för licensen.
Kriterierna baseras på restriktioner vid användandet av kemikalier i odling och beredning utifrån miljöhänsyn och socialt ansvarstagande vid produktionen.39 Licens och certifiering Licens och certifiering utfärdas av ackrediterade certifieringsorgan.
- Utöver kostnaden för certifiering, som fastställs genom varje enskilt certifieringsorgan, så måste en avgift på 120 euro för varje anläggning som inräknas i certifikatet betalas in.40 Via t.ex.
- Det ackrediterade certifieringsorganet Ecocert följer certifieringsprocessen följande schema: ansökan, avtal, dokumentvalidering, tillsyn, översyn och kontroll.
Kontroll utfärdas varje år och utgår från samma schema.41 Svanen har i sitt kriteriedokument för textilier, skinn och läder angett att produkter som är certifierade enligt GOTS även kan certifieras med Svanen.42 Omfattningen i de nordiska länderna GOTS är en internationell märkning som finns över stora delar av världen.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
3.7 Fairtrade Fairtrade International bildades 1997 och består av 24 nationella Fairtradeorganisationer, där Fairtrade Sverige representerar Sverige. Fairtrade Sverige, tidigare Rättvisemärkt, består av en förening och ett bolag. Föreningen består av 45 fackföreningar, studieförbund, organisationer för bistånd och utveckling, ungdomsorganisationer, kyrkor, konsumentföreningar och många andra organisationer.43 Produktgrupper Fairtrademärkningen syftar till att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.
- Märkningen omfattar följande produktgrupper: kaffe, bananer och annan färsk frukt, vin, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, juice, ris, glass, socker, müsli, snacks/godis, honung, rosor, sportbollar och produkter som innehåller Fairtradecertifierad bomull.
- Riterier Fairtrade är framför allt en etisk märkning, men omfattar till viss del även miljöhänsyn.
Märkningskriterierna ska bl.a. säkerställa att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor och att barnarbete och diskriminering motverkas.44 Kriterierna omfattar demokratifrågor och ställer krav på att de som arbetar i produktionen ska ha möjlighet att organisera sig i t.ex.
- Fackföreningar.
- Märkningen omfattar även kriterier som ska främja ökad miljöhänsyn och ekologisk produktion som står i balans med företagsresultat.
- Även handelskriterier med krav på fysisk spårbarhet, skriftliga avtal, långsiktiga handelsrelationer, möjlighet till förfinansiering och kriterier för minimipris omfattas.
Kriterierna tas fram av Fairtrade International i konsultation med t.ex. producentorganisationer och licenstagare. Kriterierna omfattar hela produktionskedjan från odlare/importör/tillverkare/licenstagare till konsumenten, vilket säkerställs genom spårbarhet i alla steg.
- 43 Om inget annat anges utgår texten från svar från Fairtrade Sverige (2015-10-28) och (2015- 12-11) samt föreningens webbplats.
- 44 Utgångspunkt är ILO:s kärnkonventioner.
- 22
3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR Kontroller genomförs av det oberoende certifieringsorganet Flocert 45, som granskar dokumentation (köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer) samt genomför årliga fältkontroller hos producenterna. Även importörer och licenstagare kontrolleras en till tre gånger under en treårsperiod.
- Om inte kriterierna uppfylls görs en anmärkning med krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod.
- Vid upprepade misslyckanden dras certifieringen in.
- Denna märkning har kategoriserats som avgränsad eftersom den enbart rör själva jordbruket, dvs.
- Jordbrukarnas arbetsvillkor, vattenförbrukning vid odling samt användning av konstgödsel och bekämpningsmedel.
Omfattningen i de nordiska länderna Fairtrademärkningen är internationell och finns över stora delar av världen. Märkningen återkommer i flera nordiska länder. I Sverige har 95 företag (2014) ett licensavtal och är störst i Norden före Danmark, Finland och Norge i den ordningen.
Under 2014 såldes 2 100 produkter märkta med Fairtrade i Sverige, vilket var en ökning med 18 procent från föregående år. Märkningen rör framför allt livsmedel, och bomull står för en begränsad andel av det totala antalet märkta produkter. Av Fairtrades totala försäljningsvärde på ca 2 741 miljarder kronor står bomull för ca 106 miljoner kronor.3.8 Forest Stewardship Council (FSC) Den internationella organisationen FSC bildades av representanter från företag och miljö- och människorättsorganisationer i USA 1990.
Svenska FSC är en fristående, ideell förening, med egen årsstämma, styrelse och kanslipersonal. Samarbetet med internationella FSC regleras i ett avtal, och Svenska FSC ska liksom andra regionala och nationella nätverkspartner tillämpa regler och arbetsformer som är i överensstämmelse med internationella FSC:s s grundläggande mål, regler och värden.
I styrelsen sitter för närvarande representanter från Kährs, Billerud Korsnäs, Södra skogsägarna, Världsnaturfonden (WWF), Sveriges Ornitologiska Förening, Svenska Samernas Riksförbund, Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch (GS) och Hela Sverige ska leva.46 45 Flocert är ett företag som tidigare ingick i den internationella Fairtrade Labelling Organization (FLO).
Sedan 2003 är den tidigare organisationen uppdelad i Flocert och Fairtrade International.46 Om inget annat anges så utgår texten från svar från FSC (2015-10-28) och (2015-12-09) samt organisationens webbplats.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Produktgrupper FSC-märkningen omfattar alla produkter som innehåller träfiber, men även vissa “non-timber products” t.ex. gummi. De största produktgrupperna är kartong och andra förpackningar, tryckpapper, sågade trävaror, skrivmaterial och bränsle. Kriterier FSC-märkningen utgår i från kriterier som berör miljö med krav på att värna skogens mångfald, ekologiska processer och skogens produktionsförmåga.
Den ställer även krav utifrån etiska aspekter där individers och det lokala samhällets möjligheter att ta del av skogens nyttigheter måste främjas. Hänsyn måste tas till de som arbetar, bor och lever i skogen, med bra arbetsvillkor (avtalsenliga löner och villkor) och hänsyn till platser av kulturell, ekologisk, ekonomisk och religiös betydelse.
Lönsamhet ska ske under förutsättningen att det inte görs på bekostnad av skogliga resurser, ekosystemet eller väsentliga samhällsbehov. Hela kedjan, från skog till färdig produkt, räknas in. Kriterier utvecklas dels på internationell nivå, dels på nationell nivå med anpassning efter regionala förhållanden.
- Utgångspunkten är ISEAL Alliances 47 riktlinjer, med krav på bl.a.
- Transparens, oberoende, relevans och verifierbarhet.
- Riterierna revideras vart femte år.
- Licens och certifiering En varumärkeslicens kan ta ett par dagar att utfärda.
- En skogsbrukscertifiering och spårbarhetscertifiering tar däremot längre tid, allt från ett par veckor till ett par år beroende på hur stora åtgärder som krävs.
FSC Sverige tar ut en årlig avgift som baseras på företagets storlek. För ett spårbarhetscertifikat hamnar de flesta på mellan 30 000 och 50 000 kronor per år. Kontroller utförs av ackrediterade certifieringsorgan som är godkända av ASI (Accreditation Services International) 48,
Certifieringsorganen genomför årliga kontroller och även extra kontroller vid behov. Om en licenstagare inte uppfyller kraven kan följden bli allt från ökad observation till indraget certifikat. Den vanligaste påföljden är att mindre avvikelser ska åtgärdas inom ett år, t.ex. enstaka körskador, bristande dokumentation eller dåligt märkta lagerlokaler.47 International Social and Environmental Accreditation and Labelling (ISEAL) har som syfte att stärka standard och harmonisering av hållbarhet för miljö och människor.
Medlemskap är öppet för alla som uppfyller ISEAL Codes of Good Practice, http://www.isealalli- ance.org/about-us (Hämtad: 2015-10-29).48 ASI (Accreditation Services International) är ett internationellt ackrediteringsorgan bildat av Forest Stewardship Council (FSC) som följer ISO:s standard för ackrediteringsorgan http://www.accreditation-services.com/.24 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR Omfattningen i de nordiska länderna Antalet utfärdade spårbarhetscertifikat visar att Sverige har flest, följt av Danmark, Finland och Norge.
- Diagram 4 Antal spårbarhetscertifikat i de nordiska länderna
- FSC
- 350
- 300
- 250
- 200
- 150
- 100
- 50
| Sverige | Finland | Norge | Danmark | Island |
Källa : Svar från FSC (2015-12-09), egen bearbetning.3.9 Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) Certifiering av skogsbruk växte fram i början av 1990- talet på initiativ av miljörörelsen. Syftet var att skapa ett marknadsdrivet och frivilligt verktyg för att stimulera till ett ansvarsfullt bruk av världens skogar.
- Till att börja med bildades FSC (Forest Stewardship Council) 1993.
- FSC har sedan följts av flera andra system för skogscertifiering, och PEFC (Programme for the En- dorsement of Forest Certification Schemes) är i dag det största, sett till certifierad skogsmarksareal.49 Under 1998 startade skogsägare från Finland, Tyskland, Frankrike, Norge, Österrike och Sverige, tillsammans med representanter från delar av industrin, ett samarbete för att utveckla en gemensam skogsbrukscertifiering.
Det ledde fram till att den ekonomiska föreningen Pan European Forest Certification 49 Om inget annat anges utgår texten ifrån svar från PEFC (2015-10-01) och (2015-12-09) samt föreningens webbplats.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
| Council (PEFCC) bildades 1999. Den svenska skogsägarrörelsen 50 valde att | |
| lämna FSC-processen 1997. Huvudorsaken var att skogsägarrörelsen ansåg att | |
| FSC-standarden inte var anpassad för det småskaliga skogsbruket, bl.a. för att | |
| den tog för liten hänsyn till den privata äganderätten och att kostnaderna för | |
| att certifiera sig var för höga. Mot bakgrund av detta bildades Svenska PEFC | |
| av Skogsägarföreningarna, Köpsågverken, Skogsmaskinföretagarna, åtta av | |
| Svenska kyrkans stift, Skogs- och Träfacket och Orienteringsförbundet 2000. |
Produktgrupper PEFC certifierar skogar och licensierar skogsprodukter. Certifieringen görs för enskilda företag och gruppcertifiering genom paraplyorganisationer, ofta sammanslagningar utefter regionala områden. Följande produktgrupper omfattas av märkningen: sågtimmer, massaved, bränsle och vidareförädlade träprodukter längre fram i kedjan (sågad vara, papper).
Riterier De kriterier som ställs upp för en certifiering fokuserar på hög skogsskötselstandard, vilket innebär att skogsbruk ska ske balanserat med hänsyn till bl.a. biologisk mångfald. De ställer även krav på hög social standard med utgångspunkt i ILO:s kärnkonventioner. Därutöver ställer de krav på hög miljöstandard för att främja ett naturligt skogsbestånd.
Kriterierna följer produktionen genom spårbarhet hela vägen från skog till slutkonsumtion. Kriterierna ska accepteras av samtliga deltagande intressenter och styrs till viss del av internationella regelverk. Vart femte år ses kriterierna över och revideras.
Licens och certifiering För att få en licens måste man betala en mindre, fast avgift för certifikat via certifieringsbolag. Därutöver tar även självständiga certifieringsbolag ut en avgift som varierar beroende på bolag samt licenstagarens storlek och produktens komplexitet. Kontroller genomförs av ackrediterade certifieringsbolag som är anslutna till ISO-system för revision.51 ISO-standarden ställer krav på att ett certifikat dras in vid stora avvikelser.
Omfattningen i de nordiska länderna Det finns i dagsläget 212 licensinnehavare i Sverige, men märkning och försäljning är svårt att skatta eftersom produkter kan vara märkta i ett land och saluföras i ett annat. Generellt sett är PEFC stora på vissa marknader framför 50 Skogsägarrörelsen är en branschorganisation för de fyra regionala skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna.
- Organisationen är även en del av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).51 ISO 17021 ledningssystem för certifieringsorgan.26 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR allt när det gäller sågad vara.
- PEFC är större i Finland, men mest omfattande utfärdas certifikat utanför Norden.3.10 Miljöbyggnad Sweden Green Building Council (SGBC) är en ideell förening som ägs av medlemmar från företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn.
Föreningen grundades 2009 av tretton svenska företag och organisationer: Akademiska hus, DTZ, Fastighetsägarna Sverige, Husvärden, IVL (svenska miljöinstitutet), NCC, Malmö Stad, SEB, Skanska, Stockholms stad, Sweco, Vasakronan och White. Syftet med föreningen är att främja grönt byggande samt utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen.
De erbjuder certifiering av GreenBuilding som baseras på energianvändning, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) och BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) som är internationella märkningar från USA respektive Storbritannien samt Miljöbyggnad som gäller för nybyggnationer och befintliga byggnader utifrån ett poängsystem från brons till guld utifrån miljöfaktorer.
I Sverige är Miljöbyggnad den vanligaste certifieringen.52 Produktgrupper Det finns i dag 91 byggnader som är godkända i enlighet med guldnivån, 288 byggnader som är godkända i enlighet med silvernivån och 193 byggnader som uppnår bronsnivån. Totalt har SGBC miljömärkt genom Miljöbyggnad 291 redan befintliga byggnader, 491 nyproducerade byggnader och 46 renoverade byggnader.53 Kriterier Vid en certifiering ställs kriterier inom följande områden: miljö (energi, kemikalier, avfall, vatten), socialt ansvarstagande (arbetsmiljö för de som vistas i byggnaderna) och hälsofaktorer (ventilation, dagsljus, buller, luftkvalitet och fuktsäkerhet).
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Licens och certifiering Ansökningsprocessen kan ta från ett par veckor till ett par månader. För att kunna certifiera sig krävs en granskningsavgift på mellan 5 000 kronor och 50 000 kronor, därefter måste en avgift för verifiering betalas vilket sker efter två års drift.
- Ontroller genomförs av kontrakterade konsulter med teknisk expertis inom respektive system.
- De granskar inkomna handlingar och ser till att de uppfyller bedömningskriterierna.
- Omfattningen i de nordiska länderna I Sverige är 276 byggnader certifierade i GreenBuilding, 653 byggnader certifierade i Miljöbyggnad, 125 i LEED och 116 i BREEAM.
Systemen finns också i andra länder, förutom Miljöbyggnad som är unikt för Sverige. Sverige uppges ha snabbast utveckling inom detta. I Danmark använder de det tyska systemet DGNB (Deutsche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen) och i Norge BREEAM NOR. Norge har ett hundratal byggnader certifierade totalt.
- Nedan redovisas utveckling i Sverige för de olika typerna av certifiering.
- Diagram 9 Antal preliminärt certifierade och verifierade byggnader i Sverige
- Källa : Svar från Sweden Green Building Council (2015-12-04).
- 28
| 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR | 2015/16:RFR9 |
3.11 Green Key Green Key utfärdar miljömärkning till hotell- eller konferensanläggningar, som uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna bygger på hela verksamheten och omfattar hur anläggningen arbetar med att välja miljöanpassade alternativ. Green Key (Den Grønne Nøgle) bildades 1994 i Danmark av branschen själv genom Horesta (Hotel-, Restaurantog Turisterhvervets Arbejdsgiverforening), Friluftsrådet, Visit Denmark, Campingrådet samt Miljøstyrelsen innan den blev en integrerad del av det internationella programmet Foundation for Environmental Education (FEE).
I Sverige administrerades Green Key till en början av den ideella stiftelsen Håll Sverige Rent, men fr.o.m. januari 2016 sköter Green Key Sverige driften. Exempel på anläggningar som är märkta med Green Key är flera av Svenska Turistföreningens (STF) fjällanläggningar.54 Kriterier Märkningen inkluderar bl.a.
krav på miljöhänsyn när det gäller återvinning, vatten, avfallsminimering, kemikalier och att en viss andel miljömärkta produkter ska användas. Även kriterier som berör socialt ansvarstagande (utfärdande av en Corporate Social Responsibility-policy), etiska aspekter (krav på Fairtrade-märkta produkter) och hälsofaktorer (rengöringsprodukter samt kriterier i fråga om rökning) inkluderas i märkningen.
Kriterierna utvecklas av den internationella organisationen för Green Key som genom dialog med organisationen Global Sustainable Tourism Council (GSTC) lägger fram förslag. Därefter skickas förslaget ut på remiss till flera intressenter, bl.a. Visita, Svenska Turistföreningen (STF) och Ekoturismföreningen.
Licens och certifiering För att beviljas en licens måste företaget betala in en årlig avgift som varierar beroende på typ av anläggning och storlek på verksamheten. För t.ex. hotell med upp till 50 rum kostar det 5 000 kronor per år och 55 kronor per rum och år.
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
| Green Key Sverige är fristående från de anläggningar som tar emot märket | |
| men är inte tredjepartscertifierade. Det rör sig inte om en vedertagen miljö- | |
| märkning, |
Omfattningen i de nordiska länderna Green Key är en internationell märkning som finns i 50 länder världen över. Totalt finns det 2 350 anläggningar som är märkta. I Norden är flest anläggningar, 212, märkta i Danmark, och därefter kommer Sverige med 115 märkta anläggningar.
| 250 | ||||
| 200 | ||||
| 150 | ||||
| 100 | ||||
| 50 | ||||
| 0 | ||||
| Sverige | Danmark | Norge | Finland | Island |
Källa : Svar från Green Key Sverige (2015-12-08), egen bearbetning.3.12 Miljömärkt Event Miljömärkt Event administreras av den ideella stiftelsen Håll Sverige Rent, som bildades 1983 av Na- turvårdsverket och Returpack. Stiftelsen har sina rötter i kampanjen Håll Naturen Ren som startades 1962 av Naturskyddsföreningen, där märkningens logotyp för första gången användes.
| 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR | 2015/16:RFR9 |
möten och mässor. Exempel på evenemang som är märkta med Miljömärkt Event är Vätternrundan, Vasaloppet och Malmöfestivalen.55 Kriterier För att få möjlighet att märka ett event krävs det att kriterier inom följande områden uppfylls: miljömärkta produkter, avfall, nedskräpning, källsortering, energi/klimat och transport.
- Licens och certifiering
- Det kan ta mellan två veckor och sex månader innan en licens kan delas ut, och kostnaden varierar beroende på typ av verksamhet men den årliga avgiften ligger mellan 7 000 kronor och 27 000 kronor exklusive moms.
- Kontrollerna består av granskning av ansökan, revision och utvärdering och utförs av anställda hos Håll Sverige Rent eller externa konsulter.
- Precis som ovannämnda Green Key rör sig detta inte om en vedertagen miljömärkning, utan snarare om ett verktyg för de anläggningar som vill arbeta mer aktivt med miljöfrågor.
- Omfattningen i de nordiska länderna
- Miljömärkt Event finns i dagsläget enbart i Sverige. Antalet evenemang som är märkta med Miljömärkt Event har ökat i Sverige sedan 2007, och i dag är 70 märkta
- 55 Om inget annat anges utgår texten från svar från Håll Sverige Rent 2015-10-11 och 2015- 12-04 samt stiftelsens webbplats.
- 31
| 2015/16:RFR9 | 3 A KTUELLA MILJÖMÄRKNINGAR |
Diagram 6 Utvecklingen i Sverige av antalet märkta evenemang Miljömärkt Event
| 80 | |||||
| 70 | |||||
| 60 | |||||
| 50 | |||||
| 40 | |||||
| 30 | |||||
| 20 | |||||
| 10 | |||||
| 0 | |||||
| 2006 | 2008 | 2010 | 2012 | 2014 | 2016 |
| Källa : Svar från Håll Sverige Rent (2015-12-04), egen bearbetning. |
32
- 2015/16:RFR9
- 4 Sammanfattande jämförelse av miljömärkningarna
- 4.1 Produktgrupper
- Miljömärkningar som omfattar mer än en produktgrupp
Det finns ett fåtal miljömärkningar som omfattar mer än en produktgrupp. Ge- mensamt för dessa märkningar är att fokus ligger på att minska konsumtionens generella påverkan på klimatet, anställdas arbetsförhållanden, användares och anställdas hälsa etc.
- En organisation kan välja att inte märka de produktgrupper som generellt är dåliga ur miljöhänsyn och på så vis avråda från konsumtion av vissa produkter.
- Arbetet med att välja ut vilka produktgrupper som ska omfattas är därför enligt t.ex.
- Sveriges Konsumenter minst lika viktigt som att ta fram kriterier för märkningen.
Organisationen kan t.ex. sända lika tydliga signaler till konsumenten genom att aktivt välja att inte märka en produktgrupp vars generella påverkan är så stor att det inte går att urskilja miljöanpassade alternativ.56 Svanen, EU-miljömärket och Bra Miljöval kan kategoriseras som produktövergripande märkningar.
- Märkningarna omfattar både varor och olika typer av tjänster.
- Märkning av avgränsade produktgrupper Det finns ett flertal miljömärkningar som enbart fokuserar på avgränsade produktgrupper eller i vissa fall enskilda delar eller material av en produkt.
- Det finns därmed stora skillnader mellan märkningarna när det gäller vilka produkter som regleras.
TCO Certified och GOTS delar egenskapen att märkningen rör en enskild produktgrupp men tar sig an ett helhetsperspektiv för produkten. Märkningarna beaktar hela produktionskedjan, dvs. från råvara till återvinning, och omfattar flera typer av material.
- Certifiering enligt Fairtrade omfattar flera produktgrupper.
- Gemensamt för alla produktgrupper är att de har producerats genom ekologiskt och socialt ansvarstagande jordbruk.
- Gemensamt för märkningarna PEFC, FSC och OCS är att de miljömärker enskilda delar av produkten.
- Certifieringen rör inte slutprodukten utan de delar som består av material från skogsbruk respektive jordbruk, dvs.
träfiber och textilfiber. Märkning av tjänster En pågående trend är att allt fler tjänster miljömärks. Allt fler butiker, hotell, restauranger och olika typer av evenemang marknadsför att de är miljömärkta.56 Intervju med Sveriges Konsumenter 2015-11-10.33
| 2015/16:RFR9 | 4 S AMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE AV MILJÖMÄRKNINGARNA |
| Exempelvis finns det i dag 1 086 tjänster i Sverige som är miljömärkta med | |
| Svanen.Miljömärkningen inkluderar butiker, städtjänster, hotell, restauranger | |
| och konferenser m.m.57 | |
| Även om Svanen står för en stor andel av tjänster som är miljömärkta finns | |
| det alltmer annan miljömärkning av enskilda typer av tjänster. Green Key är | |
| en märkning som riktar sig mot olika typer av logiverksamheter, t.ex. vandrar- | |
| hem och hotell. Miljömärkta Event riktar sig mot olika typer av evenemang, | |
| såsom festivaler, konferenser och idrottsevenemang. | |
| Det har blivit allt vanligare att hela varubutiker miljömärks med exempelvis | |
| Bra Miljöval eller Svanen. Cirka 170 butiker är i dag märkta med Bra Miljöval, | |
| och 192 butiker är märkta med Svanen. När en hel butik miljömärks ställs krav | |
| på att man tar ett helhetsgrepp i miljöarbetet. Det rör bl.a. andelen miljömärkta | |
| varor, krav på ekologiska rengöringsmetoder i butiken, emballage, avfall, | |
| transporter och även förbudslistor över användningen av vissa typer av varor.58 | |
| Det blir även vanligare att hela byggprojekt miljömärks. För närvarande är | |
| nio företag och 33 byggprojekt miljömärkta med Svanen.59 Det finns även 575 | |
| byggnader som är certifierade enligt Miljöbyggnad. |
4.2 Kriteriernas omfattning När det gäller kriterier skiljer sig miljömärkningarna från varandra. Eftersom varje miljömärke fokuserar på olika produktgrupper och olika delar av produkten och produktionskedjan förekommer det stora skillnader i vilka kriterier som märkningen reglerar.
- På ett generellt plan kan man säga att miljömärkningarna ställer krav utifrån miljöaspekter.
- Hur denna miljöaspekt definieras skiljer sig åt beroende på vilken produktgrupp som märkningen omfattar.
- När det gäller socialt ansvarstagande finns det däremot ett antal märkningar som särskiljer sig från övriga märkningar.
Därutöver finns det skillnader i vilka delar av produkten och produktionen som omfattas och hur kriterier utvecklas. Socialt ansvarstagande När det gäller socialt ansvarstagande är ILO:s konventioner för arbetsrätt återkommande för samtliga märkningar som ställer sådana krav.60 Ett antal av dessa ingår som kriterier i Svanen, EU-miljömärket, Bra Miljöval, TCO Certified, Fairtrade, PEFC, FSC och GOTS.
Det är olika vilka konven- 57 Svanen http://www.svanen.se/Hitta-produkter/Produktsok/ (Hämtad: 2015-11-05).58 Svenska Naturskyddsföreningen och Svanen, kriterier för dagligvarubutiker http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=45 (Hämtad: 2015-10-16).59 Svanen, kriterier för småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader http://www.sva- nen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=52 (Hämtad: 2015-10-16).60 Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.
I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO är en konventionsbaserad organisation med över 180 konventioner. Se regeringens webbplats om mänskliga rättigheter http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/ilo (Hämtad: 2015- 12-07).34
- 4 S AMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE AV MILJÖMÄRKNINGARNA
- tioner som ingår, men återkommande är ILO:s åtta kärnkonventioner där, föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, rätten till kollektiva förhandlingar, lika lön för män och kvinnor, avskaffande av tvångarbete, förbud mot diskriminering vid anställning, minimiålder för tillträde till arbete, förbud mot tvångsarbete och förbud mot barnarbete ingår.
- Livscykelperspektiv
Livscykelanalyser (LCA) används för att bedöma och redovisa miljöpåverkan utifrån en produkts resursflöden. LCA består av fyra delar: formulering av mål och omfattning av studien, inventering av flöden och nettosystemflöden, kvantifiering av produktens miljöpåverkan samt tolkning av resultat.61 Med flöden avses “från vaggan till graven”, dvs.
- Från utvinning av råvarorna ur naturen tills de inte längre används utan blir avgaser, föroreningar eller fast avfall.
- Ett antal miljömärkningar antar ett s.k.
- Livscykelperspektiv.
- Detta behöver inte i realiteten innebära att en regelrätt LCA genomförs, men analysen utgår från grundprincipen “från vaggan till graven”.
Svanen, Bra Miljöval, TCO Certified och GOTS utgår från ett livscykelperspektiv. Det som ytterligare karaktäriserar miljömärkningarna är att de ser till en produkts hela livscykel, dvs. samtliga ingående material och hela produktionsprocessen. Sveriges Konsumenter har i sin granskning av klädbranschen kritiserat samtliga företag för att de i alldeles för liten utsträckning använder sig av certifieringar som har ett livscykelperspektiv.
- Denna slutsats gäller än i dag, dvs.
- En begränsad andel av klädesplaggen är certifierade utifrån ett livscykelperspektiv.
- Flertalet klädesplagg är endast certifierade utifrån fiberinnehållet.62 4.3 Ansökningstid och kostnader Miljömärkningsorganisationerna skiljer sig åt när det gäller hur lång tid det tar från ansökan tills en licens delas ut och hur mycket en licens kostar.
I tabellen nedan redovisas i stigande ordning uppskattad tid från ansökan tills man får en licens och uppskattade kostnader för ansökan utan inbördes ordning. För de allra flesta märkningarna tillkommer det dessutom en årlig avgift som baseras på produktens årliga omsättning.
| Miljömärkning | Tid från ansökan till licens | Ansökningsavgift | |
| Miljöbyggnad | Ett par veckor till ett par månader | 5 | 000–50 000 kr |
| Bra Miljöval | Inom 2 månader | 10 000–15 000 kr | |
| Miljömärkt Event | 2 veckor till 6 månader | 7 | 000–27 000 kr/år |
| Fairtrade | Upp till 6 månader | 525 euro | |
| Green Key | 3–6 månader | 5 | 000–15 000 kr/år |
| Svanen | 3–12 månader | 20 000 kr | |
| EU-miljömärket | 3–12 månader | 2 | 000 euro |
| TCO Certified | 3–12 månader | 5 | 000 euro |
| FSC | Ett par veckor till ett par år | 30 000–50 000 kr/år | |
| PEFC | – | – |
Källa : Svar från miljömärkningsorganisationer och egen bearbetning.4.4 Miljömärkning i de nordiska länderna Svanen är den miljömärkning som används mest frekvent i samtliga nordiska länder. Flest Svanenlicenser har utfärdats i Sverige följt av Danmark, Norge, Finland och Island.
- Få andra miljömärkningar kan konkurrera med Svanen.63 EU-miljömärket är vanligast förekommande i Danmark följt av Sverige, Finland och Norge.64 Det faktum att EU-miljömärket inte är lika vanligt förekommande som Svanen har diskuterats på flera håll.
- Nordiska ministerrådet har bl.a.
- I en undersökning studerat skillnaderna mellan de båda märkningarna och sökt orsaker till märkningarnas varierande framgångar.
En slutsats i Te- manords rapport är att Svanen i större omfattning märker tjänster, vilket har visat sig vara framgångsrikt.65 En annan märkning där det finns skillnader mellan de nordiska länderna är Green Key, där Danmark är störst följt av Sverige, Finland, Norge och Island.
De tre sistnämnda länderna lanserade märkningen senare än de två förstnämnda, vilket kan förklara skillnaderna. Fairtrademärkningen är störst i Sverige följt av Danmark, Finland och Norge. Alla miljömärkningar utom en som har ingått i denna översikt återfinns även i flera av de övriga nordiska länderna.
Den enda som inte finns i övriga nordiska länder är Miljömärkta Event. I Norge finns i stället en märkning som heter Miljøgodkjent arrangement. Hur omfattande den är har inte varit möjligt att undersöka i denna översikt.
- 4.5 Samverkan mellan miljömärkningsorganisationer
- Det finns ett antal organisationer och nätverk som verkar för samverkan mellan olika miljömärkningsorganisationer. En av dessa är Global Ecolabelling
- 63 Temanord (2014).
- 64 Ibid.
- 65 Ibid.
- 36
| 4 S AMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE AV MILJÖMÄRKNINGARNA | 2015/16:RFR9 |
Network (GEN) där miljömärkningsorganisationer från hela världen som följer Isos standard för miljömärkning typ I är medlemmar.66 Från Norden är Bra Miljöval, Svanen, EU-miljömärket och TCO Certified medlemmar. Alla medlemmar följer gemensamma riktlinjer och deltar i ett utbyte där kriterier revideras gemensamt.
Ett annat nätverk är Iseal Alliance som har utarbetat grundkriterier för hur en certifiering bör fungera. De ställer krav på transparens, relevans, tillgänglighet, oberoende, hållbarhet m.m.67 De internationella organisationerna Fairtrade och FSC är medlemmar i detta nätverk. De flesta miljömärkningsorganisationerna uttrycker att de har någon form av utbyte med andra miljömärkningsorganisationer.
Återkommande handlar det om ett utbyte av erfarenheter och gemensamma konsultationsrundor om utveckling av kriterier. Både EU-miljömärket och Svanen strävar efter att uppnå en harmonisering med andra miljömärkningar. Svanen strävar efter att harmonisera mot t.ex.
- 2015/16:RFR9
- 5 Miljömärkning av kläder
- 5.1 Företagens hållbara kollektioner
Som en del i översikten har det gjorts en särskild studie av miljömärkning av kläder. Inom klädindustrin har företag i stället för att märka sina produkter med en vedertagen miljömärkning utvecklat egna metoder, t.ex. egna varumärken, för att informera kunderna om vilka varor som är mer hållbara.
- Re- spektive varumärke fungerar som en guide och baseras på certifieringar genom t.ex.
- GOTS eller OCS.
- Certifieringens logotyp används däremot sällan på själva produkten.
- Detta har till viss del inneburit att miljömärkning av textilier är mindre känd bland konsumenterna.
- Sveriges Konsumenter bekräftar denna bild och menar att få klädbutiker använder sig av etablerade certifieringssystem med märkningar och symboler som konsumenterna känner igen.72 I detta kapitel redogörs för fyra olika företags arbete med hållbarhet och kommunikation av denna information till sina konsumenter.
Avslutningsvis redogörs även för miljömärkning av kläder utifrån ett nordiskt konsumentperspektiv. Av de fyra företag som har valts ut finns Hennes & Mauritz (H&M) och Lindex i stora delar av världen, däribland samtliga nordiska länder. Kappahl finns i Sverige, Norge, Finland och Polen, och Åhléns finns i Sverige och Norge.
Samtliga intervjuade företag arbetar med hållbarhetsfrågor och är engagerade i olika nätverk. Gemensamt för alla företag är att de är medlemmar i Better Cotton Initiative (BCI), ett nätverk som arbetar för att säkerställa hållbar odling av bomull.73 H&M är en av grundarna av BCI och har i översynen framfört att man ser många både miljömässiga och sociala fördelar med nätverket.
Lindex motiverar sitt medlemskap i BCI med att det är ett bra sätt att förbättra bomullsproduktionen i stort. Även Åhléns och Kappahl menar att BCI bidrar till att förbättra all konventionell bomullsodling så att den blir mer hållbar. H&M började använda ekologiska material i sina produkter redan på 1990- talet, men utan större framgång.
- Ollektionen kallades Nature Calling, men efterfrågan begränsades till särskilt intresserade konsumenter och fick därför ingen stor spridning.
- Företaget återupptog arbetet med ekologisk bomull under 2005 i samband med ett samarbete med designern Stella McCartney.
- I dag använder H&M Conscious som ett samlingsnamn för allt arbete som rör företagets hållbarhetsstrategi.
När det rör själva certifieringen av produkter handlar det främst om material, s.k. Consciousmaterial. Företaget arbetar även med ett generellt hållbarhetsarbete där de tar ett helhetsgrepp och fokuserar på hela värdekedjan från både en social och en miljömässig vinkel.
- 72 Sveriges Konsumenter (2010).
- 73 BCI påverkar även utbudet av ekologisk bomull genom att utbilda bönder i hur ett ekologiskt jordbruk kan etableras.
- 38
| 5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER | 2015/16:RFR9 |
Kappahl har arbetat med hållbarhetsfrågor i över 20 år. Första kollektionen i ekologiskt material lanserades 1993, och 1999 blev de första textilierna certifierade. Företaget använder en etikett (hang tag 74 ) med grön färg som kännetecken i butiken med en text som beskriver i vilket hänseende plagget är hållbart.
Företaget har en hållbarhetsavdelning som arbetar med frågor som rör hållbarhet, t.ex. vattenanvändning, kemikalieanvändning och ekologisk bomull. Det pågår även ett arbete i butiker – för att guida kunder till en mer hållbar hantering i användningsfasen, t.ex. textilinsamling – och hos företagets leverantörer.
Lindex har arbetat med hållbarhetsfrågor sedan 1990-talet och har bl.a. arbetat med en uppförandekod hos leverantörer sedan 1997. Företaget började köpa in ekologisk bomull runt 2007, och den s.k. Sustainable Choice-guiden har funnits sedan dess. Fokus ligger på klädesplaggens påverkan på miljön och socialt ansvarstagande vid tillverkningen.
- Lädesplagg som uppfyller Lindex kriterier ingår i deras s.k.
- Sustainable Choice-utbud.
- Syftet med guiden är att visa kunden vilka produkter som är mer hållbara.
- På Lindex är det avdelningen Production Support som ansvarar för vilka kriterier som ska gälla för Sustainable Choice.
- Omvärldsbevakning har en stor betydelse för utvecklingen av kriterierna.
På den övergripande policynivån är det Lindex huvudkontor och ansvariga avdelningar som sätter standarder för hållbarhetsarbetet. När detta sedan tas ut i organisationen är det butiker eller avdelningar som tar över. Parallellt med det interna engagemanget uppges också konsumenterna ha påverkat arbetet.
- Lindex anser att den ökade efterfrågan på produkter som ingår i Sustainable Choice-utbudet bekräftar att företaget är på väg åt rätt håll.
- Hléns har ett produktutbud som inkluderar heminredning, skönhetsprodukter och mode.
- Utöver sina egna varumärken Å och Wera säljer företaget också andra varumärken.
Företaget skiljer sig därför från de övriga intervjuade företagen som enbart säljer egna varumärken. Åhléns arbete med hållbarhet tar sig bl.a. uttryck i guiden Bra val som har funnits sedan 2010, men då under namnet Å, vad bra!. Syftet med guiden är att underlätta för konsumenterna att göra hållbara val.
- Hléns hållbarhetsarbete omfattar fyra områden: hållbart erbjudande, produktion, drift samt samhällsengagemang.
- Hållbarhetsavdelningen har bl.a.
- Som uppdrag att utveckla och se över Bra val, som sedan beslutas av ett råd för hållbara inköp.
- I varje varuhus finns även en hållbarhetsambassadör vars uppgift är att stimulera försäljningen av Bra val samt inspirera sina kollegor till aktivt hållbarhetsarbete.5.2 Kriterier H&M arbetar utifrån livscykelanalyser där företaget analyserar en produkts miljöpåverkan, från råvara till slutanvändning.
Varje produkt som innehåller 74 En hang tag är en etikett som fästs på plaggen med information om t.ex. pris och materialinnehåll.39
| 2015/16:RFR9 | 5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER | |
| Conscious-material benämns Conscious-produkt och säljs med en hållbarhets- | ||
| etikett (hang tag). För att använda etiketten krävs att plagget innehåller minst | ||
| 50 procent Conscious-material. Conscious-material innebär att materialet är | ||
| signifikant bättre än konventionella material och att det är tredjepartscertifie- | ||
| rat/verifierat eller möjligt att testa (som Tencel 75 ). Materialet består antingen | ||
| av ekologiska råvaror, återvunnet material eller textilfiber tillverkad av förny- | ||
| bar råvara, träcellulosa, s.k. Tencel, samt FSC-certifierat trä och gummi. | ||
| Kappahl använder en grön etikett med information om i vilket hänseende | ||
| plagget är hållbart. Företaget väljer ut plagg utifrån fiberinnehåll, t.ex. använd- | ||
| ningen av ekologisk bomull, återvunnet material eller Tencel. Syftet med guid- | ||
| ningen är att förmedla information till kunden som underlättar hans eller hen- | ||
| nes val av miljöanpassade/hållbara plagg. Företaget utgår alltid i från att tred- | ||
| jepartscertifiering ska gälla. För närvarande har 24 procent av företagets sor- | ||
| timent en hållbarhetsetikett. | ||
| Lindex kriterier fokuserar på att minska miljöpåverkan genom valet av rå- | ||
| material, t.ex. ekologisk bomull och återvunna fibrer. För att ett plagg ska mär- | ||
| kas med en Sustainable Choice-etikett krävs att minst 50 procent av materialet | ||
| är ekologiskt eller återvunnet. All ekologisk bomull certifieras enligt GOTS | ||
| eller OCS. I dag har ca 30 procent av plaggen i butikerna en sådan etikett. | ||
| Målet är att minst 80 procent av produkterna ska ha det till 2020. | ||
| Åhléns utgår i från sex kriteriegrupper när de väljer ut vilka produkter som | ||
| ska ingå i Bra val-sortimentet. Den första gruppen utgår från produkter som är | ||
| godkända av en etablerad miljömärkning, t.ex. Svanen, Bra Miljöval, FSC el- | ||
| ler EU-miljömärket. Den andra gruppen utgår från produkter som består av | ||
| minst 50 procent Tencel. Den tredje gruppen utgår från om produkten innehål- | ||
| ler råvaror som är ekologiska, t.ex. ekologisk bomull. I den fjärde gruppen | ||
| ingår produkter som är märkta enligt Fairtrade, dvs. att hänsyn tas till odlare | ||
| och anställdas rättigheter. Den femte gruppen utgår från om produkten till | ||
| minst 50 procent är tillverkad av återvunnet material. I den sjätte gruppen ingår | ||
| produkter som är märkta enligt Astma- och Allergiförbundets märkning Sva- | ||
| lan. Denna grupp omfattar framför allt skönhetsprodukter och ställer krav på | ||
| att produkterna inte ska innehålla allergena eller irriterande ämnen. | ||
| 5.3 Certifiering | ||
| Ekologiska fibrer | ||
| Samtliga intervjuade företag som använder ekologisk bomull i sina produkter | ||
| ställer som krav att råvaran ska vara certifierad enligt GOTS eller OCS. Alla | ||
| företag, förutom Kappahl, anger att de framför allt använder certifiering enligt | ||
| OCS för klädesplagg och enbart en begränsad andel enligt de kriterier som | ||
| gäller för GOTS. Av Lindex sortiment är i dagsläget 17 procent av kläderna | ||
| 75 Materialet lyocell från varumärket Tencel är ett mer hållbart alternativ till viskos. Se även | ||
| s.43. | ||
| 40 |
5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER på barnavdelningen och 5 procent av kläderna på damavdelningen certifierade enligt GOTS. Lindex ambition är att öka användningen av GOTS eftersom de ser ett ökat behov av en heltäckande certifiering och för att konsumenterna efterfrågar det i allt större utsträckning.
- Appahl uppger att de framför allt använder GOTS.
- Hléns menar att en fördel med GOTS är att certifieringen har ett helhetsperspektiv.
- Genom livscykelanalyser visas emellertid att odlingen av bomull står för den absolut största miljöpåverkan vid produktionen av ett klädesplagg.
- Företaget menar att merparten av de stora miljömässiga utmaningarna omhändertas av OCS.
Åhléns ställer dessutom redan krav på kemikalieanvändningen och anser därför att de redan hanterar en del av de frågor som inkluderas i GOTS kriterier. H&M ser inte heller ett behov av certifiering som inkluderar kriterier för t.ex. kemikalieanvändning, eftersom företaget enligt uppgift redan arbetar internt med denna fråga.
- Tervunnet material Samtliga intervjuade företag använder sig även av återvunnet material som ett kriterium.
- Riteriet innebär att plagget helt eller till största delen är tillverkat av återvunnet material.
- Dessa produkter baseras samtliga på standarder.76 Samtliga intervjuade betonar att branschen måste utvecklas mot en cirkulär ekonomi där alla råvaror återanvänds.
Det är enbart genom återvinning som mängden material som finns i omlopp kan kontrolleras. Samtliga företag ställer sig positiva till ett s.k. frivilligt producentansvar för textilier och driver frågan gemensamt genom T4RI (Textiles for Recycling Initiative) 77,
- Livscykelperspektiv
- Kappahl betonar att företaget ständigt arbetar med att utveckla metoder för att säkerställa att företagets hela miljöpåverkan reduceras utifrån ett livscykelper-
- 76 Global Recycled Standard (GRS) och Recycled Claim Standard (RCS).
77 Bland annat H&M, Indiska, Kappahl, Lindex och Åhléns är medlemmar. Svensk Handel ingår i arbetsgruppen och fungerar som sammankallande. För mer information: http://www.svenskhandel.se/aktuellt-och-opinion/vara-fragor/hallbar-handel/textil-atervin- ning-projektet-t4ri/ (Hämtad: 2015-11-12).78 För mer information: http://www.lenzing-fibers.com/en/tencel/ (Hämtad: 2015-11-12).
| 2015/16:RFR9 | 5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER | |
| spektiv. Lindex säger att deras märkning i dag framför allt utgår i från materi- | ||
| alinnehållet, men de ser en allt större efterfrågan bland konsumenter på märk- | ||
| ning som är produktionsbaserad. Företaget kommer under våren 2016 att lan- | ||
| sera kollektioner som utgår i från hållbara produktionsprocesser. | ||
| H&M arbetar utifrån ett generellt livscykelperspektiv och hållbarhet i hela | ||
| värdekedjan. Mot konsumenter kommunicerar de “water and energy saving | ||
| washing process” som grundas i att deras denimprodukter bedöms och utvär- | ||
| deras enligt ett verktyg, Environmental Impact Measuring (EIM) via företaget | ||
| Jeanologia, där de produkter som uppnår grön nivå (högsta nivån) får märkas | ||
| med en Conscious-etikett med beteckningen “water and energy saving | ||
| washing process” i kombination med Conscious-material.79 | ||
| 5.4 Kommunikation till konsumenter | ||
| Märkning av produkt | ||
| Det vanligaste kommunikationssättet att marknadsföra vilka klädesplagg som | ||
| är mer hållbara är genom användningen av hållbarhetsetiketter. Samtliga in- | ||
| tervjuade företag använder egna logotyper på etiketterna med hänvisning till | ||
| företagets webbplats för mer information. | ||
| Lindex använder, utöver sin egen guide, sig även av GOTS-märkning på | ||
| vissa produkter. Företaget menar att det finns ett behov av att ytterligare ut- | ||
| veckla kommunikationen om hållbarhet till konsumenterna. De anser att det | ||
| finns särskilt stort behov av att vara tydliga med GOTS-certifieringen eftersom | ||
| den efterfrågas av konsumenter i allt större utsträckning. Från och med våren | ||
| 2016 kommer Lindex även att märka produkter med en s.k. BCI-logotyp 80, | ||
| Även H&M ställer sig positiva till att i framtiden börja kommunicera BCI på | ||
| produktnivå. | ||
| Åhléns använder sig av Bra val-etiketter eller skyltar för alla produkter som | ||
| uppfyller kriterierna. Kläder som ingår i Bra val-sortimentet uppfyller i dag | ||
| kriterierna för ekologiskt, Tencel eller återvunnet. Åhléns ställer sig positivt | ||
| till att erbjuda Svanenmärkta klädesplagg. Den främsta anledningen till att de | ||
| använder egna etiketter/skyltar är att de ser det som ett sätt att förenkla för | ||
| konsumenten att göra hållbara val. | ||
| H&M märker utöver sin egen Conscious-märkning produkter som innehål- | ||
| ler FSC-certifierade material. Företaget märkte även mellan 2005 och 2014 | ||
| vissa barnkläder med EU-miljömärket. Företaget uppfyllde redan de krav som | ||
| ställdes enligt EU-miljömärket. Märkningen användes i marknadsföringssyfte, | ||
| men när det inte gav något mervärde upphörde företaget med denna märkning. | ||
| En del av problemet anges vara att märkningens igenkänning var begränsad | ||
| 79 Se mer på http://eim.jeanologia.com/en#WhatIs (Hämtad: 2015-11-30). | ||
| 80 Better Cotton Initiative (BCI) är ett nätverk som arbetar för att säkerställa hållbar odling | ||
| av bomull. | ||
| 42 |
table>
till enskilda regioner i Europa, att den var svår och byråkratisk att arbeta med samt att kontrollprocessen (auditering) var mycket långsam. Samtliga företag ser guidningen som ett sätt att förenkla för konsumenten att göra hållbara val. H&M lyfter fram det faktum att det beroende på material används olika certifieringar på både ekologiska och återvunna fibrer och att det för vissa produkter förekommer flera typer av certifierade fibrer bidrar till att det skulle bli väldigt förvirrande för kunden om samtliga certifieringar märktes ut på produkten.
De certifieringar som finns, t.ex. GRS, RCS och OCS känns dessutom inte igen hos konsumenterna i dag eftersom mycket få klädföretag märker produkter med dessa standarders logotyper. Det blir med andra ord enligt de intervjuade företagen förvirrande för konsumenten att ta ställning till olika logotyper och blandade material.
Alla intervjuade företag är överens om att det i dagsläget finns alldeles för många etiketter och miljömärkningar. Samtliga intervjupersoner uttrycker en förståelse för att det kan upplevas som förvirrande för konsumenten och att det försvårar jämförelser mellan olika klädeskedjor.
Av den anledningen behövs det enhetliga och globala märkningar för hela branschen. H&M och Kappahl menar att ett problem med vissa miljömärkningar är att de kan vara begränsade till enskilda länder. De menar att produkterna måste kunna säljas globalt, vilket gör det svårt att använda t.ex. Svanen eller Bra Miljöval, även om dessa skulle fungera bra i Norden.
Produkternas placering i butik Samtliga företag använder sig av skyltar i butikerna för att uppmärksamma företagens hållbarhetsarbete. De produkter som ingår i deras hållbara sortiment är däremot utspridda i butikerna eftersom placeringen av plagg framför allt görs utifrån färgskala och kollektioner.
Företagen utnyttjar ofta de första ytor som kunden ser när han eller hon kommer in i en butik för att uppmärksamma det hållbara sortimentet. För att ytterligare underlätta för konsumenten har Åhléns utvecklat broschyrer som finns tillgängliga i butikerna med information om hur de väljer ut vilka produkter som ska ingå i deras Bra val-sortiment.
Lindex arbetar med att, i likhet med Åhléns, ta fram broschyrer med information om företagets hållbarhetsarbete som ska finnas i alla butiker. Information via andra kanaler Samtliga företag använder sina webbplatser för att underlätta för konsumenter att hitta hållbara produkter.
| 2015/16:RFR9 | 5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER |
5.5 Fortsatt utveckling av branschens märkningar Det saknas i dag en heltäckande och global miljömärkning för kläder. Samtliga intervjupersoner är därför överens om att det finns ett behov av att harmonisera miljömärkningen av kläder eftersom detta skulle underlätta för konsumenterna.
H&M välkomnar ett initiativ som kallas för Higg-indexet med förhoppningen att det ska utvecklas och bli en global miljömärkning för kläder.81 In- dexet används redan i dag internt av flera företag, framför allt i USA, för riktmärkning (s.k. benchmarking) både inom och mellan företag. H&M är det enda företag från Sverige som är medlem.
Övriga intervjuade företag är väl bekanta med Higgindexet. Företagen är samtliga öppna för att ta del av den fortsatta utvecklingen och ställer sig positiva till idén om att använda indexet för att märka klädesplagg i framtiden. Åhléns lyfter även fram organisationen Made By 82 som i likhet med Higgindexet har utvecklat ett poängssystem för hållbarhet när det gäller olika fibrer och som skulle kunna fungera som grund till ett branschgemensamt miljömärke.
Åhléns håller med övriga företag om att det behövs en gemensam märkning som på ett bra sätt förmedlar objektiv information till konsumenten.5.6 Konsumenters syn på miljömärkning av kläder Flera undersökningar visar att konsumenter generellt sett saknar kunskap om miljömärkning av kläder i jämförelse med märkning av livsmedel.
Konsumenter letar dessutom efter miljömärkta kläder i mindre utsträckning än efter t.ex. livsmedelsprodukter där miljömärkning har stor betydelse.83 En studie som genomförts på uppdrag av Nordiska ministerrådet visar att en majoritet av de nordiska konsumenterna är villiga att betala mer för textilier/kläder/skor om de vet att produkten tillverkats under goda förhållanden.
Relativt små skillnader kan observeras mellan de undersökta länderna, där danska konsumenter i störst utsträckning, 60 procent, svarade ja. Detta kan jämföras med Sverige där konsumenter i minst utsträckning, 51 procent, svarade ja. Studien visar även att konsumenter anser att de inte har tillräckligt mycket information om tillverkningen för att kunna göra ett medvetet val.
I Finland anger 40 procent att de har tillräckligt mycket information, vilket kan jämföras med övriga nordiska länder där ca 20 procent anser att de har tillräckligt mycket information. Få konsumenter söker aktivt efter information om etiska 81 The Higg Index är framtaget av en icke vinstdrivande internationell organisation, Sustainable Apparel Coalition, och fungerar som ett poängsystem där alla delar av ett företags hållbarhetsarbete slås samman och ges en total poäng.
Organisationen består av medlemmar från olika klädföretag, frivilligorganisationer samt USA:s myndighet Environmental Protection Agency (EPA). The Higg Index har även uppmärksammats på nordisk nivå genom en rapport som skrevs på uppdrag av Nordiska ministerrådet, Well dressed in a clean environment – Nordic action plan for sustainable fashion and textiles, s.20.82 För mer information: http://www.made-by.org/partnership/scorecards/ (Hämtad: 2015-11- 12).83 Se t.ex.
Konsumentverket (2014a).44
| 5 M ILJÖMÄRKNING AV KLÄDER | 2015/16:RFR9 |
aspekter i tillverkning inför ett köp av textilier/kläder/skor. Något fler konsumenter i Finland uppger att de söker upp sådan information. Konsumenter vill helst få information om etiska aspekter genom märkning av varan. Skillnaderna är mycket små mellan de olika länderna.
- 2015/16:RFR9
- 6 Miljömärkning ur ett konsumentperspektiv
- 6.1 Konsumenters attityd till miljömärkning
Konsumentverket undersökte 2014 konsumenters inställning till miljömärkning. Flertalet konsumenter, 92 procent, ansåg att miljömärkningar underlättar deras köpbeslut, 66 procent menade att det finns för många olika miljömärkningar och 71 procent villle veta mer om vad de olika märkningarna står för.85 Konsumentföreningen Stockholm menar att konsumenterna generellt är positiva till miljömärkning och att de litar på de märkningar som finns.
- Även om det är svårt för konsumenterna att förstå skillnaderna mellan olika märkningar menar Konsumentföreningen att konsumenten uppfattar att en märkning antyder att en ansträngning har gjorts till skillnad från när det gäller andra, omärkta produkter.
- Det uppges däremot vara svårt att nå alla konsumenter, då det framför allt är de som redan är intresserade som förknippar en miljömärkning med ett mervärde.86 6.2 Användning av miljömärkning i olika branscher Flera konsumentundersökningar visar att miljömärkning är det instrument som konsumenter uppskattar mest vid val av miljöanpassade produkter.
En undersökning från Svensk Handel visar att det viktigaste för konsumenten är att det ska vara enkelt att avgöra om produkter är miljöanpassade eller inte. Konsumenter efterfrågar tydliga symboler och märkningar som visar att produkten tar hänsyn till etik och miljö, i första hand på produkten och i andra hand på hyllkanten.87 Konsumentverket presenterar i sin underlagsrapport för konsumentundersökningen från 2014 en rankningslista (1–28) utifrån olika påståenden som rör konsumtionsvanor.
Ett antal frågor handlar om konsumenters attityder till produkters påverkan på miljön och hälsan.88 Rapporten visar att konsumenter tycker att det är lättast att hitta information om miljöpåverkan vid köp av en ny bil, mejeriprodukter, en begagnad bil, vitvaror och frukt och grönsaker, medan det är svårast att hitta information vid köp av böcker och tidningar, flyg, kläder/skor, fritidsartiklar, investering och pension samt hemelektronik.
Sveriges Konsumenter menar att olika marknader är olika mogna när det gäller miljömärkning. Inom livsmedel har användningen av miljömärkning utvecklats mycket långt. Ett annat exempel är miljömärkning av tvättmedel. Klädbranschen är enligt Sveriges Konsumenter däremot ett exempel på en omogen bransch, men med stor potential att utvecklas.
- 85 Konsumentverket (2014b).
- 86 Intervju med Konsumentföreningen Stockholm 2015-10-23.
- 87 Svensk Handel (2014).
- 88 Konsumentverket (2014c).
- 46
| 6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV | 2015/16:RFR9 |
vilket kan leda till att branschen utvecklar nya metoder för att möta konsumenters efterfrågan.89 Svensk Handel delar uppfattningen att det förekommer stora skillnader mellan branscher och företag när det gäller användningen av miljömärkning. Inom kläd- och möbelsektorn arbetar man framför allt med att utveckla det egna varumärket, och därför använder man sig inte i så stor utsträckning av miljömärkningar.
Det beror enligt Svensk Handel till stor del på textilbranschens karaktär där mode och kortsiktig konsumtion gör det svårt att miljömärka enskilda produkter beroende på de kostnader som följer med en märkning. Hållbarhetsarbetet kräver därför att man integrerar frågorna i hela organisationen.90 6.3 Konsumenters efterfrågan på miljömärkta produkter En undersökning från Svensk Handel visar att konsumenter efterfrågar ett större utbud av miljöanpassade och etiska varor.91 Undersökningen visar även att konsumenter framför allt efterfrågar miljöanpassade produkter inom livsmedel och transportmedel och minst när det gäller fritidsartiklar och media.
Diagram 7 Andel konsumenter som anser det mycket viktigt med hänsyn till miljön vid produktframtagande för följande branscher Källa : Svensk Handel 2014, s.22. När det gäller etiska aspekter är livsmedel den produktgrupp som konsumenter anser vara viktigast.
- 89 Intervju med Sveriges Konsumenter 2015-11-10.
- 90 Intervju med Svensk Handel 2015-10-13.
- 91 Svensk Handel (2014).
- 92 Kvalitet i detta hänseende inkluderar inte den kvalitetsaspekt som miljöhänsyn kan antyda.
- 47
| 2015/16:RFR9 | 6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV |
av en produkt. Konsumenter vill alltså gärna köpa miljöanpassade produkter, men samtidigt är priset av stor betydelse.93 Konsumentföreningen Stockholm framhåller att undersökningar visar att konsumenter har lättare att ta till sig märkta produkter om de uppfattar att de har en positiv påverkan på hälsan.
Därför har märkningar av produkter om kemikalieinnehåll haft större genomslag än märkningar av andra produktgrupper.94 6.4 Efterfrågan på information om företagens hållbarhetsarbete Svensk Handels undersökning visar att trots att informationsflödet om företags hållbarhetsarbete ökar för varje år upplever en majoritet av konsumenterna att de inte får tillräckligt med information.
Konsumenterna saknar information som är lättillgänglig och lättolkad. Miljömärkning är enligt konsumenterna den mest användbara informationskällan, medan information i dialog direkt med företagen eller via årsredovisningar är den minst användbara kanalen.95 Samtidigt som konsumenten efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete visar flera konsumentundersökningar att konsumenterna överlag saknar kunskap om innebörden av de miljömärkningar som finns.
- In- tresset för miljömärkning och kunskapen om vilka produkter som är miljömärkta skiljer sig åt beroende på vilket produktområde det rör sig om.
- Onsumentverket menar att för mycket information kan skapa förvirring vid val av produkt.
- På grund av frågans komplexitet kan det dessutom vara svårt att presentera informationen på ett tydligt sätt.96 Konsumentföreningen Stockholm delar denna uppfattning och anser att problemet inte ligger i att det saknas information, utan det huvudsakliga problemet är att nå ut med redan befintlig information.97 Konsumentverkets undersökningar visar att konsumenter framför allt anser att information är viktig när det gäller transportmedel och livsmedel.
När det gäller kläder, semesterresor och investeringar är intresset för sådan information mindre.98 6.5 Konsumenters förtroende för miljömärkningen Konsumenters förtroende för miljömärkningen förutsätter att konsumenterna kan lita på att en produkt uppfyller de kriterier som förknippas med miljövänlighet.
- 93 Svensk Handel (2014),
- 94 Intervju med Konsumentföreningen Stockholm 2015-10-23.
- 95 Svensk Handel (2014).
- 96 Intervju med Konsumentverket 2015-10-20.
- 97 Intervju med Konsumentföreningen Stockholm 2015-10-23.
- 98 Konsumentverket (2014c).
- 99 Tamm Hallström och Näslund (2015).
- 48
6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV Sveriges Konsumenter betonar att det kan vara svårt för konsumenter att vara helt säkra på att fastställda kriterier har en positiv miljöpåverkan. Det kan dessutom vara svårt för en konsument som saknar intresse för miljöfrågor att ta till sig den information som finns.100 Sveriges Konsumenter menar att de konsumenter som har ett intresse för miljö och klimatpåverkan söker upp mer information själva.
Konsumenter som saknar sådant engagemang litar i större utsträckning på de miljömärkningar som finns. För dessa konsumenter har en miljömärknings trovärdighet särskilt stor betydelse, där andra aktörer agerar mellanhand och tar på sig ansvaret för att göra en bedömning av en produkts miljöpåverkan i konsumentens ställe.
För att detta ska fungera krävs det att märkningen är pålitlig och verifierbar med en certifiering som konsumenten kan lita på. En studie som genomförts på uppdrag av Handelns Utvecklingsråd visade att intresset bland konsumenter är mycket lågt när det gäller kunskap om processen bakom en märkning.
Denna slutsats gällde trots att studien riktade sig mot redan miljömedvetna konsumenter. En slutsats i studien var att konsumenter förutsätter att kontrollfunktioner finns och att de efterföljs.101 Undersökningar från Svensk Handel bekräftar den bilden och visar att konsumenter generellt sett har dålig inblick i hur användandet av miljömärkning följs upp och hur kriterier efterlevs.
Intresset för den typen av information efterfrågas i relativt liten utsträckning.102 Det låga intresset för kontrollfunktioner innebär enligt Handelns Utvecklingsråds studie däremot inte att konsumenter blint litar på märkningarna. Konsumenter ser miljömärkningar, trots deras brister, som det mest trovärdiga sättet att avgöra om en vara tar hänsyn till miljön eller inte.
- Av studien framgår även att konsumenter upplever starkare förtroende för organisationer utan vinstintressen.
- Förtroendet är lägre för märkningar som utvecklas av producenterna själva än för de som utvecklas av en oberoende tredje part.103 Flera intervjuade, t.ex.
- Sveriges Konsumenter och Svensk Handel, lyfter i denna översikt fram Konsumentverket som en viktig aktör när det gäller kontroll av att märkningarna lever upp till kraven.
Kontrollen efterlevs dels genom att informera konsumenten, dels genom att hantera ärenden som berör vilseledande marknadsföring. Konsumentverket har också observerat att konsumenter gärna vill veta om information om olika miljömärkningar presenteras av en oberoende part.104 Konsumentverket arbetar med att ta fram oberoende information till konsumenter om miljömärkningar, bl.a.
- 100 Intervju med Sveriges Konsumenter 2015-11-10.
- 101 Tamm Hallström och Näslund (2015).
- 102 Intervju med Svensk Handel 2015-10-13.
- 103 Tamm Hallström och Näslund (2015).
- 104 Intervju med Konsumentverket 2015-10-20.
- 105 Den rikstäckande upplysningstjänsent för konsumenter Hallå konsument lanserades den
31 mars 2015. Konsumentverket ansvarar för att tillhandahålla och samordna upplysningstjänsten. Upplysningstjänsten ska bl.a. lämna information om frågor som rör hållbar konsumtion. För mer information se http://www.hallakonsument.se/.
| 2015/16:RFR9 | 6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV |
| producenterna själva, s.k. egna varumärken som inte har tredjepartscertifiering | |
| eller licensiering. Verket anser inte att det är myndighetens roll att lyfta fram | |
| enskilda varumärken utan vill i detta fall lyfta fram märkningar som bygger på | |
| kriteriearbete med transparens och oberoende certifiering eller licensiering.106 |
6.6 Ett stort antal miljömärkningar I denna översikt har samtliga intervjuade framfört att det stora antalet miljömärkningar riskerar att förvirra konsumenterna. Svensk Handel lyfter fram att det ökande antalet miljömärkningar skapar problem utifrån ett konsumentperspektiv.
- Risken för att konsumenters förvirring utnyttjas ökar ju fler olika typer av miljömärkningar som finns.
- Svensk Handel förespråkar därför att det utvecklas miljömärkning på global nivå eller EU-nivå eftersom det skulle skapa enhetlighet och underlätta för producenter som verkar på en global marknad.107 Reklamombudsmannen har delvis en annan uppfattning och menar att det finns flera risker med att begränsa marknaden till att enbart gälla europeisk märkning, bl.a.
att det skulle kunna innebära att lägre krav ställs eftersom fler aktörer måste enas om en gemensam märkning. När marknaden är öppen för flera olika slags miljömärkningar kan engagerade aktörer enligt Reklamombudsmannen verka och ställa högre krav och på så vis gå längre än i en situation där det endast finns ett fåtal miljömärkningar.108 Alla intervjuade menar att miljömärkning är ett mycket viktigt instrument för konsumenten.
Sveriges Konsumenters uppfattning är att eftersom konsumenten är delaktig i påverkan på klimatet är det viktigt att konsumenten även ges möjlighet att vara delaktig i förändringen genom att kunna konsumera hållbara alternativ.109 6.7 Ett nordiskt perspektiv Konsumenters efterfrågan på produkter som tar hänsyn till miljön I det följande redogörs för en jämförelse mellan de nordiska länderna utifrån resultaten i Eurobarometerns rapport samt ett antal enskilda studier som belyser konsumentperspektivet i dessa länder.110 Studien visar att konsumenter främst ser till pris och kvalitet vid köp av en vara.
Bland de konsumenter för vilka pris spelade mindre roll var det fler som köpte miljöanpassade produkter.106 Intervju med Konsumentverket 2015-10-20.107 Intervju med Svensk Handel 2015-10-13.108 Intervju med Reklamombudsmannen 2015-10-19.109 Intervju med Sveriges Konsumenter 2015-11-10.110 Eurobarometern (2013), Heidenstrøm, Jacobsen och Borgen (2011), Temanord (2012), Konkurrenceog Forbrugerstyrelsen og Miljøstyrelsen (2013).50 6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV Skillnader mellan de nordiska länderna kan observeras när det gäller konsumenters inställning till om miljömärkta produkter är prisvärda.25 procent av konsumenterna i Danmark och 23 procent av konsumenterna i Sverige anger att de starkt håller med om detta, medan enbart 13 procent i Finland håller med om att miljömärkta produkter är prisvärda.111 Studien undersökte även hur frekvent konsumenter i olika europeiska länder köper miljöanpassade produkter.
Det vanligast förekommande svaret var att man ibland köper miljöanpassade produkter – 56 procent i Danmark, 62 procent i Sverige och 64 procent i Finland angav att de ibland köper miljöanpassade produkter. Sverige är det land i Norden där flest konsumenter, 89 procent, angav att de ofta eller ibland köper miljöanpassade produkter.
Motsvarande fråga har ställts till norska konsumenter i en norsk undersökning. Närmare 70 procent av de norska konsumenterna uppgav att de helt eller delvis instämmer i påståendet att miljömärkning underlättar vid val av produkter. Undersökningen visar däremot att enbart ca 40 procent av konsumenterna aktivt letar efter miljömärkta produkter.112 I den norska studien kan också observeras att majoriteten av konsumenterna skulle vilja veta mer om vad miljömärkningarna står för.
- Studien visar att norska konsumenter upplever att det är svårt att hitta bland olika märkningar.85 procent av konsumenterna upplever att det finns för många märkningar som de inte vet vad de betyder.
- Närmare 80 procent av konsumenterna önskar mer information om vad de olika miljömärkningarna står för.113 Konsumenters tillgång till miljömärkta produkter och information Skillnader förekommer mellan de nordiska länderna när det gäller om det är lätt att få tag på miljöanpassade produkter.81 procent av konsumenterna i Sverige håller med eller tenderar att hålla med om att det är lätt att få tag på sådana produkter, vilket kan jämföras med Danmark och Finland där motsvarande siffra är 66 procent respektive 53 procent.
En studie i Norge visar att 17 procent av de norska konsumenterna anser att det är lätt att hitta miljöanpassade produkter.114 55 procent av konsumenterna anser att de är tillräckligt informerade om produkters påverkan på miljön. Samtliga nordiska länder befinner sig något över det europeiska snittet, och kunskapsnivån har utvecklats positivt i samtliga länder sedan den senaste undersökningen 2009.
- 111 På den näst högsta graden tenderar att hålla med delas denna uppfattning av 61 procent av Finlands konsumenter, därefter Sverige med 53 procent och sist Danmark där 43 procent tenderar att hålla med.
- 112 Heidenstrøm, Jacobsen och Borgen (2011).
- 113 Heidenstrøm, Jacobsen och Borgen (2011).
- 114 Ibid.
- 115 Eurobarometern (2013).
| 2015/16:RFR9 | 6 M ILJÖMÄRKNING UR ETT KONSUMENTPERSPEKTIV |
Konsumenternas uppfattning om miljömärkningar I en konsumentundersökning som gjordes på uppdrag av Nordiska miljömärkningsnämnden studerades nordiska konsumenters uppfattning av olika miljömärkningar. Studien visar att Svanen är den märkning som konsumenterna föredrar mest.
Diagrammet nedan visar även att Fairtrademärkningen gillas av 43 procent av de nordiska konsumenterna. Något mindre omtyckta märkningar är Bra Miljöval, FSC och EU-miljömärket.116 Diagram 8 Vilken märkning tycker du om? Källa : Temanord (2012), s.22.117 En studie från Danmark visar att de märkningar som danska konsumenter känner igen mest är Fairtrade (89 procent) och Svanen (88 procent).
Ett antal märkningar är igenkända av ca 50 procent av konsumenterna, däribland FSC. Flertalet märkningar är igenkända av mindre än 50 procent av danska konsumenter, bl.a. EU-miljömärket som känns igen av 37 procent, GOTS 14 procent, Bra Miljöval 8 procent, PEFC 7 procent och TCO som känns igen av 3 procent av danska konsumenter.118 116 Temanord (2012).117 I studien ingår även miljömärkning av livsmedel, men eftersom denna typ av märkning inte ingår i den här studien kommenteras inte dessa märkningar.
- 2015/16:RFR9
- 7 Iakttagelser
- Många olika miljömärkningar
Översikten visar att det finns många miljömärkningar av produkter som fokuserar på olika miljöaspekter. Förutom miljökrav ställs också funktions- och kvalitetskrav på produkten samt sociala och etiska krav på produktionen. Inom EU finns det gemensamma miljömärkningssystemet EU-miljömärket, medan det inom Norden finns det officiella miljömärket Svanen.
I Sverige förekommer ett flertal miljömärkningar som har utvecklats av t.ex. branschorganisationer och ideella föreningar. Därutöver har olika branscher, t.ex. klädbranschen, utvecklat egna varumärken med avsikten att marknadsföra dessa som miljöanpassade. Stora skillnader mellan olika miljömärkningar Av översikten framgår att det förekommer stora skillnader mellan olika miljömärkningar både mellan och inom olika produktgrupper.
Skillnaderna rör både miljökriteriernas utformning och hur kontroller av kriterierna efterlevs. De ibland stora skillnaderna mellan olika miljömärkningar gör det dels svårare att jämföra dessa med varandra, dels kan det försvåra för konsumenter att förstå skillnaden mellan olika märkningar.
- Trots dessa problem visar översikten att konsumenter och intervjuade ser miljömärkning av olika produkter och tjänster som det bästa verktyget för att göra medvetna och hållbara konsumtionsval.
- Tredjepartscertifiering Tredjepartscertifiering innebär att kontroller för att säkerställa att kriterier efterföljs utförs av en tredje part, dvs.
en organisation som är oberoende i förhållande till miljömärkningsorganisationen och licenstagaren. Samtliga tredjepartscertifierade miljömärkningar som ingår i denna översikt ger uppdrag åt certifieringsorgan som är ackrediterade att kontrollera att fastställda kriterier efterlevs.
- Det innebär att certifieringsorganen är kompetensprövade enligt europeisk och internationell standard av ett godkänt ackrediteringsorgan.
- Det har framkommit att det är viktigt med fungerande kontrollfunktioner för att bibehålla konsumenternas förtroende för miljömärkning.
- Fördelen med tredjepartscertifiering är att kontroller utförs oberoende av om licensutgivaren riskerar att förlora en intäktskälla.
Nackdelen är att licensutgivaren, som har bäst kunskap och inblick i de kriterier som är fastställda, saknar insyn i de kontroller som utförs.53
| 2015/16:RFR9 | 7 I AKTTAGELSER |
Vissa miljömärkningar rör enbart enskilda delar av slutprodukten Vissa miljömärkningar rör enbart enskilda delar av en produkt, vilket kan innebära att vissa delar av en produkt inte är miljöanpassade. Denna typ av miljömärkning ska inte blandas ihop med de miljömärkningar som antar ett livscykelperspektiv.
Skillnaden mellan kriterier som baseras på ett livscykelperspektiv och enskilda delar av en produkt är stor. Översikten visar att det är särskilt viktigt utifrån ett konsumentperspektiv att dessa märkningar hålls isär. Små skillnader mellan de nordiska länderna I stort sett finns samma miljömärkningar i de nordiska länderna, med vissa undantag, även om de används i olika stor utsträckning.
Flertalet märkningar är giltiga globalt, och många av de märkta produkterna är tillgängliga globalt. Det förekommer t.ex. att produkter miljömärks i ett land och säljs i ett annat eller att en given produktgrupp säljs på en global marknad och inte är unik i enskilda länder.
Det är därför svårt att jämföra omfattningen av miljömärkningar i de olika nordiska länderna. Klädbranschens miljöprofilerade egna varumärken försvårar en jämförelse mellan olika företag Översikten visar att det blir allt vanligare att handeln tar fram egna märkningar som profileras som miljöanpassade och hållbara.
Av översikten framgår vidare att detta även förekommer inom klädbranschen där marknadsföringen av vedertagna miljömärkningar är mycket begränsad. Anledningen till detta är enligt de intervjuade företagen framför allt att det saknas en global märkning som konsumenter har kännedom om.
Flera av de intervjuade anser även att de kriterier som anges för de vedertagna miljömärkningarna är komplexa och svåra att uppnå. Ofta återkommer samma certifieringar inom de olika miljöprofilerade varumärkena, men trots det marknadsförs det egna varumärket. Likheter och skillnader mellan företag framgår därför inte på ett tydligt sätt, vilket kan försvåra en jämförelse mellan olika butikskedjors utbud av hållbara produkter.
Samtliga intervjupersoner är överens om att det finns ett behov av att harmonisera miljömärkningen av kläder eftersom detta skulle underlätta för konsumenterna. Konsumenter efterfrågar fler miljömärkta produkter och mer information I översikten har det framkommit att det finns många miljömärkningar och att det kan vara svårt att jämföra dem och förstå vad som skiljer dem åt.
- Flera av de intervjuade lyfter fram konsumenternas möjlighet att göra medvetna och hållbara val.54 7 I AKTTAGELSER Översikten visar att konsumenter föredrar miljömärkning på produkter framför information via direkt dialog med t.ex.
- Butikspersonal eller en webbplats som instrument för att göra hållbara konsumtionsval.
Konsumenter efterfrågar enkla miljömärkningar med lättillgänglig och lättolkad information. Få konsumenter tar sig tid att söka efter mer information än den som anges på produkten. Översikten visar vidare att konsumenter trots detta efterfrågar mer information om vad de olika miljömärkningarna står för.
Konsumenter ser helst att denna information presenteras av en oberoende aktör, t.ex. konsumentorganisationer, miljörörelsen eller forskargrupper. I översikten har det framkommit att den nya upplysningstjänsten Hallå Konsument som Konsumentverket ansvarar för är en positiv utveckling i denna riktning. Framtida utveckling av miljömärkning I denna översikt har det från flera håll lyfts fram att miljövarudeklarationer, vilka visar en produkts eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, i framtiden kommer att få allt större betydelse vid miljömärkningen av produkter och tjänster.
En sådan utveckling skulle innebära att produkters generella påverkan kan kommuniceras till konsumenter på ett tydligare sätt; bl.a. genomförs ett projekt via EU-kommissionen 119 som syftar till att utveckla miljövarudeklarationer som är anpassade till konsumenter.
Översikten visar att företagen alltmer inriktar sig på att öka transparensen och att det blir vanligare att de arbetar internt med livscykelanalyser. Utvecklingen av standarder har bidragit till att skapa en större enhetlighet på marknaden, och flera aktörer förespråkar att befintliga standarder som finns på global nivå eller EU-nivå utvecklas ytterligare för att underlätta för konsumenterna.
Därtill menar flera aktörer att globala märkningar underlättar företagens möjlighet att exportera varor. Det har pekats på att marknadsefterfrågan, kontext och behov bör styra om standarder ska utvecklas på internationell eller på europeisk nivå.119 Product Environmental Footprint (PEF) http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/dev_pef.htm (Hämtad: 2015-10-07).
- 2015/16:RFR9
- Referenser
- Riksdagstryck
- Bet.2005/06:KU21 Riksdagen i en ny tid
- Bet.2013/14:CU6 Familjerätt
- Bet.2013/14:CU20 Konsumenträtt
- Bet.2014/15:CU11 Konsumenträtt och överskuldsättning
- Civilutskottets protokoll 2014/15:30
- Framst.2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid
- Prop.2012/13:179 EU-miljömärket
- Prop.2015/16:1 utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
- Skr.2015/16:69 Politik för hållbart företagande
- Författningar
- Lag (2013:849) om EU-miljömärket
Utredningar, rapporter m.m. Ecocert (2015a) OCS Certification Process http://www.ecocert.com/sites/default/files/u3/TS004%28OCS%29v03en- OCS_Certification_Process.pdf (Hämtad: 2015-11-16) Ecocert (2015b) GOTS Certification Process http://www.ecocert.com/sites/default/files/u3/TS004%28GT%29v05.1en-
- GOTS_Certification_Process.pdf (Hämtad: 2015-11-16)
- Eurobarometern (2013) Attitudes of Europeans Towards Building The Single Market for Green Products
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke
- Förordning (2009:607 med instruktion för Konsumentverket
- Heidenstrøm, Nina och Jacobsen, Eivind och Borgen, Svein Ole (2011) Se- leksjon og ignorering – Forbrukerstrategier for å manøvrere i merkemangfoldet
- 56
R EFERENSER 2015/16:RFR9 Ifoam – International Federation of Organic Agriculture Movements (2014) The IFOAM NORMS for Organic Production and Processing http://www.ifoam.bio/sites/default/files/ifoam_norms_version_july_2014.pdf (Hämtad: 2015-11-16)
- ISEAL Credibility Principles http://issuu.com/isealalliance/docs/credibility_principles_booklet (Hämtad: 2015-10-29)
- Iso – International Organization for Standardization (2012) “Environmental labels and declarations – How ISO standards help”
- Konsumentverket (2014a) Gränsöverskridande e-handel och hållbar konsumtion
- Konsumentverket (2014b) Redovisning hållbar konsumtion
- Konsumentverket (2014c) Underlagsrapporten Rapport 2014:10
- Konkurrenceog Forbrugerstyrelsen og Miljøstyrelsen (2013) Analyse af 21 grønne mærker
- Nordic Ecolabelling (2012–2016) Textiles, hides/skins and leather
- Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) 2012–2013 Svensk PEFC Skogsstandard
- Rådets förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke
- Svensk Handel (2014) Det ansvarsfulla företaget
- Svenska Naturskyddsföreningen, Livsmedelsbutik Kriterier 2013:4
- Sveriges Konsumenter (2010) Gröna trådar
- Tamm Hallström, Kristina och Näslund, Lovisa (2015) Kontroll och certifiering av produktmärkningar – Organisering för förtroende
- Temanord (2014)The coexistence of two Ecolabels – The Nordic Ecolabel and the EU Ecolabel in the Nordic Countries
- Temanord (2012) Nordisk forbrukerundersøkelse gjennomført på oppdrag fra Nordisk Miljømerking
- Temanord (2008) Mode under ansvar – Etisk Konsumtion av kläder, skor och textilier. Rapport från en nordisk konferens och konsumentundersökning
Textile Exchange (2013) Organic Content Standard http://textileexchange.org/upload/Integrity/Standards/OCS/Organic%20Content%20Standard%20v1.pdf 57
- 2015/16:RFR9 R EFERENSER
- Webbplatser
- Arbetsgruppen för Hållbar Konsumtion och Produktion (HKP) –
http://www.norden.org/hkp Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen – http://www.naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval/det-har-ar-bra-miljoval Der Blaue Engel – https://www.blauer-engel.de/ Ecocert GOTS Certification – http://www.ecocert.com/en/global-organic-textile-standard-gots Ecomark – http://www.ecomark.jp/english/ Energy Star – https://www.energystar.gov EU Ecolabel – http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/ Global Organic Textile Standard (GOTS) – http://www.global-standard.org/licensing-and-labelling/how-to-get-products- labelled.html Green Key – http://www.hsr.se/det-har-gor-vi/land/green-key-miljomarkt-logi-och-kon- ferens/ansok-om-green-key Hallå Konsument, Konsumentverket – http://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/miljomarkningar/miljo- markningar/ Iso – International Organization for Standardization – http://www.iso.org/iso/home/store/catalogue_tc/catalogue_tc_browse.htm?commid=54836&published=on Joint Research Centre – http://eplca.jrc.ec.europa.eu/?page_id=43 (Hämtad: 2015-11-09) Miljömärkning Sverige AB – http://www.norden.org/da/nordisk-ministerraad/ministerraad/nordisk-mi- nisterraad-for-miljoe-mr-m/miljoemaerket-svanen-1 Milieukeur – http://www.milieukeur.nl/19/home.html Product Environmental Footprint (PEF) – http://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/dev_pef.htm 58 R EFERENSER Svanen, kriterier för dagligvarubutiker – http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGrou- pID=45 (Hämtad: 2015-10-16) Svanen, kriterier för småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader – http://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGrou- pID=52 (Hämtad: 2015-10-16) Sweden Green Building Council – https://www.sgbc.se/statistik Swerea – http://www.swerea.se/tjanster/analys-provning-utredning/materialprov- ning/textilprovning TCO Development – http://tcodevelopment.se/tco-certified/ Textile Exchange – http://www.textileexchange.org/upload/Integrity/Standards/OCS/Organic%2 0Content%20Standard%20v1.pdf
- Intervjuer
- Hennes & Mauritz (H&M) 2015-11-03, intervju
- Kappahl 2015-11-23, telefonintervju
- Konsumentföreningen Stockholm 2015-10-23,
- Konsumentverket 2015-10-20, intervju
- Lindex 2015-11-11, telefonintervju
- Reklamombudsmannen 2015-10-19, intervju
- Sveriges Konsumenter 2015-11-10, intervju
- Swedish Standard Institute 2015-10-07, telefonintervju Åhléns 2015-11-12, intervju
- Svar på frågeformulär
- Fairtrade Sverige, 2015-10-07 och 2015-12-11
- Forest Stewardship Council (FSC), 2015-10-28 och 2015-12-09 Global Organic Textile Standard (GOTS), 2015-09-28
- Green Key Sverige, 2015-10-08 och 2015-12-08
- Håll Sverige Rent, 2015-10-11 och 2015-12-04
- Miljömärkning Sverige AB, 2015-10-08, 2015-10-27 och 2015-12-04
- 2015/16:RFR9 R EFERENSER
- Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC), 2015-10-01 och 2015-12-09
- Svenska Naturskyddsföreningen, 2015-10-06 och 2015-12-10
- Sweden Green Building Council, 2015-10-21 och 2015-12-04
- TCO Development, 2015-09-30 och 2015-12-09
- 60
- 2015/16:RFR9
- B ILAGA 1
- Miljömärkningar i sammanfattning
| Svanen | EU-miljömärket | Bra Miljöval |
table>
61 2015/16:RFR9 B ILAGA 1 M ILJÖMÄRKNINGAR I SAMMANFATTNING TCO Certified PEFC FSC
| Produkt- | Bildskärmar, head | Skogsråvara: såg- | Alla produkter som in- |
| grupper | sets, projektorer, | timmer, massaved, | nehåller träfiber, även |
| bärbara datorer, | bränsle och vidare- | vissa “non-timber pro- | |
| läsplattor, smart- | förädlade träpro- | ducts” t.ex. gummi. De | |
| mobiler, stationära | dukter längre fram i | största produktgrup- | |
| datorer och allt-i- | kedjan; sågad vara, | perna är: Kartong och | |
| ett-datorer | massaved, papper | andra förpackningar, | |
| tryckpapper, sågade trä- | |||
| varor, skrivmaterial och | |||
| bränsle | |||
| Kriterier | Miljö (kemikalier, | Miljö, social hän- | Miljö (skogens mång- |
| återvinning, energi- | syn, produk- | fald, ekologiska proces- | |
| effektivt), socialt | tion/ekonomi | ser och produktionsför- | |
| ansvarstagande i | måga), etiska aspekter | ||
| tillverkningen och | och hälsofaktorer, eko- | ||
| för användaren | nomisk livskraft (lön- | ||
| (ILO:s kärnkon- | samhet utan att det sker | ||
| ventioner) | på bekostnad av skogen) | ||
| Kontroll | Oberoende tredje | Certifiering/kon- | Certifiering/kontroll |
| part testar, granskar | troll utförs av | utförs av ackrediterade | |
| och verifierar att | ackrediterade certi- | certifieringsorgan som | |
| kraven är upp- | fieringsorgan som | är godkända i Sverige | |
| fyllda. | är godkända i Sve- | och internationellt | |
| Uppfyller kraven i | rige och internat- | ||
| standarden Iso | ionellt | ||
| 14024 (miljömärk- | |||
| ning typ I) |
62
| M ILJÖMÄRKNINGAR I SAMMANFATTNING B ILAGA 1 | 2015/16:RFR9 | ||
| Organic Content | Fairtrade | GOTS | |
| Standard (OCS) |
table>
63 2015/16:RFR9 B ILAGA 1 M ILJÖMÄRKNINGAR I SAMMANFATTNING
| Green Key | Miljömärkta | Sweden Green |
| Event | Building Council | |
| (SGBC) |
table>
Källa : Svar från frågeformulär samt webbplatser, egen bearbetning.64
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 |
table>
table>
table>
table>
table>
effekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter : Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna Rapport från riksdagen 2015/16:RFR9
Visa hela svaret
Vilka märkningar finns det för miljövänliga produkter?
Märkningar av ekologiska produkter – De två vanligaste märkningarna som anger att en produkt är ekologisk i Sverige är EU:s gröna löv, det så kallade EU-lövet, och KRAV-märket. För att en produkt ska få ha märkning med EU-lövet måste företaget följa EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion och produktionen ska kontrolleras av ett kontrollorgan.
Krav (krav.se)
Svenska Demeterförbundet har en märkning för produktion som uppfyller kraven för EU-ekologisk produktion och som också är biodynamisk.
Svenska Demeterförbundet (demeter.se)
Flera livsmedelskedjor har dessutom egna varumärkesnamn för ekologiska produkter. Också dessa produkter måste uppfylla EU:s regler för att få kallas ekologiska.
Visa hela svaret
Vilken miljömärkning är bäst?
KRAV, kravmärkt – KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för ekologisk mat. Det finns idag många produkter som är kravmärkta. KRAV utgår från den ekologiska grunden och ställer höga kvalitétskrav på bland annat god djuromsorg, socialt ansvar och minskad klimatpåverkan.
Visa hela svaret
Vad betyder märkningarna?
Vad betyder märkningen? Du känner säkert igen flera av de märkningar som du hittar på produkter ute i butikerna, men vet du vad de innebär? Vissa märkningar har uppsatta krav med avseende på miljö och social rättvisa, andra på hälsa, djuromsorg eller livsmedelssäkerhet.
Visa hela svaret
Vad betyder symbolen KRAV?
KRAV -märket visar att en vara är ekologiskt producerad. Det betyder att den är producerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren och människorna. KRAV bildades år 1985 för att skapa en miljö-märkning som alla kunde lita på. Föreningens mål är att fler ska köpa och sälja KRAV -märkta produkter.
Visa hela svaret
Vad är miljömärkta kläder?
Vilka miljömärkningar för kläder finns i dag? –
är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning. Det är den enda märkning i Sverige där kraven utformats av en miljöorganisation och gäller hela vägen från fiber till färdig produkt. Det ställs bland annat krav på de fibrer som ingår i textilen, på kemikalierna som används, på utsläppen till luft och vatten och på sociala aspekter. Bra Miljöval Textil finns också för second hand och för re-design. Svanen. Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar för Svanen och EU-Blomman. Märkningen visar, precis som Bra Miljöval, att produkten uppfyller krav längs hela kedjan från fiber till färdigt plagg/textil och innehåller både miljökrav och sociala aspekter. EU Ecolabel, Även kallad EU-blomman i Sverige och är Svanens motsvarighet i Europa. GOTS – Global Organic Textile Standard. En internationell miljömärkning för textilier av naturmaterial. Även GOTS har ett livscykelperspektiv, som omfattar hela kedjan från råvara till färdig produkt.
Vilka klädmärken är miljövänliga?
8. Nära – Shoppa lokalt. Det finns många svenska designers och märken som tagit miljöfrågan på allvar och börjat producera mer miljövänligt och ekologiskt. Filippa K, Rodebjer och Nudie är några av de svenska märkena som har en miljöaspekt när de skapar kläder. 
Visa hela svaret
Vad betyder EU miljömärket?
Om du tillverkar produkter som du anser har en bra miljöprofil, kanske du kan få använda EU :s miljömärke. Idag är över 37 000 produkter på marknaden märkta med EU :s miljömärke. Det innebär att de uppfyller stränga ekologiska kriterier.
Visa hela svaret
Vad är Bra Miljöval märkningen?
Bra Miljöval – Unikförsäkring Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens eget miljömärke. Miljömärkningen är ett verktyg för att driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Bra Miljöval ställer höga miljökrav på de produkter och tjänster som får märkningen.
Visa hela svaret
Vad är en Hållbarhetsmärkning?
Miljö- och hållbarhetsmärkningar | Hallå konsument – Konsumentverket Denna artikel är även tillgänglig med: Miljö- och hållbarhetsmärkningar ska hjälpa dig att hitta varor eller tjänster som har producerats på ett sätt som tar hänsyn till miljön eller till exempel arbetsvillkor.
- Tidigare hade Konsumentverket verktyget Märkningsguiden.
- Märkningsguiden finns inte längre kvar.
- Men du kan fortfarande hitta information om märkningar och vad de står för här på Hallå konsument.
- En miljömärkning innebär att en produkt eller tjänst ska uppfylla vissa miljökrav.
- Med en oberoende miljömärkning menas en märkning som är framtagen av en så kallad tredje part, till exempel en miljömärkningsorganisation.
En tredje part är oberoende från den som säljer eller tillverkar varan. Kraven ska regelbundet följas upp och skärps successivt. Svanen och EU-blomman är exempel på miljömärkningar. Det finns också ekologiska märkningar. De ekologiska märkningarna visar bland annat att man inte använt kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel i produktionen.
- RAV och EU:s ekologiska logotyp (EU-lövet) är ekologiska märkningar.
- Vad som får kallas ekologiskt är reglerat i lagen.
- Utöver miljömärkningar finns bland annat etiska märkningar.
- Det finns också andra märkningar som farosymboler på hushållskemikalier, allergimärkning, information om ursprung, kvalitetscertifieringar eller andra symboler.
Många företag och branscher har egna märkningar och symboler med miljö- eller hållbarhetsprofil. Ofta bestämmer då företaget själva vad märkningen innebär och vilka krav som ställs. Fråga gärna butikspersonalen vad märket står för om du är osäker eller läs om märkningen på företagets webbplats.
Du kan också titta efter om produkten har någon kompletterande märkning som är oberoende, som till exempel EU-blomman eller Svanen. Att marknadsföra en produkt med otydliga, osakliga eller osanna miljö- och hållbarhetsargument är inte tillåtet. Att anspela på miljö, eller framställa något som bättre för miljön än vad det är, brukar kallas för att grönmåla (greenwash).
Konsumentverket ansvarar för att granska företags marknadsföring så att den inte är vilseledande. Om du ser en märkning som du tycker verka bryta mot marknadsföringslagen kan du anmäla den till Konsumentverket. : Miljö- och hållbarhetsmärkningar | Hallå konsument – Konsumentverket
Visa hela svaret
Vilka produkter har EU blomman?
EU-blomman – Wikipedia EU-Blomman, eller EU Ecolabel är :s gemensamma, Märkningen fungerar på samma sätt som andra miljömärkningar som till exempel och men med egna kriterier. I Sverige administreras märkningen av som även administrerar, Märkningen skapades 1992 av och 1993 kom den första produktkategorin.
- Det finns 29 olika produktkategorier som certifieras, bland annat,, trädgårdsprodukter,,, vissa,, hushållselektronik(,,, ), turistanläggningar och,
- För att få använda märket måste tillverkaren visa att produkterna klarar de krav på, och som ställs genom olika typer av tester och dokumentation.
EU blomman gäller inte för eller då EU:s märke för används.
Visa hela svaret
Vad innebär det gröna nyckelhålet?
Nya riktlinjer gör Nyckelhålet ännu grönare Den populära märkesordningen är resultatet av ett succéfullt nordiskt samarbete som startade i 2007 med en ambition om att hjälpa medborgarna att äta sundare och som bygger på de nordiska näringsrekommendationerna.
Nyckelhålet är en positiv märkning som i stället för att berätta för konsumenterna vad de inte ska äta hjälper dem att välja de hälsosammare alternativen inom en produktgrupp. Numera finns det mer än 4000 produkter att välja mellan på hyllorna och kännedomen till Nyckelhålet som en trovärdig märkning är väldigt hög bland de nordiska konsumenterna.
Vid sidan av att guida konsumenterna så har märkningen framgångsrikt bidragit till sund produktutveckling i de nordiska länderna. Nyckelhålsmärkningen är en oberoende märkning som är gratis att använda för de företag som har produkter som lever upp till Nyckelhålets regler.
Med den nya föreskriften önskar de ansvariga myndigheterna i Norden att kunna bidra till att ännu flera kan få nyttigare matvaror i varukorgen. – Vi hoppas att sänka tröskeln – utan att lämpa på kraven – för producenter att använda märkesordningen liksom att uppmärksamma ännu flera och gärna även yngre konsumenter på Nyckelhålet som genväg till varierad kost och förbättrade matvanor.
Nyckelhålet ska vara en enkel kompass i en hektisk vardag – oavsett om inköpen görs digitalt eller i den fysiska butiken, säger Henriette Øien, avdelningsdirektör vid Helsedirektoratet i Norge och ledare av den nordiska arbetsgruppen. Här följer några av de mest centrala förändringarna och med de nya reglerna.
Nyckelhålet följer produktutveckling och efterfrågan från konsumenterna. De nya reglerna öppnar upp för att flera vegetariska och växtbaserade produkter kan märkas med nyckelhålet. Nyckelhålet blir därför mer relevant för fler konsumenter. Det blir enklare att hitta produkter märkta med Nyckelhålet, Populära och hälsosamma livsmedel som tidigare inte kunde få Nyckelhålet, bland annat för att de inte har uppfyllt kraven för portionsstorlek eller passat in i kategorierna, kan nu få Nyckelhålet. Med de nya ändringarna kan fler produkter använda Nyckelhålet. Det gör det enklare att ha en diet i linje med hälsovårdsmyndigheternas kostrekommendationer. Nyckelhålsprodukter gör det lättare att få mer fullkorn, grönsaker och baljväxter. De nya reglerna öppnar upp för att produkter i livsmedelskategorierna mjöl, gryn, gröt, bröd och pasta att nu kan ersätta delar av spannmålet i en produkt med grönsaker och baljväxter. Dessutom kan fullkorn, grönsaker och baljväxter ersätta delar av köttet i köttprodukter. Kraven på innehållet av mättat fett har förändrats i vissa kategorier (färdigmat) från energiprocent till innehåll per 100 g. Detta gör det lättare att följa reglerna vid utveckling av produkter. Producenter som använder Nyckelhålet på sina produkter kan vara stolta över att bidra till bättre folkhälsa genom att göra det lättare för konsumenterna att göra bra matval och därmed visa att företaget tar samhällsansvar. Från och med den 1 mars 2021 ska inte symbolen följas av ®. Produkter kan märkas med ® fram till 1 september 2024 och lager kan säljas efter det.
Nyckelhålet är en symbol som gör det enkelt för människor att välja hälsosammare livsmedel inom livsmedelsgrupper och därmed öka möjligheten att sätta ihop en hälsosam och varierad kost i linje med myndigheternas kostråd. En produkt som är märkt med Nyckelhålet innebär därför att det är ett hälsosammare val inom sin livsmedelsgrupp.
Nyckelhålet markerar det hälsosammare alternativet inom en produktgrupp För att få Nyckelhålet måste en livsmedelsprodukt innehålla mindre salt och socker, mindre eller hälsosammare fett och mer fullkorn och fiber än jämförbara produkter. Nyckelhålet finns bland annat i bröd, gryn, mejeriprodukter, olja och färdigmat. All färsk frukt, grönsaker, fisk och magert kött kan märkas med Nyckelhålet. Märkning med Nyckelhålet är gratis och frivilligt. Producenten av maten i fråga ansvarar för att följa reglerna.
Se mer information om Nyckelhålet och de nya kraven på de nationella webbplatserna: Ett liknande märkningssystem som Nyckelhålet används i Finland med hjärtsymbolen och som är lanserad av den finska hjärtföreningen och finska diabetesförening och används endast i Finland. Mer, (sydanmerkki.fi) : Nya riktlinjer gör Nyckelhålet ännu grönare
Visa hela svaret
